Johannes 5 | King James Version

1 After this there was a feast of the Jews; and Jesus went up to Jerusalem. 2 Now there is at Jerusalem by the sheep market a pool, which is called in the Hebrew tongue Bethesda, having five porches. 3 In these lay a great multitude of impotent folk, of blind, halt, withered, waiting for the moving of the water. 4 For an angel went down at a certain season into the pool, and troubled the water: whosoever then first after the troubling of the water stepped in was made whole of whatsoever disease he had. 5 And a certain man was there, which had an infirmity thirty and eight years. 6 When Jesus saw him lie, and knew that he had been now a long time in that case, he saith unto him, Wilt thou be made whole? 7 The impotent man answered him, Sir, I have no man, when the water is troubled, to put me into the pool: but while I am coming, another steppeth down before me. 8 Jesus saith unto him, Rise, take up thy bed, and walk. 9 And immediately the man was made whole, and took up his bed, and walked: and on the same day was the sabbath. 10 The Jews therefore said unto him that was cured, It is the sabbath day: it is not lawful for thee to carry thy bed. 11 He answered them, He that made me whole, the same said unto me, Take up thy bed, and walk. 12 Then asked they him, What man is that which said unto thee, Take up thy bed, and walk? 13 And he that was healed wist not who it was: for Jesus had conveyed himself away, a multitude being in that place. 14 Afterward Jesus findeth him in the temple, and said unto him, Behold, thou art made whole: sin no more, lest a worse thing come unto thee. 15 The man departed, and told the Jews that it was Jesus, which had made him whole. 16 And therefore did the Jews persecute Jesus, and sought to slay him, because he had done these things on the sabbath day. 17 But Jesus answered them, My Father worketh hitherto, and I work. 18 Therefore the Jews sought the more to kill him, because he not only had broken the sabbath, but said also that God was his Father, making himself equal with God. 19 Then answered Jesus and said unto them, Verily, verily, I say unto you, The Son can do nothing of himself, but what he seeth the Father do: for what things soever he doeth, these also doeth the Son likewise. 20 For the Father loveth the Son, and sheweth him all things that himself doeth: and he will shew him greater works than these, that ye may marvel. 21 For as the Father raiseth up the dead, and quickeneth them; even so the Son quickeneth whom he will. 22 For the Father judgeth no man, but hath committed all judgment unto the Son: 23 That all men should honour the Son, even as they honour the Father. He that honoureth not the Son honoureth not the Father which hath sent him. 24 Verily, verily, I say unto you, He that heareth my word, and believeth on him that sent me, hath everlasting life, and shall not come into condemnation; but is passed from death unto life. 25 Verily, verily, I say unto you, The hour is coming, and now is, when the dead shall hear the voice of the Son of God: and they that hear shall live. 26 For as the Father hath life in himself; so hath he given to the Son to have life in himself; 27 And hath given him authority to execute judgment also, because he is the Son of man. 28 Marvel not at this: for the hour is coming, in the which all that are in the graves shall hear his voice, 29 And shall come forth; they that have done good, unto the resurrection of life; and they that have done evil, unto the resurrection of damnation. 30 I can of mine own self do nothing: as I hear, I judge: and my judgment is just; because I seek not mine own will, but the will of the Father which hath sent me. 31 If I bear witness of myself, my witness is not true. 32 There is another that beareth witness of me; and I know that the witness which he witnesseth of me is true. 33 Ye sent unto John, and he bare witness unto the truth. 34 But I receive not testimony from man: but these things I say, that ye might be saved. 35 He was a burning and a shining light: and ye were willing for a season to rejoice in his light. 36 But I have greater witness than that of John: for the works which the Father hath given me to finish, the same works that I do, bear witness of me, that the Father hath sent me. 37 And the Father himself, which hath sent me, hath borne witness of me. Ye have neither heard his voice at any time, nor seen his shape. 38 And ye have not his word abiding in you: for whom he hath sent, him ye believe not. 39 Search the scriptures; for in them ye think ye have eternal life: and they are they which testify of me. 40 And ye will not come to me, that ye might have life. 41 I receive not honour from men. 42 But I know you, that ye have not the love of God in you. 43 I am come in my Father's name, and ye receive me not: if another shall come in his own name, him ye will receive. 44 How can ye believe, which receive honour one of another, and seek not the honour that cometh from God only? 45 Do not think that I will accuse you to the Father: there is one that accuseth you, even Moses, in whom ye trust. 46 For had ye believed Moses, ye would have believed me: for he wrote of me. 47 But if ye believe not his writings, how shall ye believe my words?

