Jeremia 51 | New International Reader’s Version

1 The LORD says, ‘I will stir up the spirits of destroyers. They will march out against Babylon and its people. 2 I will send other nations against it to separate the straw from the corn. I will send them to destroy Babylon completely. They will oppose it on every side. At that time it will be destroyed. 3 Do not let its soldiers get their bows ready to use. Do not let them put on their armour. Do not spare their young men. Destroy their armies completely. 4 They will fall down dead in Babylon. They will receive deadly wounds in its streets. 5 The land of Israel and Judah is full of guilt. Its people have sinned against me. But I have not deserted them. I am their God. I am the LORD who rules over all. I am the Holy One of Israel. 6 ‘People of Judah, run away from Babylon! Run for your lives! Do not be destroyed because of the sins of its people. It is time for me to pay them back. I will punish them for what they have done. 7 Babylon was like a gold cup in my hand. That city made the whole earth drunk. The nations drank its wine. So now they have gone crazy. 8 Babylon will suddenly fall and be broken. Weep for it! Get healing lotion for its pain. Perhaps it can be healed. 9 ‘The nations say, “We would have healed Babylon. But it can’t be healed. So let’s leave it. Let’s each go to our own land. Babylon’s sins reach all the way to the skies. They rise up as high as the heavens.” 10 ‘The people of Judah say, “The LORD has made things right for us again. So come. Let’s tell in Zion what the LORD our God has done.” 11 ‘I have stirred up you kings of the Medes. So sharpen your arrows! Get your shields! I plan to destroy Babylon. I will pay the Babylonians back. They have destroyed my temple. 12 Lift up a banner! Attack Babylon’s walls! Put more guards on duty! Station more of them to watch over you! Hide and wait to attack them! I will do what I have planned. I will do what I have decided to do against the people of Babylon. 13 You who live by the rivers of Babylon, your end has come. You who are rich in treasures, it is time for you to be destroyed. 14 I am the LORD who rules over all. I have made a promise in my own name. I have said, “I will certainly fill your land with soldiers. They will be as many as a huge number of locusts. They will win the battle over you. They will shout for joy.” 15 ‘I used my power to make the earth. I used my wisdom to set the world in place. I used my understanding to spread out the heavens. 16 When I thunder, the waters in the heavens roar. I make clouds rise from one end of the earth to the other. I send lightning with the rain. I bring out the wind from my storerooms. 17 ‘No one has any sense. No one knows anything. Everyone who works with gold is put to shame by his wooden gods. His metal gods are fakes. They can’t even breathe. 18 They are worthless, and people make fun of them. When I judge them, they will be destroyed. 19 But I, the God of Jacob, am not like them. I give my people everything they need. I can do this because I made everything, including Israel. They are the people who belong to me. My name is the LORD Who Rules Over All. 20 ‘Babylon, you are my war club. You are my weapon for battle. I use you to destroy nations. I use you to wipe out kingdoms. 21 I use you to destroy horses and their riders. I use you to destroy chariots and their drivers. 22 I use you to destroy men and women. I use you to destroy old people and young people. I use you to destroy young men and young women. 23 I use you to destroy shepherds and their flocks. I use you to destroy farmers and their oxen. I use you to destroy governors and officials. 24 ‘Judah, I will pay Babylon back. You will see it with your own eyes. I will pay back all those who live in Babylon. I will pay them back for all the wrong things they have done in Zion,’ announces the LORD. 25 ‘Babylon, I am against you. Your kingdom is like a destroying mountain. You have destroyed the whole earth,’ announces the LORD. ‘I will reach out my hand against you. I will roll you off the cliffs. I will make you like a mountain that has been burned up. 26 No rock will be taken from you to be used as the most important stone for a building. No stones will be taken from you to be used for a foundation. Your land will be empty for ever,’ announces the LORD. 27 ‘Nations, lift up a banner in the land of Babylon! Blow a trumpet among yourselves! Prepare yourselves for battle against Babylon. Send the kingdoms of Ararat, Minni and Ashkenaz against it. Appoint a commander against it. Send many horses against it. Let them be as many as a huge number of locusts. 28 Prepare yourselves for battle against Babylon. Prepare the kings of the Medes. Prepare their governors and all their officials. Prepare all the countries they rule over. 29 The Babylonians tremble and shake with fear. My plans against them stand firm. I plan to destroy their land completely. Then no one will live there. 30 Babylon’s soldiers have stopped fighting. They remain in their forts. Their strength is all gone. They have become weak. Their buildings are set on fire. The metal bars that lock their gates are broken. 31 One messenger after another comes to the king of Babylon. All of them announce that his entire city is captured. 32 The places where people go across the River Euphrates have been captured. The swamps have been set on fire. And the soldiers are terrified.’ 