1Mezitím se shromáždil mnohatisícový dav, takže lidé po sobě šlapali. Ježíš promluvil především ke svým učedníkům: „Dávejte si pozor na farizejský kvas, jímž je pokrytectví.2Není totiž nic skrytého, co nebude zjeveno, ani nic tajného, co nebude poznáno.3Co jste říkali ve tmě, bude slyšet na světle, a co jste ve svých pokojích šeptali do ucha, se bude hlásat ze střech.4Vám, svým přátelům, říkám: Nebojte se těch, kdo zabíjejí tělo a potom nemají, co by udělali víc.5Ukážu vám, koho se máte bát: Bojte se Toho, který když zabije, má moc uvrhnout do pekla. Ano, říkám vám, Toho se bojte.6Neprodává se snad pět vrabců za dva haléře? Přitom ani jeden z nich není před Bohem zapomenut.7Vám jsou ale spočítány i všechny vlasy na hlavě! Proto se nebojte. Jste dražší než mnoho vrabců.8Říkám vám: Kdokoli mě vyzná před lidmi, toho i Syn člověka vyzná před Božími anděly.9Kdo mě ale před lidmi zapře, ten bude zapřen před Božími anděly.10Každému, kdo řekne slovo proti Synu člověka, bude odpuštěno, ale tomu, kdo by se rouhal Duchu svatému, odpuštěno nebude.11Když vás povedou do shromáždění a před vrchnosti a vlády, nestarejte se, čím a jak se máte hájit a co říkat.12Duch svatý vás v tu chvíli naučí, co máte říci.“
O bohatém bláznu
13Někdo z davu ho požádal: „Mistře, řekni mému bratrovi, ať se se mnou rozdělí o dědictví!“14„Člověče,“ odpověděl mu Ježíš, „kdo mě ustanovil vaším soudcem nebo rozhodčím?“15Tehdy všem řekl: „Dejte si pozor, varujte se veškeré chamtivosti! Život přece nespočívá v hromadění majetku.“16Potom jim vyprávěl podobenství: „Pole jednoho bohatého člověka přineslo hojnou úrodu.17Přemýšlel: ‚Co si počnu? Vždyť nemám kam shromáždit úrodu!‘18Pak si řekl: ‚Udělám tohle – zbořím své stodoly, postavím větší a do nich shromáždím všechno své obilí a své zásoby.19Pak si budu moci říci: Podívej, máš spoustu zásob na spoustu let. Oddechni si, jez, pij, užívej!‘20Bůh mu ale řekl: ‚Ty blázne! Dnes v noci umřeš. Čí bude, co sis nachystal?‘21Tak je to, když někdo hromadí pro sebe, ale nebohatne v Bohu.“
Nemějte starosti
22Potom se obrátil ke svým učedníkům: „Říkám vám, nemějte starost o svůj život ani o své tělo – co budete jíst a co si oblečete.23Život je přece víc než jídlo a tělo víc než oblečení.24Podívejte se na havrany. Nesejí ani nežnou, nemají spíže ani stodoly, ale Bůh je živí. Čím větší cenu máte vy než ptáci!25Copak si někdo z vás samými starostmi prodlouží život o jediný den?26Když nezmůžete ani to nejmenší, proč se staráte o to ostatní?27Podívejte se na lilie, jak rostou. Nepracují ani nepředou, ale říkám vám, že ani Šalomoun ve vší své slávě nebyl oblečen jako jedna z nich.28Když Bůh takto obléká trávu, která je dnes na louce a zítra bude hozena do pece, čím spíše vás, vy malověrní?!29Nezabývejte se tím, co budete jíst a co pít, ani se tím nezneklidňujte.30Všechny ty věci vyhledávají pohané tohoto světa, ale váš Otec ví, že je potřebujete.31Hledejte raději jeho království a toto vše vám bude přidáno.32Neboj se, malé stádečko. Vašemu Otci se zalíbilo dát vám království.33Prodávejte svůj majetek a dávejte chudým. Pořiďte si měšce, které nezpuchřejí, nehynoucí poklad v nebi, kam zloděj nepřijde a kde mol neničí.34Vždyť kde je váš poklad, tam bude i vaše srdce.“
Buďte připraveni
35„Mějte přepásaná bedra a rozsvícené lampy.36Buďte jako lidé očekávající, kdy se jejich pán vrátí ze svatby, aby mu otevřeli, hned jak přijde a zatluče.37Blaze služebníkům, které pán při svém příchodu zastihne bdící. Amen, říkám vám, že se opáše zástěrou, posadí je za stůl, přistoupí a bude jim sloužit.38Přijde-li uprostřed noci nebo před svítáním[1] a zastihne je připravené, blaze jim.39Pochopte, že kdyby hospodář věděl, v jakou hodinu má přijít zloděj, nedovolil by mu vloupat se do domu.40Proto i vy buďte připraveni, neboť Syn člověka přijde v hodinu, o které netušíte.“41„Pane,“ zeptal se ho Petr, „říkáš to podobenství jen nám, nebo i všem ostatním?