1Celé jejich shromáždění vstalo a odvedli ho k Pilátovi.2Začali ho obviňovat: „Zjistili jsme, že tento muž rozvrací náš národ. Je proti odvádění daní císaři a nazývá se králem, Mesiášem.“3Pilát se ho zeptal: „Tak ty jsi židovský král?“ „Sám to říkáš,“ odpověděl Ježíš.4Nato Pilát řekl vrchním kněžím a zástupům: „Podle mě je ten člověk nevinný.“5Oni však naléhali: „Bouří lid! Učí po celém Judsku! Začal v Galileji a došel až sem!“6Jakmile to Pilát uslyšel, zeptal se: „Takže ten člověk je Galilejec?“7A když se dozvěděl, že je z Herodova panství, poslal ho k Herodovi, který v těch dnech také pobýval v Jeruzalémě.
Před Herodem
8Když Herodes uviděl Ježíše, měl velikou radost. Už dávno se s ním toužil setkat, neboť o něm hodně slyšel, a těšil se, že ho uvidí udělat nějaký zázrak.9Kladl mu spoustu otázek, ale Ježíš mu vůbec neodpovídal.10Stáli tam však vrchní kněží a znalci Písma a usilovně ho obviňovali.11A tak jím Herodes se svými vojáky pohrdl. Když se mu dost naposmíval, oblékl ho do skvostného roucha a poslal ho zpátky k Pilátovi.12Toho dne se Herodes s Pilátem spřátelili; předtím totiž k sobě chovali nenávist.
Ukřižuj ho!
13Pilát svolal vrchní kněze, přední muže i lid14a řekl jim: „Přivedli jste mi tohoto člověka jako rozvraceče lidu. Hle, vyslechl jsem ho před vámi a neshledal jsem jej vinným v žádném bodě vaší obžaloby.15Dokonce ani Herodes ne, neboť jsem vás poslal k němu. Nespáchal nic, za co by zasloužil smrt.16[17] Dám ho zbičovat a propustím ho.“[1]18Všechen dav ale začal křičet: „Pryč s ním! Propusť nám Barabáše!“19(Ten byl uvězněn za nějakou vzpouru ve městě a za vraždu.)20Pilát k nim znovu promluvil, protože chtěl Ježíše propustit.21Oni ale křičeli: „Ukřižuj, ukřižuj ho!“22Promluvil k nim tedy potřetí: „Ale co udělal zlého? Nezjistil jsem u něj nic, za co by zasloužil smrt. Dám ho zbičovat a propustím ho!“23Oni však naléhali a s velikým křikem se dožadovali, aby byl ukřižován. Jejich hlasy stále sílily,24až se Pilát rozhodl jejich žádosti vyhovět.25Toho, který byl uvězněn za vzpouru a vraždu, propustil, jak žádali, ale Ježíše na jejich přání vydal na smrt.
Cesta k popravišti
26Když ho odváděli, chytili jistého Šimona Kyrénského, který se vracel z pole, a naložili mu kříž, aby ho nesl za Ježíšem.27Šlo za ním veliké množství lidu i mnoho žen, které nad ním plakaly a naříkaly.28Ježíš se k nim obrátil: „Dcery jeruzalémské, neplačte nade mnou, ale nad sebou a nad svými dětmi.29Hle, přicházejí dny, kdy lidé řeknou: ‚Blaze neplodným, jejichž lůna nerodila a jejichž prsy nekojily!‘30Tehdy řeknou horám: ‚Padněte na nás,‘ a kopcům: ‚Skryjte nás!‘[2]31Když se toto děje se zeleným stromem, co se stane se suchým?“
Golgota
32K popravě s ním vedli ještě další dva muže, zločince.33Když přišli na místo zvané Lebka, ukřižovali ho tam, i ty zločince – jednoho po pravici a druhého po levici.34Ježíš tehdy řekl: „Otče, odpusť jim, vždyť nevědí, co dělají!“[3] Vojáci zatím losovali o jeho šaty.[4]35Lid stál a díval se. Kromě jiných se mu vysmívali také vůdcové: „Jiné zachránil, tak ať zachrání sám sebe, když je to Mesiáš, ten Boží Vyvolený!“36Vojáci se mu posmívali také. Přistupovali, nabízeli mu ocet37a říkali: „Zachraň se, jestli jsi židovský král!“38Visel nad ním totiž nápis: TOTO JE JEŽÍŠ, ŽIDOVSKÝ KRÁL.39Jeden ze zločinců, kteří tam viseli, se mu vysmíval: „Když jsi Mesiáš, zachraň sebe i nás!“40Ten druhý ho však okřikl: „To se ani Boha nebojíš? Máš stejný trest jako on,41ale my dostáváme spravedlivou odplatu za své skutky, kdežto tenhle nic zlého neudělal!“42Potom řekl Ježíšovi: „Vzpomeň si na mě, až přijdeš do svého království.“43Ježíš mu odpověděl: „Amen, říkám ti, dnes budeš se mnou v ráji.“44Okolo poledne se po celé zemi setmělo až do tří hodin odpoledne.45Slunce se zatmělo a chrámová opona se roztrhla vpůli.46Ježíš hlasitě zvolal: „Otče, do tvých rukou svěřuji svého ducha!“[5] Po těch slovech vydechl naposled.47Když setník uviděl, co se stalo, vzdal slávu Bohu a řekl: „Ten člověk byl jistě spravedlivý!“48Všichni v zástupu, který se sešel k té podívané, se při pohledu na to, co se stalo, bili do prsou a odcházeli pryč.49Všichni jeho přátelé, i ženy, které ho doprovázely z Galileje, stáli opodál a všechno to viděli.
