1.Korinther 14 | Nya Levande Bibeln Nádej pre kazdého

1.Korinther 14 | Nya Levande Bibeln

Att framföra budskap från Gud är viktigare än att tala okända språk

1 Be alltså att Gud ska hjälpa er att älska andra människor. Men be honom också om de förmågor som behövs i församlingen, helst förmågan att framföra budskap från honom. 2 Den som talar ett okänt språk talar inte till människor utan till Gud. Ingen människa förstår ju vad han säger, eftersom Guds Ande låter honom tala hemligheter.* 3 Men den som framför ett budskap från Gud talar till människor, och hans ord stärker andras tro genom förmaning eller uppmuntran. 4 Den som talar ett okänt språk blir själv stärkt i sin tro på Jesus, men den som framför ett budskap från Gud hjälper hela församlingen att få en starkare tro. 5 Jag vill att ni alla ska tala okända språk, men jag vill ännu hellre att ni framför olika budskap från Gud. Att med Guds Andes hjälp kunna framföra ett budskap från Gud är nämligen viktigare än att kunna tala okända språk, om man nu inte har fått förmågan att tolka det okända språket så att församlingens tro blir starkare. 6 Kära syskon, tänk om jag kom till er och bara talade på ett okänt språk. Skulle det hjälpa er? Måste jag inte samtidigt berätta om något Gud har visat mig eller om någon kunskap han har gett mig? Måste jag inte ge er något budskap från honom eller undervisa er? 7 Låt mig förklara med en bild: Om ett instrument, en flöjt eller en harpa, ger ifrån sig toner som inte kan skiljas från varandra, hur ska man då kunna höra vilken melodi som spelas? 8 Och om en trumpetsignal är otydlig, hur ska soldaterna då kunna göra sig färdiga till strid? 9 På samma sätt är det med er när ni talar. Om er tunga formar obegripliga ord, hur ska människor då kunna förstå vad ni menar? Det låter ju bara som nonsens. 10 Världen är full av språk, och alla innehåller ljud som går att förstå för dem som talar språken. 11 Men om en människa talar till mig på ett språk, vars ljud jag inte kan tolka, då står vi där som främlingar för varandra. 12 På samma sätt är det med er när ni talar okända språk i församlingen. När ni ivrigt ber Gud att ge er olika förmågor, ska ni därför be om sådana förmågor som de andra i församlingen kan förstå, så att deras tro kan bli starkare. 13 Och den som redan har fått förmågan att tala okända språk, ska be att Gud ger honom förmågan att tolka det han säger. 14 När vi talar ett okänt språk förstår vi ju inte själva vad vi säger, eftersom det är vår ande som ber och inte vårt förnuft. 15 Hur ska vi då göra? Jo, vi ska be på båda sätten. Vi ska be med vår ande, men också med ord som människor förstår. Vi ska sjunga med vår ande, men också med ord som människor förstår. 16 För om du tackar Gud bara med din ande, hur ska människorna runt omkring då kunna stämma in i ditt tack till Gud? De förstår ju inte vad du säger. 17 Det är bra att du tackar Gud, men det hjälper inte de andra till att få en starkare tro på honom. 18 Själv är jag väldigt tacksam för att Gud har gett mig förmågan att tala okända språk, och jag använder min förmåga oftare än någon av er. 19 Men när jag träffar andra troende vill jag hellre tala fem ord som människor förstår och kan lära sig något av, än 10 000 ord på ett okänt språk. 20 Kära syskon, var inte så barnsligt förtjusta över de förmågor ni har fått, att ni inte kan använda dem på ett vuxet sätt. Det enda område ni ska vara barnsliga och oskyldiga på är när det gäller att göra det som är ont. 21 Ni måste inse att förmågan att framföra budskap från Gud är viktigare än att kunna tala okända språk. Att tala på ett okänt språk är nämligen inte ett tecken från Gud som får människor att tro. Det står ju i Skriften*: ” ’Jag ska tala till detta folk på okända språk och med hjälp av främlingars läppar. Men ändå ska de vägra att lyssna på mig’, säger Herren.”* Om man däremot framför ett budskap från Gud är det ett tecken som stärker människors tro. 23 Tänk er att ni alla har samlats och att ni då alla samtidigt talar okända språk. Om det då kommer in människor som inte förstår vad ni håller på med, eller några som inte alls tror på Jesus, då säger de självklart att ni är fullständigt galna. 24 Men om alla istället har olika budskap att framföra från Gud, och det kommer in någon som inte tror på Jesus, eller någon som inte förstår dessa saker, då får han dåligt samvete av det han hör och inser att han lever i synd. 25 Alla hans innersta tankar kommer att avslöjas, och därför kastar han sig ner och tillber Gud och ropar: ”Hos er finns verkligen Gud.”

