Psalm 105 | King James Version

1 O give thanks unto the LORD; call upon his name: make known his deeds among the people. 2 Sing unto him, sing psalms unto him: talk ye of all his wondrous works. 3 Glory ye in his holy name: let the heart of them rejoice that seek the LORD. 4 Seek the LORD, and his strength: seek his face evermore. 5 Remember his marvellous works that he hath done; his wonders, and the judgments of his mouth; 6 O ye seed of Abraham his servant, ye children of Jacob his chosen. 7 He is the LORD our God: his judgments are in all the earth. 8 He hath remembered his covenant for ever, the word which he commanded to a thousand generations. 9 Which covenant he made with Abraham, and his oath unto Isaac; 10 And confirmed the same unto Jacob for a law, and to Israel for an everlasting covenant: 11 Saying, Unto thee will I give the land of Canaan, the lot of your inheritance: 12 When they were but a few men in number; yea, very few, and strangers in it. 13 When they went from one nation to another, from one kingdom to another people; 14 He suffered no man to do them wrong: yea, he reproved kings for their sakes; 15 Saying , Touch not mine anointed, and do my prophets no harm. 16 Moreover he called for a famine upon the land: he brake the whole staff of bread. 17 He sent a man before them, even Joseph, who was sold for a servant: 18 Whose feet they hurt with fetters: he was laid in iron: 19 Until the time that his word came: the word of the LORD tried him. 20 The king sent and loosed him; even the ruler of the people, and let him go free. 21 He made him lord of his house, and ruler of all his substance: 22 To bind his princes at his pleasure; and teach his senators wisdom. 23 Israel also came into Egypt; and Jacob sojourned in the land of Ham. 24 And he increased his people greatly; and made them stronger than their enemies. 25 He turned their heart to hate his people, to deal subtilly with his servants. 26 He sent Moses his servant; and Aaron whom he had chosen. 27 They shewed his signs among them, and wonders in the land of Ham. 28 He sent darkness, and made it dark; and they rebelled not against his word. 29 He turned their waters into blood, and slew their fish. 30 Their land brought forth frogs in abundance, in the chambers of their kings. 31 He spake, and there came divers sorts of flies, and lice in all their coasts. 32 He gave them hail for rain, and flaming fire in their land. 33 He smote their vines also and their fig trees; and brake the trees of their coasts. 34 He spake, and the locusts came, and caterpillers, and that without number, 35 And did eat up all the herbs in their land, and devoured the fruit of their ground. 36 He smote also all the firstborn in their land, the chief of all their strength. 37 He brought them forth also with silver and gold: and there was not one feeble person among their tribes. 38 Egypt was glad when they departed: for the fear of them fell upon them. 39 He spread a cloud for a covering; and fire to give light in the night. 40 The people asked, and he brought quails, and satisfied them with the bread of heaven. 41 He opened the rock, and the waters gushed out; they ran in the dry places like a river. 42 For he remembered his holy promise, and Abraham his servant. 43 And he brought forth his people with joy, and his chosen with gladness: 44 And gave them the lands of the heathen: and they inherited the labour of the people; 45 That they might observe his statutes, and keep his laws. Praise ye the LORD.

Nya Levande Bibeln

Gud och hans folk

1 Tacka Herren för allt gott han gör. Tala om det för alla folk. 2 Sjung lovsånger om honom och berätta om hans under. 3 Gläd er i Herren, ni som tillhör honom. Gläd er! 4 Vänd er till honom och räkna med hans kraft. Var uthålliga! 5 Tänk på vad han i sin makt har gjort för oss, som är ättlingar till hans tjänare Abraham, till Jakob, hans utvalde. Kom ihåg hur han dömde våra fiender. Han är Herren, vår Gud. 7 Överallt i hela världen är det han som har sista ordet. 8 Skulle tusen generationer komma och gå, så skulle han ändå aldrig glömma sitt löfte, det förbund som han slöt redan med Abraham och Isak, 10 och som han bekräftade med Jakob. Och detta är mitt förbund med Israels folk som kommer att vara för alltid: Jag ska ge er Kanaans land till att vara er egendom. 12 Han lovade detta medan de ännu var mycket få till antalet, och alltjämt levde som främlingar i Kanaan. 13 De var på den tiden spridda bland andra folk och vandrade från rike till rike. 14 Men Gud tillät inte någon att förtrycka dem, och han utplånade många kungar som försökte anfalla dem! 15 "Rör inte mina utvalda, skada inte mina profeter", varnade han. 16 Han sände hungersnöd över Kanaans land och förråden av säd och bröd tog snabbt slut. 17 Men Gud hade redan i förväg sänt Josef till Egypten, dit han såldes som slav. 18 I fängelset satte man bojor på hans fötter och en järnring runt hans hals. 19 Där fick han sitta tills den dag han uttydde sina medfångars drömmar, och allt det som han sagt inträffade. Guds ord gav honom rätt. 20 Då sände kungen äntligen bud efter honom och befriade honom. 21 Josef utnämndes till regeringschef och fick också förvalta kungens hela förmögenhet. 22 Alla höga tjänstemän var underställda honom och kungens rådgivare fick lära sig vishet av honom. 23 Sedan kom Jakob till Egypten och bodde där tillsammans med sina söner. 24 Under åren som följde förökade Gud sitt folk, ja, tills de slutligen blev mäktigare än sina fiender. 25 Därefter såg Gud till så att egyptierna började hata israeliterna och behandla dem illa. 26 Då sände Gud sina tjänare Mose och Aron, 27 för att de skulle utföra under och tecken i hela Egypten. 28 De gjorde som Gud befallt, och han lät ett tjockt mörker breda ut sig över hela landet. 29 Han förvandlade vattnet i deras floder till blod och förgiftade alla fiskar. 30 Därefter översvämmades landet av grodor, ja, till och med i kungens privata palats trängde grodorna in. 31 Och då Gud talade genom Mose, drog svärmar av flugor och andra insekter fram över hela landet, 32 och när egyptierna väntade på regn sände Gud hagel, och blixtar som plågade folket. 33 Deras vinträd och fikonträd förstördes, och alla träd vräktes omkull och låg kringspridda på marken. 34 På Guds befallning kom gräshoppssvärmar och 35 åt upp allt grönt och förstörde skörden. 36 Slutligen dödade Herren den äldste sonen i varje egyptiskt hem. 37 Sedan ledde han sitt folk tryggt ut ur Egypten och de förde med sig mängder av silver och guld, och det fanns inte en enda en bland dem som var sjuk, utan alla var friska. 38 Egyptierna var rädda för dem och var glada när de lämnade landet. 39 För att skydda dem från den heta solen satte Gud ett moln över sitt folk, och han gav dem en eldpelare om natten för att de skulle få ljus. 40 De bad om kött, och han sände fåglar in i deras läger. Och han lät dem äta manna, brödet från himlen, för att de skulle bli mätta. 41 Han öppnade en klippa, och vattnet forsade fram. Det flöt som en flod genom det torra, ödsliga landet - 42 för Gud håller sitt ord, och han kom ihåg sina heliga löften till sin tjänare Abraham. 43 På så sätt ledde han under sång och jubel sina utvalda in i det utlovade landet. 44 Han gav dem det land som tillhört andra folk. De fick skörda och äta vad andra hade planterat. 45 Alla dessa under lät han sitt folk uppleva för att de skulle lyda honom och hålla hans bud. Halleluja!

Psalm 105 | King James Version Nya Levande Bibeln

Gud och hans folk