1.Korinther 12 | Nya Levande Bibeln Hoffnung für alle

1.Korinther 12 | Nya Levande Bibeln

Gud ger oss olika slags förmågor

1 Och nu, kära syskon, vill jag ta upp frågan om hur Guds Ande verkar och om de olika förmågor Gud har gett oss, för det är viktigt att ni känner till det här. 2 Ni vet ju, att innan ni började tro på Kristus, drevs ni av onda andar att tillbe döda avgudar.* 3 Därför vill jag att ni nu ska känna igen Guds Ande. Och grundregeln är att den som är fylld av Guds Ande aldrig kan förbanna Jesus, medan den som bekänner att Jesus är Herren* alltid är fylld av Guds Ande. 4 Guds Ande verkar på olika sätt, men kom ihåg att det bara finns en Gud. Även om vi har fått många olika förmågor, så kommer de alla från samma Ande. 5 Även om vi hjälper varandra på olika sätt, så är det samma Herren Jesus vi tjänar. 6 Även om vi utför olika slags uppgifter genom Andens kraft, så är det samma Gud som verkar i oss, oberoende av uppgift. 7 Och den förmåga Guds Ande har gett var och en, är till för att vi ska hjälpa andra. 8 En får av Guds Ande förmågan att tala med vishet från Gud, en annan får av samma Ande förmågan att meddela kunskap från Gud. 9 En får stark tro av Guds Ande, en annan får av samma Ande förmågan att bota sjuka, 10 och en får kraft att göra under. En får förmågan att framföra olika budskap från Gud, en annan får förmågan att skilja mellan andar. En får förmågan att tala okända språk, och en annan får förmågan att tolka det budskap Gud vill ha sagt på detta okända språk. 11 Men alla dessa förmågor kommer alltså från en och samma Ande, och han ger dem till var och en så som han själv vill.

Många delar, men bara en kropp

12 Den mänskliga kroppen består av många olika delar, men trots sina olika funktioner utgör de en enda kropp. På samma sätt är det med Kristus kropp, där de troende utgör de olika delarna. 13 Vi har ju alla blivit döpta med en och samma Ande, för att vi ska tillhöra samma kropp. Det spelar ingen roll om vi är judar eller icke-judar, slavar eller fria, för vi har alla blivit fyllda med en och samma Ande. 14 Ja, varken den mänskliga kroppen eller Kristus kropp består av bara en del, utan av många. 15 Därför kan bildligt talat foten inte säga: ”Jag tillhör inte kroppen, eftersom jag inte är en hand”. Foten är ju ändå en del av kroppen. 16 På samma sätt kan inte örat säga: ”Jag tillhör inte kroppen, eftersom jag inte är ett öga”. Örat är ju ändå en del av kroppen. 17 Om hela kroppen var ett öga, hur skulle man då kunna höra? Och om hela kroppen var ett öra, hur skulle man då kunna känna någon lukt? 18 Men nu har Gud skapat vår kropp med många olika delar, och varje del sitter exakt där han vill ha den. 19 Om kroppen bestod av bara en enda del, då skulle det ju inte vara en kropp. 20 Men nu har Gud fogat samman många delar, och låter dem bilda en enda kropp. 21 Ögat kan inte säga till handen: ”Jag behöver dig inte.” Och huvudet kan inte säga till fötterna: ”Jag behöver er inte.” 22 Tvärtom, några av de delar som verkar vara svagast och minst viktiga, är de mest nödvändiga. 23 Vissa delar av den mänskliga kroppen tycker vi är mindre fina, men vi tar ändå väl hand om dem. Vissa delar vill vi inte visa upp, och dem klär vi på extra noga, 24 medan de delar som vi vill visa upp får vara som de är. På samma sätt vill Gud, att vi som tillsammans utgör Kristus kropp, ska visa särskild respekt för de delar av kroppen som tycks vara mindre viktiga. 25 Gud vill inte att det ska bli någon splittring mellan de olika delarna i kroppen, utan att alla ska visa omsorg om varandra. 26 Om en del av kroppen får lida, ska ni alla känna smärta. Och om en del av kroppen blir uppskattad, ska ni alla vara glada. 27 Ni som tillhör Gud utgör alltså tillsammans Kristus kropp, och var för sig är ni viktiga och nödvändiga delar av denna kropp. 28 Här är några av de delar som Gud låter finnas i sin församling: Han har gjort några till sändebud som ska grunda församlingar på nya platser, andra till profeter som ska framföra budskap från honom, och vissa har fått uppgiften att undervisa andra.* Sedan har också några fått förmågan att göra under, att bota sjuka, att hjälpa människor i nöd, att organisera arbetet i församlingen eller att tala okända språk. 29 Kan alla vara sändebud? Kan alla framföra budskap från Gud? Kan alla undervisa? Kan alla göra under? 30 Kan alla bota sjuka? Kan alla tala okända språk, eller kan alla tolka dessa språk? 31 Nej, varje del i kroppen har sin uppgift. Men be Gud att ge er de förmågor som är till störst nytta i församlingen. Och nu ska jag visa er en egenskap vi alla måste ha om de förmågor Gud har gett oss ska bli till nytta för andra.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