Ordning vid de troendes samlingar

26 Hur ska det då gå till på era samlingar, kära syskon? Jo, när ni möts ska var och en bidra med sina olika förmågor: en sjunger, en undervisar, en berättar något som Gud har visat honom, en talar okända språk, och en annan tolkar det Gud vill ha sagt på detta okända språk. Men målet med allt ni gör ska vara att församlingen får en ännu starkare tro på Jesus. 27 När ni talar okända språk högt, får bara två eller tre tala vid varje samling, och alltid en i taget. Dessutom måste någon alltid tolka det som sägs. 28 Om ingen av de närvarande har fått förmågan att tolka, måste den som talar okända språk vara tyst under samlingen och bara tala inom sig till Gud. 29 På samma sätt får bara två eller tre framföra budskap från Gud i en samling, och de andra ska pröva om de tror att budskapet verkligen är från Gud. 30 Men ni måste tala en i taget. Om Gud visar något för en annan i samlingen, ska den förste sluta tala. På så sätt kan flera få tillfälle att framföra det budskap de har fått från Gud, och hela församlingen kan lära sig något och bli uppmuntrad. 32 Den som har fått förmågan att framföra budskap från Gud, har också fått förmågan att styra över när han ska framföra dem. 33 Gud tycker inte om när det är oordning, för han är den som ger frid. Därför ska kvinnorna inte heller sitta och diskutera högt vid era samlingar. Den regeln följer alla de troendes församlingar. Kvinnorna ska göra som det står i Skriften*, och låta männen leda samlingarna. 35 Om de undrar över något ska de fråga sina män när de kommer hem, eftersom det inte är accepterat att en kvinna talar vid en samling.* 36 Hur kommer det sig att några av er inte vill följa de regler som tillämpas i andra församlingar? Har ni rätt att själva bestämma hur Guds budskap ska tolkas? Var det från er budskapet kom från början? 37 Alla ni som tror att Guds Ande har gett er förmågan att framföra olika budskap från Gud, eller att ni har fått andra förmågor av honom, ni borde vara de första att inse att det jag skriver till er är en befallning från Herren Jesus själv. 38 Men om någon inte vill acceptera det som kommer från Herren, så ska ni inte heller acceptera den människan. 39 Som en sammanfattning till allt detta vill jag säga, kära syskon: be Gud om förmågan att framföra budskap från honom, och hindra inte någon från att tala okända språk. 40 Se bara till att allt sker värdigt och med ordning.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

