1Přednímu zpěváku z synů Chóre, vyučující.2Bože, ušima svýma slýchali jsme, a otcové naši vypravovali nám o skutcích, kteréž jsi činíval za dnů jejich, za dnů starodávních.3Tys sám rukou svou vyhnal pohany, a vštípil jsi je; potřel jsi lidi, a je jsi rozplodil.4Neboť jsou neopanovali země mečem svým, aniž jim rámě jejich spomohlo, ale pravice tvá a rámě tvé, a světlost oblíčeje tvého, proto že jsi je zamiloval.5Ty jsi sám král můj, ó Bože, udílejž hojného spasení Jákobova.6V toběť jsme protivníky naše potírali, a ve jménu tvém pošlapávali jsme povstávající proti nám.7Neboť jsem v lučišti svém naděje neskládal, aniž mne kdy obránil meč můj.8Ale ty jsi nás vysvobozoval od nepřátel našich, a kteříž nás nenávidí, ty jsi zahanboval.9A protož chválíme tě Boha na každý den, a jméno tvé ustavičně oslavujeme. Sélah.10Ale nyní jsi nás zahnal i zahanbil, a nevycházíš s vojsky našimi.11Obrátil jsi nás nazpět, a ti, kteříž nás nenávidí, rozchvátali mezi sebou jmění naše.12Oddal jsi nás, jako ovce k snědení, i mezi pohany rozptýlil jsi nás.13Prodal jsi lid svůj bez peněz, a nenadsadils mzdy jejich.14Vydal jsi nás k utrhání sousedům našim, ku posměchu a ku potupě těm, kteříž jsou vůkol nás.15Uvedl jsi nás v přísloví mezi národy, a mezi lidmi, aby nad námi hlavou zmítáno bylo.16Na každý den styděti se musím, a hanba tváři mé přikrývá mne,17A to z příčiny řeči utrhajícího a hanějícího, z příčiny nepřítele a vymstívajícího se.18Všecko to přišlo na nás, a však jsme se nezapomenuli na tě, aniž jsme zrušili smlouvy tvé.19Neobrátilo se nazpět srdce naše, aniž se uchýlil krok náš od stezky tvé,20Ačkoli jsi nás byl potřel na místě draků, a přikryl jsi nás stínem smrti.21Kdybychom se byli zapomenuli na jméno Boha svého, a pozdvihli rukou svých k bohu cizímu,22Zdaliž by toho Bůh byl nevyhledával? Nebo on zná skrytosti srdce.23Anobrž pro tebe mordováni býváme každého dne, jmíni jsme jako ovce k zabití oddané.24Procitiž, proč spíš, ó Pane? Probudiž se, a nezaháněj nás na věky.25I pročež tvář svou skrýváš, a zapomínáš se na trápení a ssoužení naše?26Nebotě se již sklonila až k prachu duše naše, přilnul k zemi život náš. [ (Psalms 44:27) Povstaniž k našemu spomožení, a vykup nás pro své milosrdenství. ]
1För körledaren. Av Korachs ättlingar. Maskil.2Gud, vi har hört, våra fäder har berättat för oss om dina gärningar du gjorde på deras tid, för länge sedan.3Du drev ut de främmande folken och satte dit våra fäder i stället. Du krossade de andra folken, men våra fäder lät du blomstra.4De tog inte landet med sitt eget svärd, och deras egen styrka gav dem ingen räddning, utan din mäktiga hands kraft och ljuset från ditt ansikte, för du älskade dem.5Du är min kung och min Gud, som ger en befallning om räddning för Jakob.6Med din hjälp ska vi slå ner våra motståndare och i ditt namn trampa ner våra fiender.7Jag litar inte på min båge, och mitt svärd kan inte rädda mig.8Men du räddar oss från våra fiender, du låter våra motståndare komma på skam.9Vi är alltid stolta över Gud, vi prisar ditt namn för evigt. Séla10Men nu har du visat bort oss och förödmjukat oss, och du drar inte ut med våra härar.11Du tvingade oss att vända för fienden, och våra motståndare tog byte.12Du tillät att vi åts upp som slaktfår och skingrades bland folken.13Du sålde ditt folk för ingenting men gjorde ingen vinst.14Du gjorde oss till åtlöje för våra grannar, till spott och spe för dem som bor omkring oss.15Du har gjort oss till en visa bland folken, något man skakar huvudet åt.16Jag har ständigt min vanära framför mig, och mitt ansikte höljs i skam17när jag hör dem som hånar och smädar, och när jag ser fienden och hämnaren.18Allt detta har kommit över oss, trots att vi aldrig har glömt dig. Vi har inte heller överträtt ditt förbund.19Våra hjärtan har inte vänt sig från dig, och våra steg har inte vikit av från din väg.20Ändå har du krossat oss på schakalernas ställe,[1] höljt oss i ett djupt mörker.21Om vi hade glömt vår Gud och i stället sträckt våra händer mot en annan gud,22skulle då inte Gud genast upptäcka det, han som känner hjärtats hemligheter?23Det är för dig som vi dagen lång dödas och räknas som slaktfår.24Vakna, Herre! Varför sover du? Res dig upp! Förkasta oss inte för alltid!25Varför gömmer du ditt ansikte för oss och glömmer vårt lidande och förtryck?26Vi har sjunkit ner i stoftet, våra kroppar ligger nertryckta i jorden.27Grip in, kom till vår hjälp! Befria oss i din nåd.