1Then Jacob continued on his journey. He came to the land where the eastern tribes lived.2There he saw a well in the open country. Three flocks of sheep were lying near it. The flocks were given water from the well. The stone over the opening of the well was large.3All the flocks would gather there. The shepherds would roll the stone away from the well’s opening. They would give water to the sheep. Then they would put the stone back in its place over the opening of the well.4Jacob asked the shepherds, ‘My friends, where are you from?’ ‘We’re from Harran,’ they replied.5He said to them, ‘Do you know Nahor’s grandson Laban?’ ‘Yes, we know him,’ they answered.6Then Jacob asked them, ‘How is he?’ ‘He’s fine,’ they said. ‘Here comes his daughter Rachel with the sheep.’7‘Look’, he said, ‘the sun is still high in the sky. It’s not time for the flocks to be brought together. Give water to the sheep and take them back to the grasslands.’8‘We can’t,’ they replied. ‘We have to wait until all the flocks are brought together. The stone has to be rolled away from the opening of the well. Then we’ll give water to the sheep.’9He was still talking with them when Rachel came with her father’s sheep. It was her job to take care of the flock.10Rachel was the daughter of Laban, Jacob’s uncle. When Jacob saw Rachel with Laban’s sheep, he went over to the well. He rolled the stone away from the opening. He gave water to his uncle’s sheep.11Jacob kissed Rachel. Then he began to cry because he was so happy.12He had told Rachel he was a relative of her father. He had also said he was Rebekah’s son. Rachel ran and told her father what Jacob had said.13As soon as Laban heard the news about his sister’s son Jacob, he hurried to meet him. Laban hugged Jacob and kissed him. Then Laban brought him to his home. There Jacob told him everything.
Jacob marries Leah and Rachel
14Then Laban said to him, ‘You are my own flesh and blood.’ Jacob stayed with Laban for a whole month.15Then Laban said to him, ‘You are one of my relatives. But is that any reason for you to work for me for nothing? Tell me what your pay should be.’16Laban had two daughters. The name of the elder one was Leah. And the name of the younger one was Rachel.17Leah was plain, but Rachel was beautiful. She had a nice figure.18Jacob was in love with Rachel. He said to Laban, ‘I’ll work for you for seven years so I can marry your younger daughter Rachel.’19Laban said, ‘It’s better for me to give her to you than to some other man. Stay here with me.’20So Jacob worked for seven years so he could marry Rachel. But they seemed like only a few days to him because he loved her so much.21Then Jacob said to Laban, ‘Give me my wife. I’ve completed my time. I want to sleep with her.’22So Laban brought all the people of the place together and had a feast prepared.23But when evening came, he gave his daughter Leah to Jacob. And Jacob slept with her.24Laban gave his female servant Zilpah to his daughter as her servant.25When Jacob woke up the next morning, there was Leah next to him! So he said to Laban, ‘What have you done to me? I worked for you so I could marry Rachel, didn’t I? Why did you trick me?’26Laban replied, ‘It isn’t our practice here to give the younger daughter to be married before the elder one.27Complete this daughter’s wedding week. Then we’ll give you the younger one also. But you will have to work for another seven years.’28So Jacob completed the week with Leah. Then Laban gave him his daughter Rachel to be his wife.29Laban gave his female servant Bilhah to his daughter Rachel as her servant.30Jacob slept with Rachel also. He loved Rachel more than he loved Leah. And he worked for Laban for another seven years.
Jacob becomes the Father of many children
31The LORD saw that Jacob didn’t love Leah as much as he loved Rachel. So he let Leah have children. But Rachel wasn’t able to have children.32Leah became pregnant. She had a son. She named him Reuben. She said, ‘The LORD has seen me suffer. Surely my husband will love me now.’33She became pregnant again. She had a son. Then she said, ‘The LORD heard that Jacob doesn’t love me very much. That’s why the LORD gave me this one too.’ So she named him Simeon.34She became pregnant again. She had a son. Then she said, ‘Now at last my husband will value me. I have had three sons by him.’ So the boy was named Levi.35She became pregnant again. She had a son. Then she said, ‘This time I’ll praise the LORD.’ So she named him Judah. Then she stopped having children.