Hrob ve skále
50Jeden člen Rady, dobrý a spravedlivý muž jménem Josef,51nesouhlasil s Radou a jejím činem. Byl z judského města Arimatie a také očekával Boží království.52Šel za Pilátem a vyžádal si Ježíšovo tělo.53Sňal je, zavinul do plátna a pochoval ho do vytesané hrobky, do níž ještě nebyl nikdo pochován.54Byl den příprav a blížil se začátek soboty.55Přidaly se k němu i ženy, které s Ježíšem přišly z Galileje. Viděly hrob i to, jak bylo tělo pochováno.56Vrátily se domů a připravily vonné oleje a masti. V sobotu ovšem zachovaly přikázání o odpočinku.
1Alla de församlade gick sedan iväg och förde Jesus till Pilatus.[1]2Där anklagade de honom och sa: ”Den här mannen leder vårt folk vilse. Han påstår att vi inte ska betala skatt till kejsaren och ger sig ut för att vara Messias, en kung.”3Då frågade Pilatus honom: ”Är du judarnas kung?” Men Jesus svarade: ”Det är du själv som säger det.”4Pilatus sa då till översteprästerna och folkmassan: ”Jag kan inte finna den här mannen skyldig till något brott.”5Men de envisades och sa: ”Han hetsar upp folket med sin undervisning överallt i hela Judeen, från Galileen och ända hit.”
Jesus inför Herodes
6När Pilatus hörde detta, frågade han: ”Är mannen från Galileen?”7Och när han fick reda på att Jesus kom från Herodes område, skickade han honom till Herodes, som just då befann sig i Jerusalem.8Herodes blev mycket glad över att få träffa Jesus, för det hade han önskat länge, eftersom han hade hört mycket om honom och hoppades få se honom göra något tecken.9Han ställde därför fråga på fråga till Jesus, men Jesus svarade honom inte.10Under tiden stod översteprästerna och de skriftlärda där och fortsatte med sina våldsamma anklagelser.11Till slut började Herodes och hans soldater att håna och förlöjliga Jesus. Sedan satte de på honom en praktfull mantel och skickade honom tillbaka till Pilatus.12Från den dagen blev Herodes och Pilatus vänner med varandra. De hade tidigare varit fiender.
Pilatus dömer Jesus till döden
13Sedan kallade Pilatus samman översteprästerna, medlemmarna i rådet och folket,14och sa till dem: ”Ni har fört den här mannen till mig och anklagat honom för att hetsa upp folket. Jag har förhört honom i er närvaro, och finner honom inte skyldig till era anklagelser.15Herodes har kommit till samma slutsats och har därför sänt honom tillbaka hit. Ingenting som den här mannen har gjort förtjänar döden.16-17Därför tänker jag bara straffa honom och sedan släppa honom fri.”[2]18Då började hela folkhopen skrika: ”Döda honom, och släpp Barabbas fri istället!”19(Barabbas satt fängslad för ett upplopp i staden och mord.)20Än en gång försökte Pilatus att diskutera med dem, för han ville gärna släppa Jesus fri.21Men de ropade utan uppehåll: ”Korsfäst honom, korsfäst honom!”22För tredje gången frågade Pilatus: ”Vad har han gjort för ont? Jag har inte funnit honom skyldig till något som förtjänar döden. Jag kommer bara att straffa honom och sedan låta honom gå.”23Men folket skrek utan uppehåll att Jesus skulle korsfästas, och till slut gav deras rop effekt.24Pilatus bestämde sig för att göra som de krävde.25Han frigav mannen som satt i fängelse för upplopp och mord. Men Jesus överlämnade han åt dem så att de fick göra som de ville.
