Galatským 4 | Bible Kralická

Bible Kralická

1 Pravímť pak, že pokudž dědic maličký jest, nic není rozdílný od služebníka, jsa pánem všeho, 2 Ale pod ochráncemi a správcemi jest až do času uloženého od otce. 3 Tak i my, když jsme byli maličcí, pod živly světa byli jsme v službu podrobeni. 4 Ale když přišla plnost času, poslal Bůh Syna svého učiněného z ženy, učiněného pod Zákonem, 5 Aby ty, kteříž pod Zákonem byli, vykoupil, abychom právo synů přijali. 6 A že jste synové, protož poslal Bůh Ducha Syna svého v srdce vaše, volajícího: Abba, totiž Otče. 7 A tak již nejsi slouha, ale syn, a poněvadž syn, tedy i dědic Boží skrze Krista. 8 Ale tehdáž, neměvše známosti Boha, sloužili jste těm, kteříž z přirození nejsou bohové. 9 Nyní pak, znajíce Boha, nýbrž poznáni jsouce od Boha, kterakž se zpátkem zase obracíte k mdlým a bídným živlům, jimž opět znovu chcete sloužiti? 10 Dnů šetříte, a měsíců, a časů, i let. 11 Bojím se za vás, abych snad nadarmo nepracoval mezi vámi. 12 Buďte jako já, neb i já jsem jako vy, bratří, prosím vás. Nic jste mi neublížili. 13 Neb víte, že s mdlobou těla kázal jsem vám evangelium ponejprve. 14 A pokušení mé, přišlé na tělo mé, nebylo u vás málo váženo, aniž jste pohrdli, ale jako anděla Božího přijali jste mne, jako Krista Ježíše. 15 Jaké tehdy bylo blahoslavenství vaše? Svědectvíť vám zajisté dávám, že, kdyby to možné bylo, oči vaše vyloupíce, byli byste mi dali. 16 Což tedy učiněn jsem vaším nepřítelem, pravdu vám pravě? 17 Milujíť vás někteří nedobře, nýbrž odstrčiti vás chtějí, abyste vy je milovali. 18 Slušnéť jest pak horlivě milovati v dobrém vždycky, a ne jen toliko tehdáž, když jsem přítomen vám. 19 Synáčkové moji, (kteréž opět rodím, až by Kristus zformován byl v vás), 20 Chtěl bych pak přítomen vám býti nyní a proměniti hlas svůj; nebo v pochybnosti jsem o vás. 21 Povězte mi, kteříž pod Zákonem chcete býti, nepozorujete-liž Zákona? 22 Nebo psáno jest: Že Abraham měl dva syny, jednoho z služebnice, a druhého z svobodné. 23 Ale ten z služebnice podle těla se narodil, tento pak z svobodné podle zaslíbení. 24 Kteréžto věci u figuře se staly. Nebo toť jsou ti dva Zákonové, jeden s hory Sinai, k manství zplozující, a tenť jest jako Agar. 25 Agar zajisté jest hora Sinai v Arabii. Dobřeť se pak k ní trefuje nynější Jeruzalém, nebo v službu podroben jest s syny svými. 26 Ale ten svrchní Jeruzalém svobodný jest, kterýž jest matka všech nás. 27 Nebo psáno jest: Vesel se neplodná, kteráž nerodíš, vykřikni a zvolej, kteráž nepracuješ ku porodu; nebo ta opuštěná mnoho má synů, více nežli ta, kteráž má muže. 28 Myť jsme tedy, ó bratří, tak jako Izák, synové zaslíbení. 29 Ale jakož tehdáž ten podle těla zplozený protivil se tomu, kterýž byl zplozen podle Ducha, tak se děje i nyní. 30 Než co praví Písmo? Vyvrz služebnici i syna jejího; nebo nebudeť dědicem syn služebnice s synem svobodné. 31 A tak, bratří, nejsmeť synové služebnice, ale svobodné.

