Lukas 2 | New International Version

The birth of Jesus

1 In those days Caesar Augustus issued a decree that a census should be taken of the entire Roman world. 2 (This was the first census that took place while* Quirinius was governor of Syria.) 3 And everyone went to their own town to register. 4 So Joseph also went up from the town of Nazareth in Galilee to Judea, to Bethlehem the town of David, because he belonged to the house and line of David. 5 He went there to register with Mary, who was pledged to be married to him and was expecting a child. 6 While they were there, the time came for the baby to be born, 7 and she gave birth to her firstborn, a son. She wrapped him in cloths and placed him in a manger, because there was no guest room available for them. 8 And there were shepherds living out in the fields near by, keeping watch over their flocks at night. 9 An angel of the Lord appeared to them, and the glory of the Lord shone around them, and they were terrified. 10 But the angel said to them, ‘Do not be afraid. I bring you good news that will cause great joy for all the people. 11 Today in the town of David a Saviour has been born to you; he is the Messiah, the Lord. 12 This will be a sign to you: you will find a baby wrapped in cloths and lying in a manger.’ 13 Suddenly a great company of the heavenly host appeared with the angel, praising God and saying, 14 ‘Glory to God in the highest heaven, and on earth peace to those on whom his favour rests.’ 15 When the angels had left them and gone into heaven, the shepherds said to one another, ‘Let’s go to Bethlehem and see this thing that has happened, which the Lord has told us about.’ 16 So they hurried off and found Mary and Joseph, and the baby, who was lying in the manger. 17 When they had seen him, they spread the word concerning what had been told them about this child, 18 and all who heard it were amazed at what the shepherds said to them. 19 But Mary treasured up all these things and pondered them in her heart. 20 The shepherds returned, glorifying and praising God for all the things they had heard and seen, which were just as they had been told. 21 On the eighth day, when it was time to circumcise the child, he was named Jesus, the name the angel had given him before he was conceived.

Jesus presented in the temple

22 When the time came for the purification rites required by the Law of Moses, Joseph and Mary took him to Jerusalem to present him to the Lord 23 (as it is written in the Law of the Lord, ‘Every firstborn male is to be consecrated to the Lord’ ), 24 and to offer a sacrifice in keeping with what is said in the Law of the Lord: ‘a pair of doves or two young pigeons’. 25 Now there was a man in Jerusalem called Simeon, who was righteous and devout. He was waiting for the consolation of Israel, and the Holy Spirit was on him. 26 It had been revealed to him by the Holy Spirit that he would not die before he had seen the Lord’s Messiah. 27 Moved by the Spirit, he went into the temple courts. When the parents brought in the child Jesus to do for him what the custom of the Law required, 28 Simeon took him in his arms and praised God, saying: 29 ‘Sovereign Lord, as you have promised, you may now dismiss* your servant in peace. 30 For my eyes have seen your salvation, 31 which you have prepared in the sight of all nations: 32 a light for revelation to the Gentiles, and the glory of your people Israel.’ 33 The child’s father and mother marvelled at what was said about him. 34 Then Simeon blessed them and said to Mary, his mother: ‘This child is destined to cause the falling and rising of many in Israel, and to be a sign that will be spoken against, 35 so that the thoughts of many hearts will be revealed. And a sword will pierce your own soul too.’ 36 There was also a prophet, Anna, the daughter of Penuel, of the tribe of Asher. She was very old; she had lived with her husband seven years after her marriage, 37 and then was a widow until she was eighty-four.* She never left the temple but worshipped night and day, fasting and praying. 38 Coming up to them at that very moment, she gave thanks to God and spoke about the child to all who were looking forward to the redemption of Jerusalem. 39 When Joseph and Mary had done everything required by the Law of the Lord, they returned to Galilee to their own town of Nazareth. 40 And the child grew and became strong; he was filled with wisdom, and the grace of God was on him.

