Offenbarung 14 | Nya Levande Bibeln

Lammet och de 144000

1 Sedan såg jag Lammet stå på Sions berg*, och tillsammans med Lammet stod 144 000* människor, som hade Lammets namn och hans Fars namn skrivna på sina pannor. 2 Och jag fick höra röster från himlen. Rösterna lät som dånet av stora vattenmassor, och som mullret av åska, eller som en hel orkester av harpor. 3 Dessa tusentals människor stod inför Guds tron och inför de fyra levande varelserna och de 24 himmelska ledarna och sjöng en ny sång. Och ingen kunde lära sig den sången, utom de 144 000 som hade blivit friköpta från jorden. 4 Det är de som har hållit sig borta från avgudadyrkan och har bevarat sin andliga renhet.* De följer Lammet vart det än går, för de har blivit friköpta från jordens alla människor som en första skörd åt Gud och Lammet. 5 De har aldrig ljugit för någon, de är utan skuld.

De tre änglarna

6 Efter det fick jag se en annan ängel, som flög mitt över himlen. Han hade ett evigt glädjebudskap att berätta för dem som bor på jorden, för alla länder och stammar och språk och folk. 7 Och han ropade med hög röst: ”Bäva inför Gud och ge honom äran, för tiden har kommit då han ska döma. Tillbe honom som skapade himlen och jorden och havet och alla vattenkällor.” 8 En andra ängel följde efter honom och ropade: ”Den stora staden Babylon har fallit, den stad som drog med sig världens folk i sin sexuella lössläppthet och blev orsak till att de nu får dricka Guds vredes vin.”* 9 Sedan följde en tredje ängel som ropade med hög röst: ”Alla som tillber odjuret* och dess bild och bär hans märke på pannan eller på handen, 10 måste också dricka av Guds vredes vin, som outspätt har hällts upp i Guds vredes bägare. Och de ska plågas med eld och svavel inför Guds änglar och Lammet.* 11 Röken från deras plågor ska stiga upp i all evighet, och de ska inte få någon lindring vare sig dag eller natt, alla dessa som tillber odjuret och dess bild och tar emot märket med odjurets namn*. 12 Här behövs uthållighet hos dem som tillhör Gud, hos dem som håller fast vid Guds befallningar och tron på Jesus.” 13 Och jag hörde en röst från himlen som sa: ”Skriv ner detta: lyckliga är de som från och med nu dör medan de troget följer Herren Jesus! Ja, säger Guds Ande, de ska få vila från sitt lidande, för deras goda gärningar följer dem!”

Skördetid på jorden

14 Sedan fick jag se ett vitt moln, och på det satt någon som liknade en människoson*. Han hade en krans av guld på sitt huvud och en vass lie i sin hand. 15 En ängel kom nu ut från templet och ropade med hög röst till honom som satt på molnet: ”Det är dags att skörda! Låt din lie svepa över jorden, för skörden är mogen.” 16 Han som satt på molnet svepte då med sin lie över jorden, och skörden på jorden samlades in. 17 Ännu en ängel kom ut från templet i himlen, och han hade också en vass lie. 18 Sedan kom en ängel ut från altaret i templet, och han hade makt över elden. Han ropade med hög röst till ängeln som hade den vassa lien: ”Ta din lie och skär av druvklasarna från jordens vinstock, för vindruvorna är mogna.” 19 Då svepte ängeln med sin lie över jorden och skar av druvklasarna och kastade druvorna i Guds vredes stora vinpress. 20 Druvorna trampades sedan i vinpressen utanför staden.* Och blod flöt därifrån i en ström som var så djup att den skulle nå upp till betslet på en häst, och strömmen var 1 600 stadier* lång.

