Psalm 137 | King James Version

1 By the rivers of Babylon, there we sat down, yea, we wept, when we remembered Zion. 2 We hanged our harps upon the willows in the midst thereof. 3 For there they that carried us away captive required of us a song; and they that wasted us required of us mirth, saying , Sing us one of the songs of Zion. 4 How shall we sing the LORD' song in a strange land? 5 If I forget thee, O Jerusalem, let my right hand forget her cunning . 6 If I do not remember thee, let my tongue cleave to the roof of my mouth; if I prefer not Jerusalem above my chief joy. 7 Remember, O LORD, the children of Edom in the day of Jerusalem; who said, Rase it , rase it, even to the foundation thereof. 8 O daughter of Babylon, who art to be destroyed; happy shall he be , that rewardeth thee as thou hast served us. 9 Happy shall he be , that taketh and dasheth thy little ones against the stones.

Nya Levande Bibeln

Klagosång under landsflykten

1 Vid Babylons floder satt vi och grät och tänkte på Jerusalem. 2 I pilträdens grenar hade vi hängt upp våra harpor, 3 för hur skulle vi kunna spela och sjunga i ett främmande land? Ändå krävde dessa plågoandar som tagit oss tillfånga, att vi skulle sjunga Sions glada sånger för dem. 5 Om jag glömmer dig, Jerusalem, så låt min högra hand glömma hur man spelar harpa. Låt mig aldrig kunna sjunga mer, om jag inte älskar dig mer än något annat. 7 Herre, glöm inte bort vad dessa edomeer gjorde den dagen när Babylons arméer intog Jerusalem. "Jämna den med marken", skrek de. 8 Babylon, du vidriga monster, du ska förstöras! Och lycklig är den som får ge igen för allt du gjort oss. 9 Ja, lycklig är den som tar dina spädbarn och krossar dem mot klipporna!

Psalm 137 | King James Version Nya Levande Bibeln

Klagosång under landsflykten