The boy Jesus at the temple

41 Every year Jesus’ parents went to Jerusalem for the Festival of the Passover. 42 When he was twelve years old, they went up to the festival, according to the custom. 43 After the festival was over, while his parents were returning home, the boy Jesus stayed behind in Jerusalem, but they were unaware of it. 44 Thinking he was in their company, they travelled on for a day. Then they began looking for him among their relatives and friends. 45 When they did not find him, they went back to Jerusalem to look for him. 46 After three days they found him in the temple courts, sitting among the teachers, listening to them and asking them questions. 47 Everyone who heard him was amazed at his understanding and his answers. 48 When his parents saw him, they were astonished. His mother said to him, ‘Son, why have you treated us like this? Your father and I have been anxiously searching for you.’ 49 ‘Why were you searching for me?’ he asked. ‘Didn’t you know I had to be in my Father’s house?’* 50 But they did not understand what he was saying to them. 51 Then he went down to Nazareth with them and was obedient to them. But his mother treasured all these things in her heart. 52 And Jesus grew in wisdom and stature, and in favour with God and man.

Nya Levande Bibeln

Jesus föds i Betlehem

1 Vid den här tiden hade den romerska kejsaren Augustus gett order om att alla invånare i romarriket skulle registreras, så att de kunde betala skatt. 2 Det var den första skatteregistreringen, och den gjordes när Quirinius var landshövding i Syrien. 3 Var och en var då tvungen att resa till sin hemstad för att registrera sig. 4 Och eftersom Josef tillhörde kung Davids släkt, måste han resa från staden Nasaret i Galileen till Betlehem i Judeen, kung Davids stad. 5 Han tog med sig Maria, den flicka han var förlovad* med, och som nu väntade barn. 6 Men medan de var i Betlehem blev det dags för henne att föda, 7 och hon födde sitt första barn, en pojke. Hon lindade honom sedan med tygstycken* och la honom i djurens krubba, för det fanns inte plats för dem inne i värdshuset.

Några herdar besöker Jesus

8 Samma natt var några herdar ute och vaktade sina får på fälten utanför staden. 9 Då stod plötsligt en ängel från Herren Gud framför dem, och Herrens härlighet lyste omkring dem. De blev fruktansvärt rädda, 10 men ängeln lugnade dem och sa: ”Var inte rädda! Jag kommer till er med ett budskap som gäller hela ert folk, och som ska göra alla mycket glada! 11 Inatt har den som ska rädda er fötts i Betlehem. Han är Messias, den utlovade kungen, Herren. 12 Ni kommer att känna igen honom på att han är lindad med tygstycken och ligger i en krubba.” 13 Och plötsligt var ängeln omgiven av en stor kör av änglar från himlen som hyllade Herren Gud och sjöng: 14 ”Ära till Gud i himlen, och frid på jorden, till dem som gör Gud glad.” 15 När änglarna hade farit tillbaka upp till himlen, sa herdarna till varandra: ”Kom! Vi måste gå till Betlehem och se det fantastiska som har hänt, och som Herren har låtit oss få veta!” 16 Så sprang de in till staden, och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. 17 Och när de hade sett barnet, berättade de för alla vad ängeln hade sagt om honom. 18 Och alla förvånades över herdarnas berättelse, 19 men Maria la varje ord på minnet och tänkte ofta på det. 20 Herdarna vände sedan tillbaka och hyllade och ärade Gud för allt de hade fått se och höra. För allt var precis så som ängeln hade berättat för dem. 21 Åtta dagar senare, när pojken skulle omskäras, fick han heta Jesus, det namn som ängeln gav honom innan hans mamma blev gravid.

