Römer 15 | Nya Levande Bibeln

Tänk på andra

1 Vi som har en stark tro är skyldiga att hjälpa de svaga med deras problem, och kan inte bara tänka på oss själva. 2 Var och en av oss måste hela tiden göra det som är bäst för andra människor, och se till att deras tro blir starkare. 3 Kristus tänkte inte på sig själv, utan på andra. Det står ju i Skriften*: ”Hånet som riktades mot dig har fallit på mig.”* 4 Alla dessa budskap från Gud som finns i Skriften, står där för att undervisa oss. De är till för att uppmuntra oss, så att vi utan att tröttna kan hålla fast vid hoppet om att till slut räddas för evigt. 5 Och jag ber att Gud, han som uppmuntrar och ger uthållighet, ska hjälpa er att leva i fullständig harmoni med varandra, och att Jesus Kristus ska vara ert föredöme. 6 Då kan ni alla tillsammans hylla Gud, han som är Far till vår Herre Jesus Kristus. 7 Acceptera därför varandra på samma sätt som Kristus har accepterat er, för då blir Gud ärad. 8 Låt mig förklara hur vi tillsammans kan hylla Gud: Kristus kom för att hjälpa judarna och visa dem att Gud håller de löften han gav till deras förfäder. 9 Men han kom också för att alla andra folk skulle kunna hylla Gud för den nåd han har visat dem. Det står ju i Skriften: ”Därför ska jag hylla dig bland folken, och sjunga till din ära.”* 10 Det står också: ”Gläd er, alla ni jordens folk, tillsammans med hans folk.”* 11 På ett tredje ställe i Skriften står det: ”Hylla Herren, alla folk! Sjung till hans ära, alla jordens folk!”* 12 Profeten Jesaja skriver också: ”Han som ärver kung Davids tron*ska komma, och han ska härska över alla folk. Alla ska hoppas på honom.”* 13 Därför ber jag att Gud, som har gett oss detta hopp, ska fylla er med glädje och frid när ni tror på honom. Ja, jag ber att Guds heliga Andes kraft ska göra er tro på detta hopp allt starkare.

Paulus speciella uppdrag

14 Jag är själv övertygad om, kära syskon, att Gud har fyllt er med godhet mot andra människor. Och ni vet redan så mycket om dessa saker att ni kan undervisa varandra. 15 Men jag ville ändå skriva till er för att påminna om allt detta, och ibland har jag varit mycket rakt på sak. Det beror på att Gud gav mig förmånen att få tjäna honom. Han gjorde mig till präst åt Jesus Kristus, för att jag skulle sprida Guds glada budskap till icke-judiska folk och sedan överlämna dessa folk som ett offer till Gud. Och han tar emot dem med glädje, eftersom hans heliga Ande har gjort dem värdiga att tillhöra honom. 17 Tack vare min gemenskap med Jesus Kristus kan jag vara stolt över det uppdrag Gud har gett mig. 18 Något annat än det som Kristus har gjort genom mig vågar jag inte tala om. Det är han som har fått de icke-judiska folken att lyda Gud genom mina ord och mina handlingar, 19 och genom kraften i de tecken och under jag har fått utföra med Guds Andes hjälp. På detta sätt har jag spridit det glada budskapet om Kristus, med början i Jerusalem och sedan överallt, ända till Illyrien.* 20 Hela tiden har min målsättning varit att sprida det glada budskapet på platser där man aldrig har hört talas om Kristus, istället för att fortsätta arbetet i församlingar som andra hade startat. 21 Jag har följt det som står i Skriften: ”De som inte har fått budskapet om honom ska se, och de som inte har hört ska förstå.”*

Paulus resplaner

22 Det är på grund av denna målsättning som jag har hindrats så länge från att resa till er. 23 Men nu är jag äntligen färdig med mitt arbete i det här området, och kan efter många år av väntan komma till er. 24 Jag planerar nämligen att resa till Spanien, och på vägen dit tänkte jag stanna i Rom. När jag sedan har fått vara tillsammans med er en kort tid, hoppas jag att ni ger mig vad jag behöver för min fortsatta resa. 25 Men först måste jag resa till Jerusalem för att hjälpa de troende där. 26 Församlingarna i Makedonien och Achaia* har nämligen gjort en frivillig insamling för de som är fattiga bland de troende i Jerusalem. 27 De var glada att få göra detta, eftersom de står i tacksamhetsskuld till judarna. De icke-judiska folken har ju fått del av allt det andliga goda som Gud har gett judarna, och därför är det också rätt att de icke-judiska folken delar med sig av sitt materiella goda. 28 Men så snart jag har avslutat detta uppdrag och lämnat över gåvan till dem, tänker jag resa till Spanien och hälsa på er på vägen. 29 Och jag vet att när jag kommer till er, ska jag få vara med och ge er av allt det goda som Kristus har i beredskap åt er. 30 Men innan dess vill jag be er om en sak, kära syskon: Hjälp mig i min kamp genom att be till Gud för mig, så att vår Herre Jesus Kristus kan bli ärad. Jag vet ju vilken kärlek Guds Ande har gett er. 31 Be att Gud räddar mig från de människor i Judeen som vägrar att tro på Kristus och att de troende i Jerusalem ska bli glada över den hjälp jag har med mig. 32 Då kan jag, om Gud vill, få besöka er, och genom detta bli uppmuntrad och utvilad. 33 Jag ber att Gud, han som ger frid, ska vara med er alla. Ja, det är min bön!*