Nya Levande Bibeln

Jesus botar en förlamad man vid Betesda

1 Lite senare gick Jesus till Jerusalem för att delta i en av de judiska högtiderna. 2 Inne i staden, nära Fårporten, finns ett bad som på arameiska* kallas Betesda, och den har fem pelargångar. 3 Många förlamade människor och blinda och andra handikappade låg i dessa pelargångar [och väntade på att vattnet skulle komma i rörelse. 4 En Herrens ängel steg nämligen ner då och då i dammen och rörde om vattnet, och den förste som steg ner i vattnet sedan det blivit omrört blev frisk, vilken sjukdom han än hade.]* 5 En av dem som låg där var en man som hade varit förlamad i 38 år. 6 När Jesus såg honom och fick veta att han hade varit sjuk så länge, frågade han honom: ”Vill du bli frisk?” 7 ”Herre, det är omöjligt”, sa mannen. ”Jag har ingen som hjälper mig ner i dammen när vattnet kommer i rörelse. Medan jag fortfarande är på väg, hinner någon annan dit före mig.” 8 Då sa Jesus till honom: ”Res dig upp, ta din sovmatta och gå!” 9 Och genast blev mannen frisk, och han rullade ihop sin sovmatta och gick iväg. Men detta hände på vilodagen*, 10 och därför protesterade de judiska ledarna. De sa till mannen som hade blivit botad: ”Du får inte arbeta på vilodagen. Det är förbjudet för dig att bära din sovmatta!” 11 Men mannen svarade: ”Han som gjorde mig frisk sa till mig att ta min sovmatta och gå.” 12 Då frågade de honom: ”Vem sa till dig att du skulle bära din sovmatta?” 13 Men mannen visste inte det, för Jesus hade försvunnit därifrån eftersom det var så mycket folk. 14 Senare träffade Jesus mannen i templet och sa till honom: ”Nu är du frisk. Synda inte mer, så att det inte händer dig något värre.” 15 Då gick mannen till de judiska ledarna och talade om för dem att det var Jesus som hade gjort honom frisk.

Jesus förklarar att han är Guds son

16 Från och med nu började de judiska ledarna förfölja Jesus, eftersom han hade arbetat på vilodagen* genom att bota en sjuk man. 17 Men Jesus sa till dem: ”Min Far i himlen är ständigt i arbete och därför arbetar jag också.” 18 Då blev de judiska ledarna ännu mer ivriga att döda honom, eftersom han inte bara ogiltigförklarade Guds befallning om att vila på den sjunde dagen, utan dessutom talade om Gud som sin Far. Genom detta hade han ju jämställt sig själv med Gud. 19 Men Jesus sa till dem: ”Jag försäkrar er, att Sonen kan inte göra något av sig själv. Han gör bara det som han ser sin Far göra. Det Fadern gör, det gör också Sonen. 20 Fadern älskar Sonen och visar honom allt vad han gör. Och han ska låta Sonen göra ännu större under, så stora att ni häpnar. 21 Sonen ska ge evigt liv åt vem han vill, på samma sätt som Fadern uppväcker de döda och ger dem liv. 22 Fadern har överlåtit all rätt att döma åt Sonen, 23 för att alla ska ära Sonen på samma sätt som de ärar Fadern. Men om ni vägrar att ära Sonen, ärar ni inte heller Fadern, som har sänt honom. 24 Jag försäkrar er, att den som hör mitt budskap och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han kommer inte att dömas för sina synder, utan har redan gått från döden till evigt liv. 25 Ja, jag försäkrar er, att det kommer en dag, ja den är faktiskt redan här, då de döda ska höra Guds Sons röst. Och de som hör den ska få liv. 26 Fadern har liv i sig själv, och han har också gett Sonen liv i sig själv. 27 Han har gett mig rätt att döma alla människor, eftersom jag är Människosonen*. 28 Bli inte förvånade. Det kommer en dag då alla som ligger i sina gravar ska höra min röst 29 och uppstå från de döda – de som har gjort det goda ska få evigt liv och de som har gjort det onda ska bli dömda. 30 Men jag kan inte göra något av mig själv. Jag dömer inte förrän jag har lyssnat till min Far i himlen. Min dom är absolut rättvis, eftersom jag inte dömer efter min egen vilja utan efter hans vilja som har sänt mig.”

Jesus bevisar vem han är

31 Jesus fortsatte: ”Om jag säger vem jag är, utan att någon bekräftar det jag säger, så bevisar det ingenting. 32 Men det finns en annan som kan intyga vem jag är, och det är Johannes döparen, och jag kan försäkra att det han säger om mig är sant. 33 Ni skickade ju själva folk till honom för att höra när han berättade sanningen om mig. 34 Jag har inget behov av att höra vad någon människa säger om mig, men jag berättar detta för att ni ska tro på mig och bli räddade. 35 Johannes var ett skinande ljus som lyste klart under en tid, och ni kunde glädjas åt hans ljus. 36 Ja, Johannes berättade vem jag är. Men det finns ett ännu starkare bevis för vem jag är, och det är min undervisning och mina under. De ingår i det uppdrag som min Far i himlen gav mig att slutföra, och de bevisar att han har sänt mig. 37 Ja, min Far själv har också berättat vem jag är, men ni har inte hört hans röst eller sett hans ansikte 38 eller tagit emot hans budskap, för ni tror inte på mig som han har sänt. 39 Ni forskar i Skriften*, eftersom ni tror att de ger er evigt liv. Men trots att det är just i Skriften som Gud berättar vem jag är, 40 så vägrar ni att komma till mig för att få evigt liv. 41 Jag strävar inte efter att bli ärad av er, för jag vet att ni inte älskar Gud. 43 Jag har blivit sänd hit av min Far, och ni vägrar att ta emot mig. Men om någon har sänt sig själv, då tar ni emot honom. 44 Det enda ni är intresserade av är att bli ärade av varandra. Ni struntar i om ni blir godkända av honom som ensam är Gud. Undra på att ni inte kan tro! 45 Ändå är det inte jag som en dag ska anklaga er inför min Far i himlen. Nej, det ska Mose göra! Ni tror att ni ska bli räddade genom att följa Moses lag*, 46 men om ni verkligen trodde på det Mose har skrivit, så skulle ni också tro på mig, för det är mig han har skrivit om. 47 Men eftersom ni inte tror på det han har skrivit, så tror ni inte heller på det jag säger.”

Johannes 5 | King James Version Nya Levande Bibeln

Jesus botar en förlamad man vid Betesda

Jesus förklarar att han är Guds son

Jesus bevisar vem han är