1Toto praví Hospodin svému pomazanému, Kýrovi, jehož jsem vzal za pravici, abych mu podmaňoval národy a krále před ním odzbrojil, abych mu otevíral brány a dveře nezůstaly zavřeny:2Já před tebou půjdu a srovnám nerovnosti, rozbiji brány z bronzu, roztříštím železné závory.3Vydám ti tajné poklady a skrytá bohatství, abys poznal, že já jsem Hospodin, Bůh izraelský, který tě volá jménem tvým.4Kvůli svému služebníku Jákobovi, kvůli svému vyvolenému Izraeli jsem tě zavolal jménem tvým – i když mě neznáš, udělil jsem ti tituly.[1]5Já jsem Hospodin a žádný jiný není, kromě mě není žádný Bůh. I když mě neznáš, já tě vyzbrojím,6aby od východu k západu všichni poznali, že kromě mě není ani jediný; já jsem Hospodin a žádný jiný není!7Já formuji světlo a tvořím tmu, působím pokoj a tvořím pohromu. Já Hospodin to všechno působím.8Nebesa, sešlete shůry rosu, ať spravedlnost prší z oblaků! Otevři se, země, ať spása vyraší, spravedlnost ať vzklíčí spolu s ní! Já Hospodin jsem to vytvořil.9Běda tomu, kdo se hádá se svým Tvůrcem, ač je střep z hlíny, pouhý střep! Říká snad hlína hrnčíři: „Co to vyvádíš?“ Říká tvé dílo: „On je bezruký“?10Běda tomu, kdo říká otci: „Cos to zplodil?“ A ženě: „Na cos měla bolesti?“11Toto praví Hospodin, Izraelův Svatý, který jej utvořil: Na budoucnost se mě chcete vyptávat? O mých dětech, o díle rukou mých chcete mi dávat rozkazy?12Já jsem ten, kdo zemi udělal a stvořil na ní člověka. Já jsem ten, kdo svýma rukama roztáhl nebesa a celý jejich zástup ovládám.13Já ve své spravedlnosti vzbudím Kýra a všechny jeho cesty vyrovnám. On moje město znovu zbuduje a propustí mé vyhnance bez placení a bez darů, praví Hospodin zástupů.
Jediný spasitel
14Toto praví Hospodin: Egyptské bohatství, habešské zboží i s urostlými Sabejci přijdou k tobě a budou tví. Za tebou půjdou se svými řetězy, tobě se pokloní a pokorně vyznají: „Bůh je jen u tebe a není boha kromě něj!15Vskutku, ty jsi Bůh, který skrývá se, Bůh Izraele, Spasitel!“16Výrobci model odejdou s ostudou, všichni společně, s hanbou a potupou.17Izraele však Hospodin zachrání věčným spasením. Nebudete zahanbeni ani potupeni už nikdy, navěky!18Nuže, toto praví stvořitel nebe, Hospodin, ten Bůh, který zformoval zemi, který ji učinil a upevnil, který ji nestvořil, aby prázdná zůstala, ale k bydlení ji zformoval: Já jsem Hospodin a žádný jiný není.19Nemluvil jsem přece skrytě, v nějakém temném koutě země; neřekl jsem Jákobovým potomkům: „Hledejte mě v prázdnotě!“ Já jsem Hospodin, já mluvím pravdu a říkám, co je poctivé.20Shromážděte se a přijďte, uprchlíci z národů, spolu přistupte! Nechápou ti, kdo dřevěné modly nosí, že se modlí k bohu, který nespasí.21Jen promluvte, předložte důkazy, můžete se spolu poradit! Kdo to odedávna předpovídal, kdo to už kdysi zvěstoval? Kdo jiný než já, Hospodin? Kromě mě jiný Bůh není, spravedlivý Bůh a spasitel – není tu žádný kromě mne!22Obraťte se ke mně, ať jste spaseny, všechny zemské končiny – vždyť já jsem Bůh a žádný jiný není.23Při sobě samém přísahám, ústy pronáším slova pravdivá, jež nelze odvolat: Přede mnou každý padne na kolena a každý jazyk bude při mně přísahat.24„Jen v Hospodinu,“ budou o mně říkat, „je spravedlnost a síla!“ Všichni, kdo proti němu zuřili, přijdou k němu a budou zahanbeni,25ale všichni Izraelovi potomci dojdou v Hospodinu slávy a vítězství.