Lutherbibel 2017

Das Lamm und die Seinen

1 Und ich sah, und siehe, das Lamm stand auf dem Berg Zion und mit ihm hundertvierundvierzigtausend, die hatten seinen Namen und den Namen seines Vaters geschrieben auf ihrer Stirn. 2 Und ich hörte eine Stimme vom Himmel wie die Stimme großer Wasser und wie die Stimme eines lauten Donners, und die Stimme, die ich hörte, war wie von Harfenspielern, die auf ihren Harfen spielen. 3 Und sie sangen ein neues Lied vor dem Thron und vor den vier Wesen und den Ältesten; und niemand konnte das Lied lernen außer den hundertvierundvierzigtausend, die erkauft sind von der Erde. 4 Diese sind’s, die sich mit Frauen nicht befleckt haben, denn sie sind jungfräulich; die folgen dem Lamm nach, wohin es geht. Diese sind erkauft aus den Menschen als Erstlinge für Gott und das Lamm, 5 und in ihrem Mund wurde kein Falsch gefunden; sie sind untadelig.

Die Botschaft der drei Engel

6 Und ich sah einen andern Engel fliegen mitten durch den Himmel, der hatte ein ewiges Evangelium zu verkündigen denen, die auf Erden wohnen, allen Nationen und Stämmen und Sprachen und Völkern. 7 Und er sprach mit großer Stimme: Fürchtet Gott und gebt ihm die Ehre; denn die Stunde seines Gerichts ist gekommen! Und betet an den, der gemacht hat Himmel und Erde und Meer und die Wasserquellen! 8 Und ein zweiter Engel folgte, der sprach: Sie ist gefallen, sie ist gefallen, Babylon, die Große; denn sie hat mit dem Zorneswein ihrer Hurerei getränkt alle Völker. 9 Und ein dritter Engel folgte ihnen und sprach mit großer Stimme: Wenn jemand das Tier anbetet und sein Bild und nimmt das Zeichen an seine Stirn oder an seine Hand, 10 der wird von dem Wein des Zornes Gottes trinken, der unvermischt eingeschenkt ist in den Kelch seines Zorns, und er wird gequält werden mit Feuer und Schwefel vor den heiligen Engeln und vor dem Lamm. 11 Und der Rauch von ihrer Qual wird aufsteigen von Ewigkeit zu Ewigkeit; und sie haben keine Ruhe Tag und Nacht, die das Tier anbeten und sein Bild und wer das Zeichen seines Namens annimmt. 12 Hier ist die Geduld der Heiligen, die da halten die Gebote Gottes und den Glauben an Jesus! 13 Und ich hörte eine Stimme vom Himmel zu mir sagen: Schreibe: Selig sind die Toten, die in dem Herrn sterben von nun an. Ja, der Geist spricht, dass sie ruhen von ihren Mühen; denn ihre Werke folgen ihnen nach.

Ernte und Weinlese

14 Und ich sah, und siehe, eine weiße Wolke. Und auf der Wolke saß einer, der gleich war einem Menschensohn; der hatte eine goldene Krone auf seinem Haupt und in seiner Hand eine scharfe Sichel. 15 Und ein andrer Engel kam aus dem Tempel und rief dem, der auf der Wolke saß, mit großer Stimme zu: Setze deine Sichel an und ernte; denn die Zeit zu ernten ist gekommen, denn die Ernte der Erde ist reif geworden. 16 Und der auf der Wolke saß, setzte seine Sichel an die Erde und die Erde wurde abgeerntet. 17 Und ein andrer Engel kam aus dem Tempel im Himmel, der hatte ein scharfes Winzermesser. 18 Und ein andrer Engel kam vom Altar, der hatte Macht über das Feuer und rief dem, der das scharfe Messer hatte, mit großer Stimme zu: Setze dein scharfes Winzermesser an und schneide die Trauben am Weinstock der Erde, denn seine Beeren sind reif! 19 Und der Engel setzte sein Winzermesser an die Erde und schnitt die Trauben am Weinstock der Erde und warf sie in die große Kelter des Zornes Gottes. 20 Und die Kelter wurde draußen vor der Stadt getreten, und Blut floss von der Kelter bis an die Zäume der Pferde, tausendsechshundert Stadien weit.

Offenbarung 14 | Nya Levande Bibeln Lutherbibel 2017