1Slovo, které prorok Jeremiáš promluvil k Baruchovi, synu Neriášovu, poté, co ve čtvrtém roce vlády judského krále Joakima, syna Jošiášova, zapsal do knihy tato slova, která mu Jeremiáš diktoval.[1]2„Toto ti, Baruchu, říká Hospodin, Bůh Izraele.3Myslíš si: ‚Běda mi! Hospodin mi k mé bolesti přidal trápení. Už jsem vyčerpán naříkáním a nedocházím úlevy.‘4Hospodin mi řekl, abych ti vyřídil: Tak praví Hospodin – Hle, co jsem vybudoval, bořím, a co jsem zasadil, vykořeňuji – celou tuto zemi!5A ty si žádáš veliké věci? Nežádej. Hle, na všechny smrtelníky dopustím neštěstí, praví Hospodin. Tobě však dám, že kamkoli půjdeš, zachráníš se a přežiješ.“
1Detta är vad profeten Jeremia talade till Baruk, Nerias son, han som efter Jeremias diktamen skrev ner vad han hade sagt, under Judakungen Jojakims, Josias sons, fjärde regeringsår:2”Så säger HERREN, Israels Gud, till dig, Baruk:3Du har sagt: ’Ve mig! HERREN har lagt mer sorg till min plåga. Jag är trött på mina egna suckar och kan inte få någon ro.’4Säg till honom så här: Så säger HERREN: ’Se, vad jag har byggt upp ska jag riva ner och vad jag har planterat ska jag rycka upp. Så ska det ske med hela jorden.[1]5Ska du då söka något stort för din egen del? Sök inget sådant. För jag låter olyckor komma över alla dessa människor, säger HERREN, men jag ska låta dig behålla ditt liv som byte, vart du än går.’ ”