Nádej pre kazdého

Znášajme sa navzájom

1 My silní sme povinní znášať nedostatky slabých a nemáme sa samoľúbo kochať vo svojej duchovnej vyspelosti. 2 Každý z nás sa má tak správať, aby jeho osobný príklad bol povzbudením pre iných a upevnil ich vieru. 3 Ani Kristus nehľadal svoj prospech, ale podľa prorockých slov žalmu znášal výsmech nepriateľov: „Urážky tých, čo teba, Bože, tupili, padali na moju hlavu.“ 4 Všetko, čo je tam napísané, bolo napísané na naše poučenie, aby sme z trpezlivosti a povzbudenia, ktoré nám dáva Písmo, čerpali nádej. 5 A Boh, ktorý dáva trpezlivosť, vytrvalosť a povzbudenie, nech nám pomôže nažívať v dokonalej vzájomnej zhode, ako nám to ukázal sám Kristus. 6 A potom budeme môcť všetci spoločne a jednomyseľne oslavovať Boha a Otca nášho Pána Ježiša Krista. 7 Preto sa prijímajte navzájom, ako Kristus prijal vás, aby bol Boh oslávený. 8 Kristus bol poslaný k Židom, aby splnil sľuby, ktoré dal Boh praotcom. 9 Súčasne priniesol milosť aj všetkým ostatným národom, aby aj oni oslavovali Boha. Už v žalme čítame:„Preto ťa budem oslavovať medzi národmi a ospevovať tvoje meno.“ 10 A na inom mieste hovorí: „Tešte sa, pohania, spolu s jeho židovským národom!“ 11 A inde zasa hovorí žalmista: „Chváľte Pána, všetky národy! Velebte ho všetci ľudia!“ 12 A Izaiáš prorokuje: „Príde potomok Izraelov, povstane, aby vládol národom, a pohania budú v neho dúfať.“

O práci medzi pohanmi

13 Nech vás Boh, darca nádeje, naplní radosťou, pokojom a dôverou, aby sa vaša nádej mocou Svätého Ducha čoraz väčšmi upevňovala. 14 Milí bratia, som pevne presvedčený, že moje napomenutie ani nepotrebujete, lebo dobre viete, koľko dobrodenia ste prijali od Pána, a čo od vás očakáva, preto sa môžete sami navzájom napomínať a radiť si, ako máte po kresťansky žiť. 15 A predsa som si dovolil pripomenúť vám niektoré veci. 16 Boh ma predsa na to povolal, aby som bol služobníkom Ježiša Krista medzi všetkými národmi. Plním teda túto svätú úlohu, aby sa všetci obrátili k Bohu a pod vedením Ducha Svätého sa mu celkom odovzdali. 17 Účasť na Božom diele v Kristu je mojou najväčšou chválou. 18 Pokladám za výsadu, že Kristus mojím prostredníctvom prebúdza vieru v pohanoch, mení ich život 19 a zázračným spôsobom ich presviedča o svojej moci. Rozšíril som posolstvo o ňom po celom okolí Jeruzalema a vo všetkých krajoch až po Illýriu. 20 Usiloval som sa zvestovať Krista tým, ktorí dosiaľ nič o ňom nepočuli. Nechcel som stavať na cudzích základoch, 21 ale pridŕžam sa slov Písma: „Uvidia ho tí, ktorí o ňom nič nevedeli, a poznajú ho tí, ktorí o ňom nepočuli.“

Kto miluje bratov, túži po stretnutí s nimi

22 A práve to mi neraz zabránilo, aby som prišiel k vám. 23 Teraz však už nemám nijaké voľné pole v týchto končinách. Už niekoľko rokov sa teším, že sa u vás zastavím cestou do Španielska. 24 Dúfam, že sa mi toto želanie konečne splní a že ma vypravíte na ďalšiu cestu, keď sa aspoň trocha poteším zo spoločenstva s vami. 25 Predtým sa musím ešte vybrať do Jeruzalema, aby som pomohol tamojším kresťanom. 26 V Macedónsku a v Grécku usporiadali totiž zbierku na núdznych bratov v Jeruzaleme. 27 Rozhodli sa pomôcť im hmotnými darmi, lebo sa im túžia odvďačiť za duchovné bohatstvo, ktoré od nich prijali. 28 Keď vykonám túto úlohu a odovzdám im zbierku, vyberiem sa do Španielska a cestou sa zastavím u vás. 29 Som si istý, že keď k vám prídem, budem sa s vami môcť podeliť o bohatstvo požehnania Ježiša Krista. 30 Chcem vás ešte poprosiť, milí bratia, pre nášho Pána Ježiša a pre lásku, ktorá je z Ducha, aby ste mi pomáhali bojovať na modlitbách a prihovárali sa za mňa u Otca, 31 aby ma ochránil pred neveriacimi v Judsku a aby v Jeruzaleme moju službu tamojší bratia uvítali. 32 Potom, ak to bude vôľa Božia, budem môcť s radosťou prísť k vám, aby som medzi vami pookrial. 33 Boh, darca pokoja, nech je so všetkými vami. Amen.

Römer 15 | Nya Levande Bibeln Nádej pre kazdého