Psalm 88 | King James Version Nya Levande Bibeln

Psalm 88 | King James Version
1 A Song or Psalm for the sons of Korah, to the chief Musician upon Mahalath Leannoth, Maschil of Heman the Ezrahite. O LORD God of my salvation, I have cried day and night before thee: 2 Let my prayer come before thee: incline thine ear unto my cry; 3 For my soul is full of troubles: and my life draweth nigh unto the grave. 4 I am counted with them that go down into the pit: I am as a man that hath no strength: 5 Free among the dead, like the slain that lie in the grave, whom thou rememberest no more: and they are cut off from thy hand. 6 Thou hast laid me in the lowest pit, in darkness, in the deeps. 7 Thy wrath lieth hard upon me, and thou hast afflicted me with all thy waves. Selah. 8 Thou hast put away mine acquaintance far from me; thou hast made me an abomination unto them: I am shut up, and I cannot come forth. 9 Mine eye mourneth by reason of affliction: LORD, I have called daily upon thee, I have stretched out my hands unto thee. 10 Wilt thou shew wonders to the dead? shall the dead arise and praise thee? Selah. 11 Shall thy lovingkindness be declared in the grave? or thy faithfulness in destruction? 12 Shall thy wonders be known in the dark? and thy righteousness in the land of forgetfulness? 13 But unto thee have I cried, O LORD; and in the morning shall my prayer prevent thee. 14 LORD, why castest thou off my soul? why hidest thou thy face from me? 15 I am afflicted and ready to die from my youth up: while I suffer thy terrors I am distracted. 16 Thy fierce wrath goeth over me; thy terrors have cut me off. 17 They came round about me daily like water; they compassed me about together. 18 Lover and friend hast thou put far from me, and mine acquaintance into darkness.

King James Bible (1769). Public Domain. Please note the following exceptions for use and publication in the United Kingdom: Cambridge University Press

Nya Levande Bibeln

Mer död än levande

1 Herre, min frälsnings Gud, jag har gråtit inför dig dag och natt. 3 Hör nu mina böner, lyssna till mitt rop! 4 Mitt liv är fyllt av svårigheter, och jag är mer död än levande. 5 Alla tror att jag snart ska dö, så svag är jag. 6 De har lämnat mig här för att dö, precis som man gör med dem som har fallit på slagfältet. Jag är bortglömd och får ingen hjälp. 7 Du har kastat in mig i det djupaste mörker. 8 Din vrede vilar tung över mig. Våg efter våg väller över mig. 9 Mina vänner avskyr mig och har gått ifrån mig. Jag är fångad i en fälla och finner ingen utväg. 10 Jag kan inte längre se på grund av all gråt. Varje dag ropar jag till dig om hjälp. Herre, jag sträcker mina händer till dig och ber om barmhärtighet. 11 Snart kommer det att vara för sent! Vilken nytta gör dina under när jag ligger i graven? Hur ska jag då kunna prisa dig? 12 Kan de som ligger i graven tala om din kärlek? Kan de förkunna din trofasthet? 13 Kan mörkret tala om dina under? Kan någon i de glömdas land tala om din hjälp? 14 Herre, jag ber för mitt liv, och tidigt varje morgon ropar jag till dig. 15 Herre, varför har du förkastat mig? Varför vänder du ditt ansikte från mig och ser åt ett annat håll? 16 Ända från min ungdom har jag varit sjuklig och nära döden. Jag är hjälplös när du straffar mig och orkar inte mer. 17 Din rasande vrede har krossat mig. Den kramar sönder mig. 18 Den håller mig i sitt grepp dagen lång. 19 Mina vänner och bekanta som älskade mig är borta, och överallt ser jag bara mörker.