1Starších, kteříž mezi vámi jsou, prosím já spolustarší, a svědek Kristových utrpení, a budoucí, kteráž zjevena bude, slávy účastník:2Paste stádo Boží, kteréž při vás jest, opatrujíce je, ne bezděky, ale dobrovolně, ne pro mrzký zisk, ale ochotně,3Ani jako panujíce nad dědictvím Páně, ale jako příkladem jsouce stádu.4A když se ukáže kníže pastýřů, vezmete tu neuvadlou korunu slávy.5Podobně i mládenci, buďte poddáni starším. A všickni poddanost jedni druhým ukazujte, pokorou vnitř se ozdobte. Bůh zajisté pyšným se protiví, ale pokorným dává milost.6Pokořtež se tedy pod mocnou ruku Boží, aby vás povýšil časem svým,7Všelikou péči vaši uvrhouce na něj. Nebo onť má péči o vás.8Střízliví buďte, bděte; nebo protivník váš ďábel jako lev řvoucí obchází, hledaje, koho by sežral.9Jemužto odpírejte, silní jsouce u víře, vědouce, že tatáž utrpení bratrstvo vaše, kteréž na světě jest, obkličují.10Bůh pak všeliké milosti, kterýž povolal nás k věčné slávě své v Kristu Ježíši, když maličko potrpíte, on dokonalé vás učiň, utvrď, zmocni i upevni.11Jemuž sláva a císařství na věky věků. Amen.12Po Silvánovi, vám věrném bratru, tak za to mám, že jsem psal vám krátce, napomínaje a osvědčuje, že tato jest pravá milost Boží, v kteréž stojíte.13Pozdravuje vás ta církev, kteráž jest v Babyloně, účastnice vyvolení vašeho, a Marek syn můj.14Pozdravtež jedni druhých v políbení laskavém. Pokoj vám všechněm, kteříž jste v Kristu Ježíši. Amen.
1Nu en förmaning till er som är ledare i församlingen. Jag är ju själv församlingsledare och vittne till Kristus lidanden och ska också få dela Kristus härlighet som kommer att uppenbaras.2Var herdar för Guds hjord som han har satt er att leda, och vaka över den, inte därför att ni måste utan därför att ni själva vill. Det är så Gud vill ha det. Gör det inte för egen vinning, utan därför att ni vill tjäna helhjärtat.3Uppträd inte som härskare över dem som anförtrotts åt er, utan gå före med gott exempel för hjorden.4Då ska ni, när den högsta herden uppenbarar sig, få en härlighetens segerkrans som aldrig vissnar.5Ni som är unga, underordna er de äldre. Men för er alla gäller att klä er i ödmjukhet, för ”Gud står emot de stolta, men de ödmjuka visar han nåd.”[1]6Ödmjuka er därför under Guds mäktiga hand, så kommer han att upphöja er när tiden är inne.7Lämna alla bekymmer till honom, för han tar hand om er.
Var på er vakt
8Var nyktra och tänk klart. Djävulen, er fiende, stryker omkring som ett rytande lejon och letar efter någon att sluka.9Stå emot hans angrepp och håll fast vid er tro. Kom ihåg att alla troende i världen får gå igenom samma lidanden.10Gud har i all sin nåd kallat oss till sin eviga härlighet i Kristus, och efter en kort tid som ni behöver lida ska han upprätta er och ge er kraft, stödja er och ge er fasthet.11Hans är makten i all evighet, amen.
Slutord
12Jag har skrivit detta brev till er med hjälp av Silvanus, en pålitlig, troende bror som jag anser att han är. Jag ville med dessa korta rader förmana er och vittna om denna Guds sanna nåd, som ni alltid ska hålla fast vid.13Församlingen i Babylon[2], som är utvald som ni, hälsar till er. Markus, min son[3], hälsar också till er.14Hälsa varandra med en kärlekskyss.[4] Frid åt er alla som är i Kristus.