33 The LORD who rules over all is the God of Israel. He says, ‘The city of Babylon is like a threshing-floor when cattle are walking on it. The time to destroy it will soon come.’ 34 The people of Jerusalem say, ‘Nebuchadnezzar, the king of Babylon, has destroyed us. He has thrown us into a panic. He has emptied us out like a jar. Like a snake he has swallowed us up. He has filled his stomach with our rich food. Then he has spewed us out of his mouth.’ 35 The people continue, ‘May the people of Babylon pay for the harmful things they have done to us. May those who live in Babylon pay for spilling the blood of our people.’ That’s what the people who live in Zion say. 36 So the LORD says, ‘I will stand up for you. I will pay the Babylonians back for what they did to you. I will dry up their water supply. I will make their springs run dry. 37 Babylon will have all its buildings knocked down. It will be a home for wild dogs. No one will live there. People will be shocked at it. They will make fun of it. 38 All its people roar like young lions. They growl like lion cubs. 39 They are stirred up. So I will set a feast in front of them. I will make them drunk. And they will shout and laugh. But then they will lie down and die. They will never wake up,’ announces the LORD. 40 ‘I will lead them down like lambs to be put to death. They will be like rams and goats that have been killed. 41 ‘Babylon will be captured! The whole earth was very proud of it. But it will be taken over by others! It will be a deserted place among the nations. 42 Babylon’s enemies will sweep over it like an ocean. Like roaring waves they will cover it. 43 The towns of Babylon will be empty. It will become a dry and desert land. No one will live there. No one will even travel through it. 44 I will punish the god named Bel in Babylon. I will make Bel spit out what he has swallowed. The nations will not come and worship him anymore. And Babylon’s walls will fall down. 45 ‘Come out of there, my people! Run for your lives! Run away from my great anger. 46 You will hear about terrible things that are happening in Babylon. But do not lose hope. Do not be afraid. You will hear one thing this year. And you will hear something else next year. You will hear about awful things in the land. You will hear about one ruler fighting against another. 47 I will punish the gods of Babylon. That time will certainly come. Then the whole land will be full of shame. Its people will lie down and die there. 48 So heaven and earth and everything in them will shout for joy. They will be glad because of what will happen to Babylon. Armies will attack it from the north. And they will destroy it,’ announces the LORD. 49 ‘Babylon’s people have killed my people Israel. They have also killed people all over the earth. So now Babylon itself must fall. 50 You who have not been killed in the war against Babylon, leave! Do not wait! In a land far away remember me. And think about Jerusalem.’ 51 The people of Judah reply, ‘No one honours us anymore. People make fun of us. Our faces are covered with shame. People from other lands have entered the holy places of the LORD’s house.’ 52 ‘But the days are coming,’ announces the LORD. ‘At that time I will punish the gods of Babylon. And all through its land wounded people will groan. 53 What if Babylon reached all the way to the heavens? What if it made its high walls even stronger? I would still send destroyers against it,’ announces the LORD. 54 ‘The noise of people screaming comes from Babylon. A terrible sound comes from its land. It is the sound of a mighty city being destroyed. 55 I will destroy Babylon. I will put an end to all its noise. Waves of enemies will sweep through it like great waters. The roar of their voices will fill the air. 56 A destroying army will come against Babylon. The soldiers in the city will be captured. Their bows will be broken. I am the LORD God who pays people back. I will pay them back in full. 57 I will make Babylon’s officials and wise men drunk. I will do the same thing to its governors, officers and soldiers. They will lie down and die. They will never wake up,’ announces the King. His name is the LORD Who Rules Over All. 58 The LORD who rules over all says, ‘Babylon’s thick walls will fall down flat. Its high gates will be set on fire. The nations wear themselves out for no reason at all. Their hard work will only be burned up in the flames.’ 59 Jeremiah the prophet gave a message to the staff officer Seraiah, the son of Neriah. Neriah was the son of Mahseiah. Jeremiah told Seraiah to take the message with him to Babylon. Seraiah went there with Zedekiah, the king of Judah. He left in the fourth year of Zedekiah’s rule. 60 Jeremiah had written about all the trouble that would come on Babylon. He had written it down on a scroll. It included everything that had been recorded about Babylon. 61 Jeremiah said to Seraiah, ‘When you get to Babylon, here’s what I want you to do. Make sure that you read all these words out loud. 62 Then say, “LORD, you have said you will destroy this place. You have said that no people or animals will live here. It will be empty for ever.” 63 Finish reading the scroll. Tie a stone to it. Throw it into the River Euphrates. 64 Then say, “In the same way, Babylon will sink down. It will never rise again. That is because I will bring such horrible trouble on it. And its people will fall along with it.” ’ The words of Jeremiah end here.