Maria och Josef tar med Jesus till templet

22 När det sedan var dags för föräldrarnas reningsoffer* enligt Moses lag*, tog de med Jesus till templet i Jerusalem för att bära fram honom inför Herren Gud. 23 Herren har ju sagt i sin lag att om en kvinnas första barn är en pojke, ska han tillhöra Herren.* 24 Samtidigt bar föräldrarna fram offret, som enligt lagen skulle vara ett par turturduvor eller två unga duvor. 25 Vid den här tiden bodde en man som hette Symeon i Jerusalem, en mycket god man som levde efter Guds vilja och var fylld av Guds heliga Ande. Han väntade ivrigt på att Israels räddare skulle komma. 26 Guds heliga Ande hade gjort klart för honom att han inte skulle dö förrän han hade sett Messias, den kung som Herren Gud hade lovat sända. 27 Just den här dagen hade Guds Ande uppmanat Symeon att gå till templet, så när Maria och Josef kom för att bära fram Jesus inför Herren Gud precis som lagen krävde, 28 var Symeon där. Och han tog barnet i sin famn och tackade Gud och sa: 29 ”Herre, nu kan jag dö i frid, precis som du har lovat! 30 För nu har jag med egna ögon sett honom som du har bestämt ska rädda världen. 32 Han är det ljus som ska göra dig synlig för alla folk och ge ära åt ditt folk Israel.” 33 Josef och Maria var mycket förvånade över vad han sa om Jesus. 34 Och Symeon bad Gud att ge dem allt gott och sa till Maria: ”Många i Israel kommer att stöta bort det här barnet, och det ska bli deras olycka. Men för många ska han bli till stor glädje. Han ska vara ett tecken man strider om. 35 Ja, också du ska få lida, du ska känna det som om någon huggit dig i hjärtat. Men allt detta ska avslöja vad som verkligen gömmer sig i människors inre.” 36 En gammal kvinna, som hette Hanna och som Gud hade gett förmågan att framföra budskap från honom, var också i templet. Hon var dotter till Fanuel från Ashers stam. Hon hade varit gift i sju år när hon var ung, men hennes man hade dött, och hon var nu 84 år. Hon lämnade aldrig templet utan var där dag och natt och tjänade Gud genom bön och fasta. 38 Just när Symeon talade med Maria och Josef kom Hanna dit och började tacka och hylla Gud. Och hon berättade om Jesus för alla som väntade på att Jerusalem skulle befrias. 39 När föräldrarna sedan hade gjort allt det som Herren Gud kräver i sin lag, återvände de till sin hemstad Nasaret i Galileen. 40 Där växte den lilla pojken upp och blev stark, och han var ovanligt vis för sin ålder. Och Gud tog hand om honom.

Jesus talar med lärarna i templet

41 Jesus föräldrar brukade varje år gå till Jerusalem för att vara med vid påskhögtiden*. 42 Och när Jesus var tolv år gick de dit som vanligt. 43 Men då festen var över och de skulle vända tillbaka hem igen stannade Jesus kvar i Jerusalem utan att föräldrarna visste om det. 44 Föräldrarna gick en hel dag utan att sakna honom, för de trodde att han var tillsammans med sina vänner i ressällskapet. Men framåt kvällen började de fråga efter honom bland släktingar och vänner. 45 Och när de inte kunde hitta honom någonstans, vände de tillbaka till Jerusalem för att leta efter honom där. 46 Efter tre dagars letande hittade de honom till sist i templet, där han satt mitt bland de religiösa lärarna och diskuterade svåra frågor. Och alla som hörde honom förvånades över hans intelligens och kloka svar. 48 Hans föräldrar visste inte vad de skulle tro, och Maria sa: ”Men Jesus, hur kunde du göra så mot oss? Din pappa och jag har varit så oroliga och letat överallt efter dig!” 49 ”Varför har ni letat efter mig?” frågade han. ”Visste ni inte att jag måste vara i min Pappas hus, i templet?” 50 Men de förstod inte vad han menade. 51 Sedan följde han med dem hem till Nasaret och lydde dem i allt. Men hans mamma tänkte ofta på det som hade hänt. 52 Och Jesus blev äldre och visare för varje dag och var älskad av både Gud och människor.

Lukas 2 | New International Version Nya Levande Bibeln