Hoffnung für alle

Gott gibt jedem seine Gabe

1 Liebe Brüder und Schwestern, ihr habt in eurem Brief die Gaben angesprochen, die Gottes Geist schenkt. Darüber sollt ihr nun Genaueres erfahren. 2 Ihr wisst, dass es euch mit unwiderstehlicher Gewalt zu den stummen Götzen gezogen hat, als ihr noch keine Christen wart. 3 Ich erkläre euch aber ausdrücklich: Wenn ein Mensch geleitet von Gottes Geist redet, kann er nicht sagen: »Verflucht sei Jesus!« Und keiner kann bekennen: »Jesus ist der Herr!«, wenn er nicht den Heiligen Geist hat. 4 So verschieden die Gaben auch sind, die Gott uns gibt, sie stammen alle von ein und demselben Geist. 5 Und so unterschiedlich auch die Aufgaben in der Gemeinde sind, so ist es doch derselbe Herr, der uns dazu befähigt. 6 Es gibt verschiedene Wirkungen des Geistes Gottes; aber in jedem Fall ist es Gott selbst, der alles bewirkt. 7 Wie auch immer sich der Heilige Geist bei jedem Einzelnen von euch zeigt, seine Gaben sollen der ganzen Gemeinde nützen. 8 Dem einen schenkt er im rechten Augenblick das richtige Wort. Ein anderer kann durch denselben Geist die Gedanken Gottes erkennen und weitersagen. 9 Wieder anderen schenkt Gott durch seinen Geist unerschütterliche Glaubenskraft oder unterschiedliche Gaben, um Kranke zu heilen. 10 Manchen ist es gegeben, Wunder zu wirken. Einige sprechen in Gottes Auftrag prophetisch; andere sind fähig zu unterscheiden, was vom Geist Gottes kommt und was nicht. Einige reden in unbekannten Sprachen, und manche schließlich können das Gesagte für die Gemeinde übersetzen. 11 Dies alles bewirkt ein und derselbe Geist. Und so empfängt jeder die Gabe, die der Geist ihm zugedacht hat.

Jeder wird gebraucht

12 So wie unser Leib aus vielen Gliedern besteht und diese Glieder einen Leib bilden, so ist es auch bei Christus: Sein Leib, die Gemeinde, besteht aus vielen Gliedern und ist doch ein einziger Leib. 13 Denn wir alle sind mit demselben Geist getauft worden und gehören dadurch zu dem einen Leib von Christus,* ganz gleich ob wir nun Juden oder Griechen, Sklaven oder Freie sind; alle sind wir mit demselben Geist erfüllt worden. 14 Nun besteht ein Körper aus vielen einzelnen Gliedern, nicht nur aus einem einzigen. 15 Selbst wenn der Fuß behaupten würde: »Ich gehöre nicht zum Leib, weil ich keine Hand bin!«, er bliebe trotzdem ein Teil des Körpers. 16 Und wenn das Ohr erklären würde: »Ich bin kein Auge, darum gehöre ich nicht zum Leib!«, es gehörte dennoch dazu. 17 Angenommen, der ganze Körper bestünde nur aus Augen, wie könnten wir dann hören? Oder der ganze Leib bestünde nur aus Ohren, wie könnten wir dann riechen? 18 Deshalb hat Gott jedem einzelnen Glied des Körpers seine besondere Aufgabe gegeben, so wie er es wollte. 19 Was für ein sonderbarer Leib wäre das, der nur einen Körperteil hätte! 20 Aber so ist es ja auch nicht, sondern viele einzelne Glieder bilden gemeinsam den einen Leib. 21 Darum kann das Auge nicht zur Hand sagen: »Ich brauche dich nicht!« Und der Kopf kann nicht zu den Füßen sagen: »Ihr seid überflüssig!« 22 Vielmehr sind gerade die Teile des Körpers, die schwächer und unbedeutender erscheinen, besonders wichtig. 23 Wenn uns an unserem Körper etwas nicht gefällt, dann geben wir uns die größte Mühe, es schöner zu machen; und was uns anstößig erscheint, das kleiden wir besonders sorgfältig. 24 Denn was nicht anstößig ist, muss auch nicht besonders bekleidet werden. Gott aber hat unseren Leib so zusammengefügt, dass die unwichtig erscheinenden Glieder in Wirklichkeit besonders wichtig sind. 25 Nach seinem Willen soll unser Leib nämlich eine untrennbare Einheit sein, in der jeder einzelne Körperteil für den anderen da ist. 26 Leidet ein Teil des Körpers, so leiden alle anderen mit, und wird ein Teil geehrt, freuen sich auch alle anderen. 27 Ihr alle seid der eine Leib von Christus, und jeder Einzelne von euch gehört als ein Teil dazu. 28 Jedem hat Gott seine ganz bestimmte Aufgabe in der Gemeinde zugeteilt. Da sind zunächst die Apostel, dann die Propheten, die verkünden, was Gott ihnen eingibt, und drittens diejenigen, die andere im Glauben unterweisen. Dann gibt es Christen, die Wunder tun, und solche, die Kranke heilen oder Bedürftigen helfen. Einige übernehmen leitende Aufgaben in der Gemeinde, andere reden in unbekannten Sprachen. 29 Sind sie nun etwa alle Apostel, Propheten oder Lehrer? Oder kann jeder von uns Wunder tun? 30 Kann jeder Kranke heilen, in unbekannten Sprachen reden oder das Gesagte übersetzen? Natürlich nicht. 31 Aber jeder Einzelne soll sich um die Gaben bemühen, die der Gemeinde am meisten nützen.* Und jetzt zeige ich euch den einzigartigen Weg dahin.