Nya Levande Bibeln

Jeremia förutsäger Babylons fall

1 Herren säger: Jag ska låta en ödeläggande vind svepa över Babylon, över hela kaldeernas land, för att förstöra det. 2 Skördefolk ska komma över hela landet och rensa det, och vinden ska blåsa bort agnarna. De ska komma från alla håll och resa sig mot landet på olyckans dag. 3 Fiendens pilar ska fälla Babylons bågskyttar och genomborra krigarna i deras rustningar. Ingen ska komma undan. Både ung och gammal ska förgöras. 4 De ska falla i sitt eget land och stupa på Babylons gator. 5 Herren, härskarornas Gud, har inte övergett Israel och Juda. Han är fortfarande deras Gud, men Babylon är fyllt med synd mot den Helige i Israel. 6 Fly från Babylon! Spring för livet! Om ni stannar kvar kommer ni att bli dödade, när Herren tar sin hämnd för alla Babylons synder. 7 Babylon var en gång en guldbägare i Herrens hand, en bägare ur vilken han fick hela jorden att dricka, så att alla nationer blev som galna. 8 Men nu har helt plötsligt Babylon också fallit. Gråt över staden, ge den lindring för dess smärta, kanske den kan räddas. 9 Vi skulle hjälpa den om vi kunde, men ingenting kan rädda den nu. Låt den gå under! Överge den och vänd tillbaka till ert eget land, för dess skuld når upp till himlen. 10 Herren har försvarat oss. Kom, låt oss berätta i Jerusalem om allt vad Herren, vår Gud, har gjort. 11 Vässa era pilar och ta upp era sköldar! Herren har fått de mediska kungarna att gå mot Babylon för att inta staden. Detta är hans hämnd på dem som har handlat illa mot hans folk och vanhelgat templet. 12 Förbered ditt försvar, Babylon! Sätt ut vakter på dina murar! Lägg dig i bakhåll, för Herren kommer att göra allt det som han förutsagt om Babylon. 13 Du har varit en rik stad vid många vatten och ett centrum för handel, men nu är det slut med dig! Din livstråd är avklippt. 14 Herren, härskarornas Gud, har avlagt detta löfte och svurit vid sitt eget namn: Dina städer ska fyllas av fiender, som åkrar översvämmade av gräshoppor, och fienden ska höja väldiga segerrop mot skyn. 15 Gud skapade jorden i makt och vishet, och med sin kunskap har han spänt ut himlarna. 16 När han talar dånar himlarna, och han får dimma att stiga upp över jorden. Han låter blixten komma med regn och släpper vindarna lösa ur sitt förråd. 17 I jämförelse med honom är alla människor dårar helt utan vishet! Guldsmedens avgudabilder är ett bedrägeri. När han gör dem bedrar han sig själv - det finns inget liv i dem. 18 De är lögner och falsarier, helt värdelösa. Och den tid kommer, när Gud ska förgöra dem allesammans. 19 Men Herren, härskarornas Gud, är ingen avgud! Han har skapat allt som finns, och Israel är hans folk. Herren, härskarornas Gud, är hans namn. 20 Babylon, du var min hammare och mitt vapen. Med dig krossade jag många mäktiga folk och riken. 21 Med dig krossade jag arméer, du besegrade hästen och hans ryttare, vagnen och den som körde den. 22 Ja, även åldringar och barn krossade du, män och kvinnor, 23 herdar och hjordar, jordbrukare och oxar, ståthållare och härskare. 24 Men nu ska jag hämnas på dig inför allas ögon för allt ont du har gjort mot Sion och mitt folk, säger Herren. 25 För se, jag har vänt mig mot dig, du mäktiga berg Babylon, du jordens fördärvare! Jag ska lyfta min hand mot dig, dra ner dig från dina höjder och göra dig till en slocknad vulkan. 26 Du ska ligga öde i evighet. Inte en enda sten ska kunna tas ifrån dig att användas som byggnadsmaterial. Du ska utplånas fullkomligt. 27 Ge order till många folk att mobilisera sig till krig mot Babylon! Låt krigsrop höras! Hämta arméerna från Ararat, Minnis och Askenas, och utse en ledare! Skaffa fram mängder av hästar! 28 Låt alla de mediska kungarnas trupper och deras generaler och arméerna från alla de länder de härskar över gå mot staden. 29 Jorden darrar och bävar, för allt som Herren har planerat att göra mot Babylon låter han nu ske. Babylon kommer att lämnas öde utan en levande varelse. 30 Dess tappraste krigare strider inte längre. De stannar kvar i sina befästningar. De har alldeles tappat modet. Inkräktarna har bränt ner husen och krossat stadsportarna. 31 Budbärare kommer från alla håll med rapporter till kungen att allt är förlorat! 