Lukas 17 | King James Version

1 Then said he unto the disciples, It is impossible but that offences will come: but woe unto him, through whom they come! 2 It were better for him that a millstone were hanged about his neck, and he cast into the sea, than that he should offend one of these little ones. 3 Take heed to yourselves: If thy brother trespass against thee, rebuke him; and if he repent, forgive him. 4 And if he trespass against thee seven times in a day, and seven times in a day turn again to thee, saying, I repent; thou shalt forgive him. 5 And the apostles said unto the Lord, Increase our faith. 6 And the Lord said, If ye had faith as a grain of mustard seed, ye might say unto this sycamine tree, Be thou plucked up by the root, and be thou planted in the sea; and it should obey you. 7 But which of you, having a servant plowing or feeding cattle, will say unto him by and by, when he is come from the field, Go and sit down to meat? 8 And will not rather say unto him, Make ready wherewith I may sup, and gird thyself, and serve me, till I have eaten and drunken; and afterward thou shalt eat and drink? 9 Doth he thank that servant because he did the things that were commanded him? I trow not. 10 So likewise ye, when ye shall have done all those things which are commanded you, say, We are unprofitable servants: we have done that which was our duty to do. 11 And it came to pass, as he went to Jerusalem, that he passed through the midst of Samaria and Galilee. 12 And as he entered into a certain village, there met him ten men that were lepers, which stood afar off: 13 And they lifted up their voices, and said, Jesus, Master, have mercy on us. 14 And when he saw them, he said unto them, Go shew yourselves unto the priests. And it came to pass, that, as they went, they were cleansed. 15 And one of them, when he saw that he was healed, turned back, and with a loud voice glorified God, 16 And fell down on his face at his feet, giving him thanks: and he was a Samaritan. 17 And Jesus answering said, Were there not ten cleansed? but where are the nine? 18 There are not found that returned to give glory to God, save this stranger. 19 And he said unto him, Arise, go thy way: thy faith hath made thee whole. 20 And when he was demanded of the Pharisees, when the kingdom of God should come, he answered them and said, The kingdom of God cometh not with observation: 21 Neither shall they say, Lo here! or, lo there! for, behold, the kingdom of God is within you. 22 And he said unto the disciples, The days will come, when ye shall desire to see one of the days of the Son of man, and ye shall not see it. 23 And they shall say to you, See here; or, see there: go not after them, nor follow them. 24 For as the lightning, that lighteneth out of the one part under heaven, shineth unto the other part under heaven; so shall also the Son of man be in his day. 25 But first must he suffer many things, and be rejected of this generation. 26 And as it was in the days of Noe, so shall it be also in the days of the Son of man. 27 They did eat, they drank, they married wives, they were given in marriage, until the day that Noe entered into the ark, and the flood came, and destroyed them all. 28 Likewise also as it was in the days of Lot; they did eat, they drank, they bought, they sold, they planted, they builded; 29 But the same day that Lot went out of Sodom it rained fire and brimstone from heaven, and destroyed them all. 30 Even thus shall it be in the day when the Son of man is revealed. 31 In that day, he which shall be upon the housetop, and his stuff in the house, let him not come down to take it away: and he that is in the field, let him likewise not return back. 32 Remember Lot's wife. 33 Whosoever shall seek to save his life shall lose it; and whosoever shall lose his life shall preserve it. 34 I tell you, in that night there shall be two men in one bed; the one shall be taken, and the other shall be left. 35 Two women shall be grinding together; the one shall be taken, and the other left. 36 Two men shall be in the field; the one shall be taken, and the other left. 37 And they answered and said unto him, Where, Lord? And he said unto them, Wheresoever the body is, thither will the eagles be gathered together.

Nya Levande Bibeln

Om synd, tro och förlåtelse

1 En dag varnade Jesus sina efterföljare och sa: ”Det kommer alltid att finnas sådant som frestar människor att synda. Men olycka ska drabba den som frestar andra. 2 Ja, det skulle vara bättre för honom att bli kastad i havet med en stor sten runt halsen, än att han ska leva kvar och kunna vilseleda någon av dessa som med ett barns tillit tror på mig. 3 Jag varnar er! Om en människa har handlat fel, så tillrättavisa henne, och förlåt henne om hon ångrar sig. 4 Ja, även om hon handlar fel mot dig sju* gånger om dagen och sju gånger ångrar sig och ber om förlåtelse, så ska du förlåta henne.” 5 En dag sa de närmaste efterföljarna till Herren Jesus: ”Vi behöver mer tro. Tala om för oss hur vi ska få det.” 6 ”Mer tro?”, svarade Herren. ”Om er tro bara var så stor som ett senapsfrö, skulle ni kunna säga till mullbärsträdet där borta: ’Ryck upp dig själv med rötterna och kasta dig i havet!’ Och det skulle lyda er.”

