2.Samuel 2 | Nya Levande Bibeln Lutherbibel 2017

2.Samuel 2 | Nya Levande Bibeln

Juda kröner David till kung

1 Efter en tid frågade David Herren: "Ska jag flytta tillbaka till Juda?"Och Herren svarade: "Ja!""Till vilken stad ska jag flytta?" Herren svarade: "Till Hebron." 2 David flyttade då dit med sina båda hustrur, Ahinoam från Jisreel och Abigail, Nabals änka från Karmel. 3 Han tog också med sig sina män och deras familjer dit. 4 Styresmännen i Juda kom till Hebron. De smorde David med olja och krönte honom till kung över hela Juda. När David hörde att männen i Jabes i Gilead hade begravt Saul, 5 skickade han dem detta budskap: "Herren ska välsigna er för den heder ni visat mot er kung. 6 Herren ska vara trofast mot er och belöna er, och det ska jag också göra därför att ni handlat som ni gjort. 7 Fortsätt att vara starka och modiga. Saul är död, men Juda har smort mig till er kung."

Abner kröner Is-Boset till kung

8 Men Abner, Ners son och Sauls befälhavare, hade gått till Mahanaim för att kröna Sauls son Is-Boset till kung. 9 Is-Boset blev kung över Gilead, Asur, Jisreel, Efraim, Benjamins stam och resten av Israel. 10 Han var fyrtio år gammal när han blev kung, och han regerade i Mahanaim i två år.

Inbördeskrig

12 En dag ledde Abner några av Is-Bosets trupper från Mahanaim till Gibeon. 13 Joab, Serujas son, ledde Davids trupper, och de möttes vid Gibeons damm. Där slog de sig ner mitt emot varandra på var sin sida om dammen. 14 Sedan föreslog Abner Joab: "Vi låter några av våra män mötas man mot man!"Joab gick med på det, 15 och tolv män utvaldes från var sida till en strid på liv och död. 16 Var och en grep sin motståndare i håret och stack sitt svärd i hans sida. Alla dog. Platsen har sedan dess kallats Svärdsåkern. 17 De två arméerna började sedan att bekämpa varandra. Striden blev hård, men Abner och Israels män besegrades av Joab och Davids trupper. 18 Joabs bröder Abisai och Asael var också med i striden. Asael kunde springa snabbt som en hjort, 19 och han började förfölja Abner. Han stannade inte för något utan fortsatte med blicken hela tiden fäst vid Abner. 20 Abner vände sig om och ropade: "Är det du, Asael?""Ja, det är det", ropade Asael tillbaka. 21 "Jaga någon annan, ta någon av de yngre! " skrek Abner. Men Asael fortsatte att förfölja honom. 22 Då ropade Abner: "Ge dig iväg härifrån! Jag skulle aldrig kunna se din bror Joab i ögonen om jag var tvungen att döda dig!" 23 Men Asael vägrade vända om, så Abner genomborrade honom med bakänden av sitt spjut. Det gick rakt igenom hans kropp och kom ut i ryggen. Asael föll till marken och dog omedelbart. Alla stannade upp när de passerade platsen där han låg. 24 Nu började Joab och Abisai jaga Abner. Solen höll just på att gå ner när de kom till Ammakullen nära Gia, längs vägen till Gibeonöknen. 25 Abners trupper från Benjamins stam grupperade sig på kullens topp, 26 och Abner ropade ner till Joab: "Måste vi fortsätta att döda varandra i evighet? Hur länge ska du vänta innan du befaller dina män att sluta döda sina bröder?" 27 Joab ropade tillbaka: "Jag svär vid Gud att om du inte hade sagt något skulle vi ha fortsatt ända till morgonen." 28 Han blåste i sin trumpet, och hans män slutade jaga Israels trupper och striden upphörde. 29 Den natten återvände Abner och hans män genom Hedmarken och över Jordanfloden, och de marscherade utan uppehåll ända till Mahanaim. 30 Joab och hans män återvände också hem, och när de räknade styrkorna saknades bara nitton man, förutom Asael. 31 Men själva hade de dödat trehundrasextio män från Benjamins stam som hade varit med Abner. 32 Joab och hans män tog med sig Asaels kropp till Betlehem och begravde honom bredvid hans far. Sedan gick de hela natten och nådde fram till Hebron i gryningen.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

