2. Korintským 6

Bible Kralická

1 Protož napomáhajíce, i napomínáme vás, abyste milosti Boží nadarmo nebrali,2 (Neboť praví Bůh: V čas příhodný uslyšel jsem tě a v den spasení spomohl jsem tobě. Aj, nyníť jest čas příhodný, aj, nyní dnové spasení.)3 Žádného v ničemž nedávajíce pohoršení, aby byla bez úhony služba naše;4 Ale ve všem se chovajíce jakožto Boží služebníci, ve mnohé trpělivosti, v utištěních, v nedostatcích, v úzkostech,5 V ranách, v žalářích, v nepokojích, v pracech, v bdění, v postech,6 V čistotě, v umění, v dlouhočekání, v dobrotivosti, v Duchu svatém, v lásce neošemetné,7 V slovu pravdy, v moci Boží, skrze odění spravedlnosti, napravo i nalevo,8 Skrze slávu i pohanění, skrze zlou i dobrou pověst, jakožto bludní, a jsouce pravdomluvní,9 Jakožto neznámí, a jsouce známí, jakožto umírající, a aj, živi jsme, jakožto potrestaní, a nezmordovaní,10 Jako smutní, avšak vždycky se radujíce, jako chudí, a mnohé zbohacujíce, jako nic nemajíce, avšak všemi věcmi vládnouce.11 Ústa naše otevřína jsou k vám, ó Korinští, srdce naše rozšířeno jest.12 Nejste v nás souženi, než souženi jste v srdcích vašich.13 O takovéžť odplaty žádám od vás, jakožto synům pravím: Rozšiřte se i vy.14 A netáhněte jha s nevěřícími. Nebo jaký jest spolek spravedlnosti s nepravostí? A jaké obcování světla s temnostmi?15 A jaké srovnání Krista s Beliálem? Aneb jaký díl věřícímu s nevěřícím?16 A jaké spolčení chrámu Božího s modlami? Nebo vy jste chrám Boha živého, jakož pověděl Bůh: Že přebývati budu v nich, a procházeti se, a budu jejich Bohem, a oni budou mým lidem.17 A protož vyjdětež z prostředku jejich a oddělte se od nich, praví Pán; a nečistého se nedotýkejte, a já přijmu vás.18 A budu vám za Otce, a vy mi budete za syny a za dcery, praví Pán všemohoucí.

2. Korintským 6

nuBibeln

od Biblica
1 Som Guds medarbetare uppmanar vi er också att inte ta emot Guds nåd förgäves.2 Gud säger ju: ”Jag bönhör dig i nådens tid och hjälper dig på räddningens dag.”[1] Se, nu är nådens tid, nu är räddningens dag.3 Vi vill inte vara till anstöt för någon. Ingen ska kunna klaga på vår tjänst.4 Vi vill i allting visa att vi är Guds tjänare, med stor uthållighet i lidanden, svårigheter och nöd,5 under misshandel, i fängelse och upplopp, i arbete och slit, vaka och svält,6 i renhet, kunskap, tålamod och godhet, med den heliga Anden och uppriktig kärlek,7 det sanna budskapet och Guds kraft, med rättfärdighetens vapen, både i anfall och i försvar,8 i ära och vanära, med både dåligt och gott rykte. Vi kallas för villolärare men talar sanning.9 Vi är misskända men ändå erkända, nära döden men lever fortfarande, slagna men inte ihjälslagna,10 sorgsna men ändå alltid glada, fattiga men gör många rika, äger inget men har ändå allt.11 Vi har talat helt öppet till er, korinthier, för ni har en stor plats i vårt hjärta.12 Ni har det inte trångt hos oss, men hos er är det trångt.13 Kan ni inte försöka vara som vi? Nu talar jag till er som mina barn, ge plats i era hjärtan ni också.14 Gör er inte till ett med dem som inte tror. Vad har rättfärdighet med laglöshet att göra? Vad har ljus och mörker gemensamt?15 Kan Kristus och Beliar[2] dra åt samma håll? Kan en troende och en som inte tror dela något med varandra?16 Vad har Guds tempel med avgudar att göra? Vi är tempel åt den levande Guden, för Gud har sagt: ”Jag ska bo och vandra ibland dem. Jag ska vara deras Gud, och de ska vara mitt folk.”[3]17 Därför säger Herren: ”Lämna dem och skilj er från dem. Rör inte det som är orent! Då ska jag ta emot er[4]18 och vara er far, och ni ska vara mina söner och döttrar, säger Herren, den Allsmäktige.”[5]