1Så säger HERREN till sin smorde, Kyros, som han har tagit vid högra handen för att lägga folken under honom, för att avväpna kungar och för att öppna portar för honom, som aldrig mer ska stängas.2’Jag ska gå före dig och jämna ut bergen,[1] krossa kopparportar och slå sönder järnbommar.3Jag ska ge dig skatter som ligger gömda i mörkret, och hemliga rikedomar, för att du ska förstå att jag som kallar dig vid ditt namn är HERREN, Israels Gud.4För min tjänare Jakobs skull, för Israel, min utvalde, kallade jag dig vid namn och gav dig ett hedersnamn, fastän du inte känner mig.5Jag är HERREN, ingen annan finns, utom mig finns ingen Gud. Fastän du inte känner mig så ska jag styrka dig,6för att man i hela världen från öster till väster ska förstå att det inte finns någon annan än jag. Jag är HERREN, och det finns ingen annan.7Jag skapar både ljus och mörker. Jag skapar lycka och olycka. Jag, HERREN, gör allt detta.’8Låt det regna, himlar där ovan! Låt rättfärdighet flöda ur skyarna! Låt jorden öppna sig, frälsningen bära frukt, och rättfärdigheten växa fram. Jag, HERREN, har skapat allt detta.9Ve den som tvistar med sin Skapare, den som bara är en av många krukskärvor på marken. Inte säger väl leran till den som formar den: ’Vad gör du?’ Eller säger ditt verk: ’Denne har inga händer.’10Ve den som säger till sin far: ’Vad är det du avlar?’ eller till sin mor: ’Vad är det du föder?’ ”11Så säger HERREN, Israels Helige, dess skapare: ”När det gäller det som ska komma, ställer ni frågor till mig om mina barn, eller befaller ni mig vad jag ska göra?12Det är jag som skapat jorden och människorna på den. Med mina händer har jag utbrett himlarna och gett order till hela dess härskara.13Jag har låtit honom[2] uppstå i rättfärdighet, och jag ska jämna hans väg. Han ska bygga upp min stad och befria mina bortförda, utan betalning, utan lön,” säger härskarornas HERRE.14Så säger HERREN: ”Egyptens rikedomar, Kushs handel och Sebas resliga folk ska överföras till dig, alltsammans ska bli ditt. De ska följa dig som fångar i kedjor och falla ner inför dig och be och säga: ’Gud är sannerligen med dig, ingen annan finns, ingen annan är Gud.’ ”15Du är sannerligen en dold Gud, du Israels räddare.16Alla avgudatillverkare ska få skämmas och komma i vanära, förnedring är vad som väntar dem.17Men Israel kommer att räddas av HERREN, han räddar dem för evigt. Ni kommer aldrig någonsin att hamna i skam eller vanära.18Så säger HERREN som skapat himlarna, han som är Gud, som formade jorden, gjorde den, grundlade den, skapade den, inte till att vara tom utan bebodd: ”Jag är HERREN, och det finns ingen annan.19Jag har inte talat i hemlighet, någonstans i ett mörkt land, inte uppmanat Jakobs ättlingar att söka mig i tomheten. Jag är HERREN, vad jag talar är rättfärdigt och sant, mina ord är att lita på.20Samlas här, kom hit, kom samman, ni som räddats bland folken! De som bär omkring på trägudar och ber till en gud som inte kan hjälpa dem är utan vett.21Berätta, lägg fram vad ni har att säga, rådgör med varandra. Vem har förutsagt detta i en gången tid, berättat det för länge sedan? Är det inte jag, HERREN? Det finns ingen annan Gud än jag, en rättfärdig Gud och en räddare. Ingen annan finns.22Vänd er till mig för att bli räddade, alla från jordens ändar! För jag är Gud, och det finns ingen annan.23Jag har svurit vid mig själv, rättfärdighetens ord har utgått ur min mun och kan aldrig tas tillbaka: Alla människor ska böja knä inför mig, och alla ska komma till mig med sin bekännelse.24’Endast i HERREN finns rättfärdighet och styrka,’ ska man säga. Alla som har rasat mot honom ska komma inför honom i skam.25Genom HERREN ska alla Israels ättlingar vinna rättfärdighet och seger.”