Lutherbibel 2017

David wird König über Juda, Isch-Boschet über Israel

1 Danach befragte David den HERRN und sprach: Soll ich hinauf in eine der Städte Judas ziehen? Und der HERR sprach zu ihm: Zieh hinauf! David sprach: Wohin? Er sprach: Nach Hebron. 2 So zog David dort hinauf mit seinen beiden Frauen, Ahinoam, der Jesreeliterin, und Abigajil, der Frau Nabals, des Karmeliters. 3 Auch die Männer, die bei ihm waren, führte David hinauf, einen jeden mit seinem Hause, und sie wohnten in den Städten von Hebron. 4 Und die Männer Judas kamen und salbten dort David zum König über das Haus Juda. Und als David angesagt wurde, dass die Männer von Jabesch in Gilead Saul begraben hatten, 5 sandte er Boten zu den Männern von Jabesch in Gilead und ließ ihnen sagen: Gesegnet seid ihr vom HERRN, dass ihr solche Barmherzigkeit an Saul, eurem Herrn, getan und ihn begraben habt. 6 So tue nun der HERR an euch Barmherzigkeit und Treue, und auch ich will euch Gutes tun, weil ihr das getan habt. 7 So seien nun eure Hände stark, und seid tapfer; denn Saul, euer Herr, ist tot, und mich hat das Haus Juda über sich zum König gesalbt. 8 Abner aber, der Sohn Ners, der Sauls Feldhauptmann war, nahm Isch-Boschet*, Sauls Sohn, und führte ihn nach Mahanajim 9 und machte ihn zum König über Gilead, Asser, Jesreel, Ephraim, Benjamin und über ganz Israel. 10 Und Isch-Boschet, Sauls Sohn, war vierzig Jahre alt, als er König wurde über Israel, und regierte zwei Jahre. Aber das Haus Juda hielt es mit David. 11 Die Zeit aber, die David König war zu Hebron über das Haus Juda, war sieben Jahre und sechs Monate.

Der Krieg zwischen Israel und Juda

12 Und Abner, der Sohn Ners, zog aus mit den Knechten Isch-Boschets, des Sohnes Sauls, von Mahanajim nach Gibeon, 13 und Joab, der Sohn der Zeruja, zog aus mit den Knechten Davids. Und sie stießen aufeinander am Teich von Gibeon und lagerten sich, die einen auf dieser Seite des Teiches, die andern auf jener. 14 Und Abner sprach zu Joab: Lass die jungen Männer sich aufmachen zum Kampfspiel vor uns! Joab sprach: Es sei! 15 Da machten sich auf und gingen hin zwölf an der Zahl aus Benjamin auf der Seite Isch-Boschets, des Sohnes Sauls, und zwölf von den Knechten Davids. 16 Und ein jeder ergriff den andern bei dem Kopf und stieß ihm sein Schwert in die Seite, und sie fielen miteinander. Daher wird der Ort »Helkat-Hazzurim«* genannt; er liegt bei Gibeon. 17 Und der Kampf war sehr hart an jenem Tag. Abner aber und die Männer Israels wurden geschlagen von den Knechten Davids. 18 Es waren aber die drei Söhne der Zeruja dabei, Joab, Abischai und Asaël. Asaël aber war schnellfüßig wie eine Gazelle auf dem Felde 19 und jagte Abner nach und wich weder zur Rechten noch zur Linken von Abner. 20 Da wandte sich Abner um und sprach: Bist du es, Asaël? Er sprach: Ja. 21 Abner sprach zu ihm: Wende dich zur Rechten oder zur Linken und mach dich an einen der jungen Männer heran und nimm ihm seine Rüstung. Aber Asaël wollte nicht von ihm ablassen. 22 Da sprach Abner noch einmal zu Asaël: Lass ab von mir! Warum willst du, dass ich dich zu Boden schlage? Wie dürfte ich dann mein Antlitz aufheben vor deinem Bruder Joab? 23 Aber er weigerte sich, von ihm abzulassen. Da stieß ihn Abner mit dem Schaft des Spießes in den Bauch, sodass der Spieß hinten herauskam; und er fiel hin und starb an ebender Stelle. Und wer an den Ort kam, wo Asaël tot lag, der blieb stehen. 24 Aber Joab und Abischai jagten Abner nach, bis die Sonne unterging. Und als sie auf den Hügel Amma kamen, der vor Giach liegt auf dem Wege zur Wüste von Gibeon, 25 versammelten sich die Benjaminiter hinter Abner und bildeten eine Schar und stellten sich oben auf einen Hügel. 26 Und Abner rief Joab zu und sprach: Soll denn das Schwert ohne Ende fressen? Weißt du nicht, dass daraus am Ende nur Jammer kommen wird? Wie lange willst du dem Volk nicht sagen, dass es ablasse von seinen Brüdern? 27 Joab sprach: So wahr Gott lebt: Hättest du das nicht gesagt, so hätte sich das Volk erst am Morgen zurückgezogen, ein jeder von seinem Bruder. 28 Und Joab ließ die Posaune blasen, und das ganze Volk stand still und jagte Israel nicht mehr nach und kämpfte auch nicht weiter. 29 Abner aber und seine Männer gingen die ganze Nacht durchs Jordantal und gingen über den Jordan und zogen durchs ganze Bitron und kamen nach Mahanajim. 30 Joab aber wandte sich von Abner ab und sammelte das ganze Volk, und es fehlten von den Knechten Davids neunzehn Mann und Asaël. 31 Aber die Knechte Davids hatten von Benjamin und den Männern Abners dreihundertsechzig Mann erschlagen. 32 Und sie hoben Asaël auf und begruben ihn in seines Vaters Grab in Bethlehem. Und Joab und seine Männer zogen weiter die ganze Nacht, und als sie in Hebron waren, brach der Tag an.