Tjänaren som gör sin plikt

7 Jesus sa också: ”Tänk er att ni har en tjänare som kommer hem efter att ha plöjt på åkern eller vallat fåren. Inte säger ni då till honom: ’Slå dig genast ner vid bordet och ät.’ 8 Nej, ni säger: ’Gör i ordning kvällsmaten åt mig och passa upp mig medan jag äter. Sedan kan du själv äta och dricka.’ 9 Ni skulle heller inte tacka tjänaren, för han gjorde ju bara det han fick order om. 10 Detsamma gäller er. När ni gjort allt ni fått befallning om, ska ni säga: ’Vi är vanliga enkla tjänare, vi har bara gjort vår plikt.’ ”

Jesus botar tio spetälska

11 På sin fortsatta vandring mot Jerusalem kom Jesus till gränsen mellan Galileen och Samarien. 12 Där gick han in i en by, och plötsligt kom tio spetälska emot honom. De stannade en bit bort 13 och ropade: ”Herre Jesus, ha medlidande med oss!” 14 Då såg han på dem och sa: ”Gå till prästerna och låt dem undersöka er!”* Och medan de var på väg dit blev de friska! 15 En av dem kom tillbaka till Jesus när han såg att han blivit frisk, och han ropade högt och hyllade Gud. 16 Sedan kastade han sig ner framför Jesus med ansiktet mot marken och tackade honom. Och den mannen var från Samarien*. 17 Jesus frågade då: ”Var det inte tio personer som blev friska? Var är de andra nio? 18 Är det bara den här främlingen som har kommit tillbaka för att tacka Gud?” 19 Och till mannen sa han: ”Res dig upp och gå. Din tro har hjälpt dig.”

Guds nya värld

20 En dag frågade fariseerna* Jesus när Gud skulle ge dem en kung som kunde regera över dem. Men Jesus svarade dem: ”Gud själv regerar redan bland människorna, men inte på ett sådant sätt att man kan se det med sina fysiska ögon.* 21 Man kan inte säga: ’Här är vår kung’, eller: ’Där är vår kung’. Nej! Gud regerar inom er.*” 22 Senare förklarade han detta närmare för sina efterföljare och sa: ”Det ska komma en tid då ni längtar efter att få uppleva en enda dag tillsammans med mig, Människosonen*, i Guds nya värld, men ni ska inte få det.* 23 Man ska säga till er: ’Han har kommit tillbaka. Där är han’, eller: ’Här är han’. Men tro det inte och gå inte dit. 24 För när jag, Människosonen, verkligen återvänder blir det lika tydligt som när blixten flammar till över himlen och lyser upp hela horisonten. 25 Men innan detta händer måste jag lida svårt och bli avvisad av detta släkte som inte vill tro. 26 När jag, Människosonen, kommer tillbaka ska världen vara lika sorglös som på Noas tid. 27 Då åt man och drack och gifte sig ‑ allt var precis som vanligt ‑ ända till den dag då Noa gick in i arken och den väldiga översvämningen kom och dränkte dem allihop. 28 Likadant var det på Lots tid.* Människorna höll på med sina dagliga sysslor. De åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, 29 ända till den morgon då Lot lämnade Sodom. Då regnade eld och svavel från himlen och dödade dem allihop. 30 Precis så ska det vara när jag, Människosonen, kommer tillbaka. 31 Den dagen får den som är uppe på taket* och har vad han äger inne i huset inte gå in i huset för att packa, och den som är ute på åkern får inte först springa hem. 32 Kom ihåg vad som hände med Lots fru! 33 Den som klamrar sig fast vid livet ska förlora det, men den som förlorar sitt liv för Gud ska rädda det. 34 Ja, den natten ska två personer sova i samma säng; den ena tas med, den andra lämnas kvar. 35 Två kvinnor ska mala mjöl tillsammans; den ena tas med, den andra lämnas kvar.*” 37 Då frågade hans efterföljare: ”Herre, var någonstans kommer detta att hända?”Jesus svarade: ”Det ska vara lika tydligt som när gamarna samlas runt en död kropp.”

Lukas 17 | King James Version Nya Levande Bibeln

Om synd, tro och förlåtelse

Tjänaren som gör sin plikt

Jesus botar tio spetälska

Guds nya värld