“42Pán odpověděl: „Kdo je ten věrný a moudrý správce, kterého pán ustanoví nad svým služebnictvem, aby jim v patřičný čas dával vyměřený pokrm?43Blaze služebníku, kterého jeho pán při příchodu zastihne, že tak jedná.44Vpravdě vám říkám, že ho ustanoví nad vším svým majetkem.45Kdyby si ale ten služebník v srdci řekl: ‚Můj pán dlouho nejde‘ a začal by bít sluhy a služky a jíst, pít a opíjet se,46pak jeho pán přijde v den, kdy to nečeká, a v hodinu, kterou nezná, odhalí ho a vykáže ven mezi nevěrné.47Služebník, který znal vůli svého pána, ale nepřipravil se a nejednal podle jeho vůle, bude hodně bit.48Ten, který ji neznal, bude bit méně, i když dělal trestuhodné věci. Komukoli je hodně dáno, od toho bude hodně vyžádáno. Komu svěřili hodně, od toho vyžádají víc.49Přišel jsem na zem založit oheň a jak toužím, aby už hořel!50Mám ale podstoupit křest a jak je mi úzko, dokud se nevykoná!51Myslíte si, že jsem přišel, abych na zem přinesl pokoj? Říkám vám, ne pokoj, ale rozdělení!52Od nynějška jich bude pět rozděleno v jednom domě: tři proti dvěma a dva proti třem.53Otec bude proti synu a syn proti otci, matka proti dceři a dcera proti matce, tchyně proti snaše a snacha proti tchyni.“[2]
Znamení času
54Potom se obrátil k zástupům: „Když vidíte od západu přicházet oblak, hned říkáte: ‚Blíží se liják,‘ a je to tak.55Když fouká jižní vítr, říkáte: ‚Bude horko,‘ a bývá.56Pokrytci! Umíte rozeznat úkazy na zemi i na nebi; jak to, že nerozeznáte, jaký je teď čas?57A proč ani sami nepoznáte, co je správné?58Když jdeš se svým odpůrcem k vrchnosti, snaž se s ním cestou vypořádat. Jinak tě potáhne k soudci, soudce tě vydá biřici a biřic tě vsadí do vězení.59Říkám ti: Nikdy odtud nevyjdeš, dokud nevrátíš poslední haléř.“
1Under tiden hade folk samlats i tusental, så att de höll på att trampa ner varandra. Men Jesus vände sig först till sina lärjungar och varnade dem: ”Akta er för fariseernas surdeg, hyckleriet.2Det finns ingenting gömt som inte ska komma fram och ingenting dolt som inte ska bli känt.3Det ni har sagt i mörkret ska höras i dagsljuset, och det ni har viskat i någons öra i enrum kommer att ropas ut från hustaken.
Var inte rädda
4Till er som är mina vänner, säger jag: Var inte rädda för dem som kan döda kroppen, men sedan inte kan göra något mer.5Jag ska visa er vem ni ska frukta. Frukta honom som har makt att både döda och sedan kasta i Gehenna[1].6Säljs inte fem sparvar för två kopparslantar? Och ändå är ingen av dem glömd av Gud.7Och på er är till och med hårstråna räknade. Var alltså inte rädda! Ni är mer värda än alla sparvar tillsammans.
Bekännelse och förnekelse
8Jag säger er, att om någon bekänner mig inför människorna, honom ska också Människosonen bekänna inför Guds änglar.9Men den som förnekar mig inför människorna ska bli förnekad inför Guds änglar.10Vem som än säger något mot Människosonen kan få förlåtelse, men den som hädar den heliga Anden kommer aldrig att bli förlåten.11När man drar er till synagogorna[2], makthavarna och myndigheterna, så oroa er inte för hur ni ska försvara er eller för vad ni ska säga.12Den heliga Anden kommer i samma stund att låta er veta vad ni behöver säga.”
Liknelsen om den rika lantbrukaren
13Då sa någon i folkmassan: ”Mästare, säg till min bror att han ska dela arvet med mig.”14Men Jesus svarade: ”Min vän, vem har satt mig till domare, så att jag kan avgöra tvister mellan er?”15Vidare sa han till dem: ”Akta er för allt habegär! En människas liv är inte beroende av hur mycket hon äger.”16Sedan berättade han en liknelse för dem. Han sa: ”En rik lantbrukare hade fått en stor skörd.17Han gick och funderade på vad han skulle göra eftersom det inte gick att få in all skörd.18Han sa: ’Nu vet jag, jag river ner mina gamla lador och bygger större. Då får jag plats både med skörden och med allt annat jag äger.19Sedan kan jag slå mig till ro och säga till mig själv: Nu har du samlat så mycket att det räcker i många år. Koppla av nu! Ät, drick och roa dig!’20Men Gud sa till mannen: ’Din dåre, redan i natt ska ditt liv tas ifrån dig! Vem ska då få allt som du har sparat ihop?’21Så går det för den som samlar rikedomar åt sig själv men inte är rik inför Gud.”