nuBibeln

od Biblica

1 Jag menar att så länge arvtagaren inte är myndig är det ingen skillnad mellan honom och en slav, trots att han egentligen äger allt. 2 Han måste rätta sig efter vad hans förmyndare och förvaltare säger, ända fram till den tid som hans far har bestämt. 3 Så var det också för oss så länge vi var omyndiga. Vi var slavar under den här världens stadgar.^[1] 4 Men när tiden var inne sände Gud sin Son. Han föddes av en kvinna och var född under lagen 5 för att köpa dem fria som står under lagen, så att vi kunde få barnens rätt. 6 Och eftersom ni är barn har Gud sänt sin Sons Ande in i vårt hjärta, som ropar: ”Abba^[2], Fader”. 7 Du är alltså inte längre slav, utan barn. Och i egenskap av barn har du också av Gud gjorts till arvtagare.

Vänd inte tillbaka till slaveriet

8 Innan ni kände Gud var ni slavar under gudar som faktiskt inte är några gudar. 9 Hur kan ni då när ni har lärt känna Gud, eller rättare sagt, sedan Gud har lärt känna er, vilja vända tillbaka och bli slavar igen under dessa svaga och ynkliga stadgar^[3]? 10 Ni iakttar olika dagar och månader och högtider och år. 11 Jag är rädd för att mitt arbete för er varit bortkastat. 12 Jag vädjar till er, syskon: bli som jag. Jag har ju blivit som ni. Ni har aldrig gjort mig något ont. 13 Ni vet att det var på grund av sjukdom som jag första gången kom och förkunnade evangeliet för er. 14 Men trots att min kroppsliga svaghet kunde ha varit en prövning för er, hånade ni mig inte eller stötte bort mig. Nej, ni välkomnade mig som om jag hade varit en ängel från Gud, eller till och med Kristus Jesus själv. 15 Vart har er glädje tagit vägen? Jag kan intyga att ni skulle ha rivit ut era ögon och gett dem till mig om det hade varit möjligt. 16 Men nu verkar jag ha blivit er fiende, eftersom jag säger er sanningen! 17 Dessa människor som är så hängivna för er skull handlar inte för ert bästa. De försöker bara få er bort från mig, så att ni ska bli hängivna dem istället. 18 Och visst är hängivenhet bra, bara den gäller en god sak, så var hängivna även när jag inte är hos er. 19 Mina barn, som jag än en gång med smärta måste föda fram, tills Kristus förkroppsligas i er: 20 jag önskar att jag var hos er nu, så att jag kunde ändra mitt tonfall. Jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till med er.

Abrahams två barn

21 Säg mig, ni som vill vara under lagen: hör ni inte vad lagen säger? 22 Det står ju att Abraham hade två söner, en med sin slavinna och en med den fria kvinnan.^[4] 23 Hans son med slavinnan föddes enligt naturens lagar, men den fria kvinnans son föddes som ett resultat av ett löfte. 24 Men det ligger också en djupare mening i detta: De två kvinnorna representerar två förbund. Det första förbundet är från berget Sinai och föder sina barn i slaveri, det är Hagar. 25 Hagar är berget Sinai i Arabien, en symbol för det nuvarande Jerusalem, som lever i slaveri med sina barn. 26 Men det Jerusalem som finns i himlen är fritt. Det är vår mor. 27 Det står skrivet: ”Sjung av glädje, du ofruktsamma, som aldrig fött barn! Jubla, ropa av glädje, du som aldrig fött! Den övergivna ska ha fler barn än hon som har en man.”^[5] 28 Ni, syskon, är löftets barn, precis som Isak. 29 Han som var född på ett naturligt sätt förföljde då den som var född i enlighet med Anden. Så är det också nu. 30 Vad säger då Skriften? ”Driv bort slavinnan och hennes son! Slavinnans son ska inte få dela arvet tillsammans med den fria kvinnans son.”^[6] 31 Alltså, syskon, är vi inte slavinnans utan den fria kvinnans barn.