Nádej pre kazdého

Cudzie jazyky v kresťanskom spoločenstve

1 Nech je teda u vás láska na prvom mieste. O duchovné dary sa tiež usilujte, ale predovšetkým o schopnosť zvestovať Božie slovo. 2 Keď niekto hovorí neznámym jazykom, hovorí síce Bohu, ale ľudia z toho nič nemajú, lebo mu nerozumejú. 3 Ak však niekto prehovorí zrozumiteľne, poslucháči ho pochopia a také slová im pomáhajú, povzbudzujú ich a naprávajú. 4 Neznámy jazyk má význam len pre toho, kto ním hovorí, kým zvestovanie Božej vôle buduje kresťanské spoločenstvo. 5 Prajem si, aby ste všetci hovorili inými jazykmi, ale dávam prednosť tomu, aby ste posolstvo prinášali zrozumiteľne. Veď cirkev má úžitok len z toho, čomu môže každý rozumieť. 6 Povedzte sami: na čo by vám bolo, keby som hovoril jazykmi pre vás nezrozumiteľnými, a nikto by nevyložil, v čom je poučenie, aký Boží odkaz vám tlmočím. 7 Pozrite sa na hudobný nástroj – povedzme na flautu alebo citaru. Keby nevydávali rozdielne zvuky, ako sa pozná, čo sa hrá? 8 Alebo trúbku: ak zatrúbi nezreteľne, kto v tom rozozná signál do boja? 9 Takisto aj vaša reč: ak nie je zrozumiteľná, nikomu nič nedá. Hovoríte do vetra. 10 Na svete sa hovorí stovkami rôznych rečí, a kto ich pozná, dohovorí sa nimi. 11 Ale ak sa mi niekto prihovára rečou, ktorú nepoznám, zostaneme navzájom cudzincami. 12 Viem, že túžite po duchovných daroch. Usilujte sa teda vyniknúť hlavne v tom, čo pomáha budovať cirkev. 13 Preto radím tomu, kto hovorí neznámym jazykom: modli sa, aby si vedel aj vyložiť, čo hovoríš. 14 Keď totiž niekto hovorí takým jazykom, jeho duch sa modlí bez účasti rozumu. 15 Nuž čo robiť? Budem sa modliť duchom aj mysľou, budem spievať „duchom“, ale aj „mysľou“. 16 Ako by mohol obyčajný človek pripojiť svoje amen k modlitbe, keby nevedel, čo si hovoril? 17 Áno, ty krásne ďakuješ, ale iný z toho nič nemá. 18 Som vďačný Bohu, že hovorím jazykmi väčšmi než ktokoľvek z vás, 19 ale v zhromaždení poviem radšej päť zrozumiteľných viet ako tisíce nezrozumiteľných. 20 Bratia, nebuďte detinskí. Nech je vám zlo cudzie ako bábätkám, ale inak myslite ako dospelí ľudia. 21 V starozákonnom proroctve hovorí Boh: „Pošlem k nim cudzincov, aby hovorili k nim cudzím jazykom, ale ani tých nebudú počúvať.“ 22 Nezrozumiteľný jazyk sotva niekoho privedie k viere; je znamením pre neveriacich, ale proroctvo z Božieho poverenia je poučením a povzbudením pre veriacich. 23 Predstavte si, že sa zhromaždíte, každý z vás bude hovoriť iným jazykom a teraz medzi vás príde nezasvätený alebo neveriaci človek. Nepovie, že ste sa asi pomiatli? 24 No keď všetci budete tlmočiť Božiu pravdu zrozumiteľnou rečou, tak to, čo náhodný hosť počuje, zasiahne jeho svedomie. 25 Bude usvedčený a jeho najtajnejšie myšlienky odkryté, takže padne na kolená a vyzná, že medzi vami je určite Boh!

Poriadok pri bohoslužbách

26 Čo povedať na záver? Keď sa zídete, jeden poslúži spevom, iný zjavením, ďalší posolstvom od Boha alebo svedectvom v cudzom jazyku, ďalší jeho výkladom. Pre všetkých tu platí jediné pravidlo: nech to, čo robia, slúži na osoh celej obci veriacich. 27 Ak sa hovorí cudzím jazykom, nech hovoria najviac dvaja alebo traja, ale jeden po druhom a zároveň nech to niekto vykladá. 28 Ak sa nenájde nikto, kto by bol schopný to urobiť, nech radšej mlčia, alebo hovoria s Bohom potichu, sami pre seba. 29 Tí, ktorí dostali zvláštne Božie posolstvo, nech tiež hovoria len dvaja alebo traja, ostatní nech o tom uvažujú. 30 Ak Boh odhalí niečo ďalšiemu z prítomných, kým druhý ešte hovorí, treba mu dať slovo. 31 Tak príde rad na všetkých, čo majú čo povedať, a všetci sa budú aj učiť, aj budú povzbudení. 32 Pamätajte, že kto hovorí z Božieho poverenia, vie aj prestať a čakať, kým znovu príde naňho rad. 33 Boh nemá rád zmätok a hluk, ale poriadok a pokoj. 34 Zatiaľ som sa nikde nestretol s tým, aby ženy zasahovali do priebehu kresťanských zhromaždení. Nech teda mlčia v zhromaždení aj u vás. Napokon im to ukladá aj zákon. 35 Ak niečomu nerozumejú, nech im to doma vysvetlí manžel, nepatrí sa však, aby si žiadali slovo na verejnosti. 36 Niekomu sa to možno nebude páčiť, ale nemyslite si, že práve vy v Korinte rozumiete všetkému najlepšie. Nie ste prví ani jediní, ktorí prijali Krista za svojho Pána. 37 A ak niekto u vás tvrdí, že má zvláštny dar počuť Boží hlas, alebo má iné schopnosti z Božieho Ducha, mal by tým skôr poznať, že to, čo vám hovorím, pochádza od Boha. 38 Kto to odmieta uznať, sám nemá nárok na uznanie. 39 Tak teda, milí bratia, proste Boha o to, aby ste mohli hlásať jeho pravdy. Nebráňte hovoriť cudzími jazykmi, 40 ale nech sa všetko deje v poriadku a slušnosti.