Nya Levande Bibeln
Jakob möter Rakel
1Jakob reste vidare och kom slutligen till Österlandet.2På avstånd fick han syn på tre fårhjordar. De låg vid en brunn på det öppna fältet och väntade på att bli vattnade, men en tung sten täckte brunnen.3Seden var att stenen inte togs bort förrän alla hjordar fanns på plats. Efter det att man vattnat dem rullades stenen tillbaka över brunnens öppning.4Jakob gick fram till herdarna och frågade dem var de bodde."I Haran", svarade de.5"Känner ni någon som heter Laban, Nahors sonson?""Visst gör vi det."6"Hur mår han?""Han mår bra, och det går utmärkt för honom. Titta, där kommer hans dotter Rakel med fåren."7"Varför ger ni inte djuren vatten, så att de kan gå tillbaka till betet?" frågade Jakob. "De kommer att bli hungriga om ni låter dem vara stilla så här tidigt på dagen!"8"Vi rullar inte bort stenen och börjar vattna dem förrän alla herdarna har kommit hit med sina djur", svarade de.9Medan detta samtal pågick, kom Rakel med sin fars får, för hon tjänstgjorde också som herde.10Eftersom hon var hans kusin - dotter till hans morbror - och eftersom fåren var hans morbrors, gick Jakob fram till brunnen och rullade bort stenen och gav fårhjorden vatten.11Sedan kysste Jakob Rakel och började gråta!12Han förklarade att han var hennes kusin och son till hennes faster Rebecka. Hon sprang och berättade det för sin far Laban, och så snart han hörde om Jakobs ankomst, skyndade han sig ut för att möta honom och omfamnade honom och tog honom med sig hem. Sedan berättade Jakob sin historia.14"Tänk, du är ju mitt eget kött och blod", utbrast Laban.
Rakel och Lea
15När Jakob hade varit där ungefär en månad, sa Laban en dag till honom: "Även om du är min släkting, ska du inte arbeta för mig utan betalning. Hur mycket vill du ha?"16Laban hade två döttrar, Lea och hennes yngre syster Rakel.17Lea hade vackra ögon, men Rakel var på alla sätt en skönhet.18Jakob hade blivit förälskad i Rakel. Därför sa han till hennes far: "Om du ger mig Rakel till hustru så ska jag arbeta för dig i sju år."19"Det går jag med på!" svarade Laban. "Jag ger henne hellre till dig än till någon utanför familjen."20Alltså tillbringade Jakob de följande sju åren hos Laban och arbetade för honom för att få Rakel. Tiden gick fort för han var förälskad i henne.21Slutligen kom den dag då det var dags för bröllop."Jag har uppfyllt min del av kontraktet", sa Jakob till Laban. "Ge mig nu min hustru, så att jag kan ligga med henne."22Då inbjöd Laban alla männen i trakten för att fira tilldragelsen med en stor fest.23När det senare på kvällen hade blivit mörkt tog Laban Lea och förde henne till Jakob, och han låg med henne.24Laban gav Lea en av sina tjänsteflickor som hette Silpa.25På morgonen upptäckte Jakob att det var Lea han legat med."Vad är detta för något?" utbrast Jakob. "Jag arbetade sju år för Rakel! Vad menar du med det här bedrägeriet?"26"Det är inte vår sed att gifta bort den yngre dottern före den äldre", svarade Laban.27"Vänta tills brudveckan är över, så kan du få Rakel också, om du lovar att arbeta för mig ytterligare sju år!"28Jakob gick med på detta, och när veckan var över fick han också Rakel till hustru.29Laban gav Rakel Bilha som tjänsteflicka.30Jakob låg också med Rakel, som han älskade mer än Lea, och han stannade och arbetade för Laban i ytterligare sju år.
Jakobs söner
31Eftersom Herren såg att Jakob inte älskade Lea lät han henne få barn, medan Rakel inte kunde få några.32Lea blev alltså med barn och födde en son som fick namnet Ruben (se, en son), för hon sa: "Herren har sett min belägenhet, men nu kommer min make att älska mig."33Hon blev snart med barn igen och födde en son till och kallade honom Simeon (Herren har hört mig), för hon sa: "Herren hörde att jag inte fick någon kärlek, och han gav mig ytterligare en son."34Ännu en gång blev hon med barn och födde en son och kallade honom Levi (tillgivenhet), för hon sa: "Nu kommer väl ändå min man att visa mig tillgivenhet, eftersom jag har gett honom tre söner!"35Än en gång blev hon med barn och födde en son och kallade honom Juda (lovsång), för hon sa: "Nu vill jag prisa Herren!" Sedan fick hon inga fler barn.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.