1David pak vyrazil na cestu, zatímco Jonatan se vrátil do města.2Přišel do Nobu ke knězi Achimelechovi, ale toho setkání s Davidem vylekalo. „Jak to, že jsi sám?“ ptal se ho. „Proč s tebou nikdo není?“3David knězi Achimelechovi odpověděl: „Král mi dal jistý úkol a řekl mi: ‚Ať se nikdo nedozví, proč tě posílám a čím jsem tě pověřil.‘ S mládenci jsem se domluvil, kde se sejdeme.4Takže, co máš po ruce? Dej mi pět chlebů anebo co se najde.“5„Obyčejný chléb nemám,“ odpověděl kněz Davidovi. „Je tu jen svatý chléb – pokud ale mládenci neměli nic se ženami.“[1]6David mu odpověděl: „Žen jsme se opravdu ani nedotkli – jako obvykle, když jsem na válečné výpravě. Těla mládenců jsou svatá i při běžné výpravě, tím spíše tedy dnes.“7A tak mu kněz dal svatý chléb, protože tam jiný nebyl, pouze chleby předložení odebrané z Hospodinovy přítomnosti, aby byly téhož dne nahrazeny chlebem teplým.8(Byl tam ale i jeden ze Saulových služebníků, který toho dne zůstával před Hospodinem. Jmenoval se Doeg Edomský a byl to Saulův zmocněnec nad jeho pastýři.)9„A nemáš tu po ruce nějaké kopí nebo meč?“ zeptal se ještě David Achimelecha. „Nevzal jsem si totiž s sebou meč ani jinou zbraň, protože králův rozkaz spěchal.“10Kněz odpověděl: „Je tu meč Filištína Goliáše, kterého jsi zabil v údolí Ela. Je zabalen v plášti za efodem. Jestli chceš, vezmi si ho. Žádný jiný tu nemám.“ Na to David řekl: „Ten je nejlepší, dej mi ho.“11Potom David vyrazil a prchal toho dne před Saulem, až dorazil k Achišovi, králi Gatu.12„To je přece David, král země,“ řekli Achišovi jeho dvořané. „To o něm se přece při tancích zpívalo: ‚Saul pobil své tisíce, David desetkrát více!‘“13David si jejich slova vzal k srdci a velmi se gatského krále Achiše bál.14Protože byl v jejich moci, začal před nimi předstírat šílenství. Vyrýval značky na vrata brány a pouštěl sliny po bradě.15„Copak nevidíte, že je to blázen?“ řekl Achiš svým dvořanům. „Proč mi ho sem vodíte?16Mám tu snad málo bláznů, že jste ho sem přivedli, aby mi tu bláznil? Tenhle mi má vejít do domu?“
1David kom till staden Nov för att träffa prästen Achimelek och prästen blev förskräckt när han fick se honom. ”Varför är du ensam?” frågade han. ”Har du ingen med dig?”2”Kungen har sänt ut mig på ett uppdrag”, svarade David. ”Ingen får veta varför jag är här. Jag har stämt möte med mina män på en annan plats.3Kan du ge mig något att äta? Jag behöver fem bröd eller vad du kan avvara.”4”Jag har inget vanligt bröd”, svarade prästen. ”Här finns bara det heliga brödet[1]. Men du kan ta det, om dina män har hållit sig borta från kvinnor.”5”Ja, kvinnor har hållits borta från oss, som alltid när jag drar ut i strid[2]”, svarade David. ”Manskapets utrustning är helgad även i vanliga uppdrag och ännu mer nu.”6Då gav prästen honom av det heliga brödet, eftersom det inte fanns annat än skådebrödet som hade legat inför HERREN och som hade bytts ut mot färskt bröd.7Men en av Sauls tjänare, ledaren för hans herdar, edomiten Doeg, befann sig där då, för han var kvar hos HERREN.8David frågade sedan Achimelek om han inte hade ett spjut eller ett svärd att ge honom. ”Jag fick inget vapen med mig, när jag i all hast blev tvungen att ge mig i väg på kungens uppdrag”, sa David.9”Jo”, svarade prästen. ”Jag har det svärd som tillhörde filistén Goljat, honom som du dödade i Terebintdalen. Det är inlindat i tyg och ligger bakom efoden. Ta det om du vill! Jag har inget annat svärd.” ”Utmärkt!” svarade David. ”Hämta det åt mig! Bättre svärd finns inte.”
David spelar vansinnig
10Sedan skyndade sig David därifrån. Han flydde bort från Saul till kung Akish i Gat.[3]11Men Akish män sa till honom: ”Är inte han Israels kung? Det var väl honom som folket hyllade genom att dansa och sjunga: ’Saul har slagit sina tusen och David sina tiotusen?’ ”12David lade märke till deras ord och blev rädd för Akish, kungen i Gat.13Han började spela vansinnig. Han gjorde märken i dörrarna i stadsporten och lät spottet rinna ner i skägget.14Då sa kung Akish till sina män: ”Måste ni föra hit en galning?15Har vi inte nog med sådana redan? Måste ni släpa hit den där för att han ska visa sina galenskaper för mig? Varför skulle jag släppa in en sådan i mitt hus?”