Om att oroa sig
22Sedan sa Jesus till sina lärjungar: ”Därför säger jag er: oroa er inte för hur ni ska klara livet, hur ni ska få mat att äta och kläder att ta på er.23Livet är ju mer än maten och kroppen mer än kläderna.24Tänk på korparna! De varken sår eller skördar, eller skaffar förråd eller lador, men Gud ger dem mat ändå. Är ni inte mycket mer värda än fåglarna?25Vem av er kan med sina bekymmer förlänga sitt liv med en enda timma?26Men om ni nu inte ens klarar så lite, varför oroar ni er då för allt annat?27Tänk på liljorna hur de växer! De arbetar inte och spinner inte. Ändå säger jag er, att inte ens Salomo i all sin prakt var så klädd som de.28Men om Gud nu ger sådana kläder åt gräset, som idag står på ängen och imorgon kastas på elden, skulle han då inte ordna kläder åt er? Så lite tro ni har!29Grubbla inte över vad ni ska äta och dricka. Oroa er inte för sådant.30För sådant jagar all världens folk efter, men er Fader vet redan att ni behöver det.31Sök först hans rike, så får ni det övriga också.32Var inte rädd, du lilla hjord. Er Fader i himlen har beslutat att ge er riket.33Sälj vad ni äger och ge åt de fattiga. Skaffa er en börs som aldrig slits ut och en skatt i himlen som är i säkert förvar, där ingen kan stjäla den och där ingen mal förstör.34För där er skatt finns, där kommer också ert hjärta att vara.
Var beredda
35Fäst upp era kläder[3] och håll lamporna brinnande.36Var som tjänare som väntar på att deras herre ska komma hem från en bröllopsfest, så att de snabbt kan öppna dörren för honom när han knackar.37Lyckliga är de som deras herre finner vakna när han kommer. Sannerligen säger jag er: han ska själv göra sig redo att tjäna, och han ska låta dem få slå sig ner vid bordet för att äta medan han passar upp dem.38Kanske kommer han inte förrän vid midnatt eller till och med inte förrän strax före gryningen. Men lyckliga är de som är beredda.39Ni ska veta att om husägaren bara visste när tjuven tänkte komma, skulle han hindra honom från att bryta sig in.40Var beredda ni också, för Människosonen kommer tillbaka när ni minst av allt väntar det.”41Petrus frågade: ”Herre, talar du denna liknelse bara till oss, eller gäller detta alla?”42Herren svarade: ”Vem är som en trogen och klok tjänare, som av sin herre har fått i uppgift att ansvara för de andra tjänarna och ge dem mat när de behöver?43Lycklig är den tjänaren om hans herre kommer hem och får se att han gör det han ska.44Sannerligen säger jag er: en sådan trogen tjänare ska få ansvar för allt hans herre äger.45Men om tjänaren säger i sitt hjärta: ’Min herre kommer inte än på ett tag’, och börjar misshandla de andra tjänarna och äta och dricka sig full,46då ska hans herre komma en dag då han inte alls väntar honom, vid en tid som han inte vet om. Han ska slå honom i stycken och låta honom dela plats med dem som inte tror.47Den tjänare som känner till sin herres vilja, men ändå inte förbereder sig eller gör vad hans herre vill, han ska straffas med många piskslag.48Men den som inte är medveten om att han handlar fel och gör något straffbart, ska bara straffas med några få piskslag. Av den som har fått mycket kommer det att krävas mycket, och den som har anförtrotts mycket, har också desto större ansvar.
Splittring väntar, inte fred
49Jag har kommit för att tända en eld på jorden, och jag önskar att den redan brann!50Men jag måste döpas med ett dop som väntar mig, och jag plågas svårt innan det är över.51Tror ni att jag har kommit för att skapa fred på jorden? Nej, säger jag, utan splittring!52Om fem personer bor i ett hus, kommer de i fortsättningen att leva splittrade, tre mot två och två mot tre,53far mot son och son mot far, mor mot dotter och dotter mot mor, svärmor mot svärdotter och svärdotter mot svärmor.”
Att tolka den tid man lever i
54Sedan sa han till folket: ”När ni ser molnen torna upp sig i väster, så säger ni: ’Nu blir det regn.’ Och det blir det också.55När det blåser sydliga vindar säger ni: ’Idag blir det hett!’ Och det blir det.56Ni hycklare! Ni har lätt för att tyda tecken på jorden och himlen, men varför kan ni inte tyda den här tiden?
Gör upp med Gud innan det är för sent
57Varför avgör ni inte själva vad som är rätt?58När du är på väg med din motpart till domstolen, försök då komma överens med honom innan ni är framme. Annars kanske han drar dig inför domaren, som sedan låter sin medhjälpare ta hand om dig och sätta dig i fängelse.59Jag säger dig: du slipper inte därifrån förrän du betalt till sista kopparslanten.”