Jesus korsfästs
26När de förde bort honom grep de tag i en man från Kyrene[3] som hette Simon. Han var på väg in från landsbygden, och de lade korset på honom och lät honom bära det efter Jesus.27En stor folkmassa följde med Jesus, bland annat många sörjande och gråtande kvinnor.28Men Jesus vände sig till dem och sa: ”Jerusalems döttrar! Gråt inte över mig, utan gråt över er själva och era barn.29Det kommer en tid, då man ska säga: Lyckliga är de ofruktsamma, de kvinnor som aldrig har fött barn eller ammat.30Då ska man säga till bergen: Dölj oss! och till höjderna: Fall över oss![4]31För om de gör så här mot det gröna trädet, vad kommer då inte att hända med det torra?”32Två brottslingar fördes också ut för att avrättas tillsammans med Jesus.33Och när man kom till den plats som kallas Skallen korsfäste de honom tillsammans med brottslingarna, en på var sida om honom.34Jesus bad: ”Fader, förlåt dem, för de vet inte vad de gör.” De kastade sedan lott om hans kläder och delade dem mellan sig.[5]35Folkhopen stod och tittade på, och medlemmarna i rådet hånade honom: ”Han var bra på att rädda andra”, sa de. ”Nu får han rädda sig själv, om han är Guds Messias, den utvalde.”36Även soldaterna hånade honom. De räckte honom surt vin37och sa: ”Om du är judarnas kung, så rädda dig själv!”38Man hade nämligen satt upp en skylt ovanför Jesus, där det stod: Detta är judarnas kung.39En av de brottslingar som hängde där hånade honom också och sa: ”Är det inte du som är Messias? Rädda då dig själv och oss!”40Men den andra brottslingen tillrättavisade honom och sa: ”Fruktar du inte ens Gud, du som fått samma dom?41Vi får det vi förtjänar, vi har dömts för våra brott, men den här mannen har inte gjort något ont.”42Sedan sa han: ”Jesus, kom ihåg mig den dag du kommer med ditt rike.”43Jesus svarade: ”Sannerligen säger jag dig att du idag ska vara med mig i paradiset.”[6]
Jesus dör på korset
44Klockan var nu runt tolv på dagen. Då blev det mörkt över hela jorden ända fram till klockan tre,45för solen förmörkades helt. Och förhänget[7] i templet brast i två delar.46Samtidigt ropade Jesus med hög röst: ”Fader, i dina händer överlämnar jag min ande”[8], och med de orden slutade han att andas.47Den romerska officeren, som såg vad som hände, prisade då Gud och sa: ”Han måste verkligen ha varit en rättfärdig man.”48När folket, som hade samlats för att se på, såg vad som hände, slog de sig mot bröstet och gick hem.49Men alla hans vänner, däribland kvinnorna som hade följt med honom från Galileen, stod på avstånd och såg alltihop.
Jesus begravs
50Nu fanns det en man som hette Josef och var medlem i rådet, en god och rättfärdig man,51som inte var delaktig i de andras beslut och handlingar. Han var från staden Arimataia i Judeen och väntade på Guds rike.52Josef gick till Pilatus och bad att få Jesus kropp.53Han tog sedan ner kroppen och lindade den i linnetyg och lade den i en grav som var uthuggen i en klippa och där ännu ingen hade blivit lagd.54Detta var på förberedelsedagen, just innan sabbaten skulle börja.55Kvinnorna som hade följt med Jesus från Galileen gick efter och såg hur hans kropp lades i graven.56Sedan gick de hem och gjorde i ordning välluktande oljor. Men på sabbaten höll de sig stilla, i enlighet med budordet.