32 Alla flyktvägar är blockerade. Befästningarna brinner och armén har gripits av panik. 33 För Herren, härskarornas Gud, säger: Babylon är som en stampad tröskplats, och om en liten stund ska tröskningen börja. 34 Judarna i Babylon säger: "Nebukadnessar, kungen i Babylon, har berövat oss på vår styrka och uppslukat oss. Han har svalt oss som ett stort monster, fyllt sin buk med våra rikedomar och sedan kastat ut oss ur vårt eget land. Måtte Babylon få igen för allt vad man gjort mot oss. Måtte det få betala för allt blod som runnit!" 36 Herren svarar: Jag ska vara er försvarare och åta mig ert fall. Jag ska hämnas er. Jag ska låta Babylons floder torka, dess vattenförråd sina 37 och låta det bli en ruinhög, ett tillhåll för schakaler, ett land som är fruktansvärt att skåda och utan en enda levande varelse. 38 Nu ryter männen i Babylon som lejon, 39 men jag ska ordna en fest för dem och få dem att dricka tills de faller medvetslösa till golvet och somnar in för alltid, säger Herren. 40 Jag ska leda dem till slakt, som man gör med lamm, baggar och bockar. 41 Babylon har fallit, det stora Babylon, som var prisat över hela jorden. Världen kan knappast tro sina ögon, när Babylon faller. 42 Havet har rest sig över Babylon och täckt det med sina vågor. 43 Dess städer ligger i ruiner och landet är som en torr ödemark. Ingen kan bo där och ingen ens passerar. 44 Jag ska straffa Bel, Babylons gud, och han ska få spy ut allt som han har slukat. Folken ska inte längre komma och tillbe honom. Babylons murar har fallit. 45 Fly från Babylon, mitt folk! Rädda er undan Herrens vrede. 46 Men grips inte av panik när ni första gången hör rykten om trupper som närmar sig. För rykten ska komma år efter år, rykten om krig och inbördeskrig. 47 Och den dag kommer verkligen, när jag ska straffa denna stora stad och alla dess avgudar. Hela landet ska fyllas av döda kroppar. 48 Himmel och jord ska glädja sig, för från norr kommer trupper som ska förstöra Babylon, säger Herren. 49 På samma sätt som Babylon dödade Israels folk måste det själv bli dödat. 50 Spring, ni som lyckats undkomma svärdet! Stanna inte kvar och se på, utan fly medan ni kan! Kom ihåg Herren, ni som bor i fjärran land, och vänd tillbaka till Jerusalem! 51 "Vi är utskämda, för Herrens tempel har blivit vanhelgat av främlingar från Babylon." 52 Ja, säger Herren. Därför är tiden inne då Babylons avgudar ska förgöras. Över hela landet ska man höra de sårades klagan. 53 Även om Babylon var lika starkt som himlen och dess styrka oerhörd, måste det nu dö, säger Herren. 54 Lyssna! Hör ropet från förstörelsen i Babylon, kaldeernas land. 55 Herren förgör Babylon. Dess röst har tystnat och vågorna dånar över det. 56 Trupper kommer och slår ner dess mäktiga män. Alla dess vapen krossas, för Herren Gud straffar rättvist och ger Babylon vad det förtjänar. 57 Jag ska låta dess furstar, vise män, härskare, officerare och soldater dricka sig så druckna att de somnar och aldrig vaknar igen! Så säger Kungen, som är Herren, härskarornas Gud. 58 Babylons kraftiga murar ska jämnas med marken och dess höga portar ska brännas upp. Man har arbetat förgäves. Resultatet av nationens alla ansträngningar ska brinna upp! 59 Under Sidkias fjärde regeringsår kom ett budskap genom Jeremia till Seraja, son till Neria och sonson till Mahaseja. Det talade om hur Seraja skulle bli tillfångatagen och förvisad till Babylon tillsammans med Sidkia, kungen av Juda. 60 Alla de fruktansvärda olyckor som Herren hade bestämt om Babylon skrev Jeremia ner i en bokrulle, allt det som står skrivet här ovan. 61 Sedan gav han bokrullen till Seraja och sa till honom: "När du kommer till Babylon, ska du läsa det jag har skrivit och säga: 'Herre, du har sagt att du kommer att förgöra Babylon, så att inte en levande varelse ska finnas kvar och så att det blir övergivet för alltid.' 63 När du har läst färdigt ur bokrullen, ska du binda fast en sten vid den, kasta den i floden Eufrat 64 och säga: 'Så här ska Babylon sjunka och aldrig mer komma upp igen, för jag ska låta olycka komma över det.' "Här slutar Jeremias budskap.

Jeremia 51 | New International Reader’s Version Nya Levande Bibeln

Jeremia förutsäger Babylons fall