Markus 7 | Nya Levande Bibeln

Guds bud och människors regler

1 En dag kom några fariseer* och en del laglärare* från Jerusalem för att fråga ut Jesus. 2 De la märke till att en del av hans efterföljare åt bröd utan att först ha tvättat händerna. 3 (Judarna, och speciellt fariseerna, följer särskilda regler som de ärvt av förfäderna och äter aldrig utan att först ha tvättat händerna. 4 När de kommer hem från marknadsplatsen måste de alltid tvätta sig innan de rör någon mat. Det finns också många andra traditioner som de är noga med att följa, som till exempel att skölja bägare, kannor och skålar.) 5 Fariseerna och laglärarna frågade därför Jesus: ”Varför håller sig inte dina efterföljare till våra gamla judiska regler? De äter ju utan att först ha tvättat händerna.” 6 Jesus svarade: ”Ni falska människor som bara låtsas lyda Gud! Profeten Jesaja hade rätt när han framförde Guds budskap om er och skrev: ’Det här folket ärar mig med sina ord, men de vägrar att lyda mig. 7 Deras tillbedjan är värdelös, för de bud de lär ut är människors lagar och inte Guds bud.’* 8 Ja, ni struntar fullständigt i Guds bud och ersätter dem med era egna mänskliga regler. Det är just ett snyggt sätt att följa Guds bud! 10 Mose gav er till exempel de här buden från Gud: ’Visa respekt för dina föräldrar’, och: ’Den som förbannar sina föräldrar ska dömas till döden.’* 11 Men ni påstår att man inte alls behöver respektera sina föräldrar eller ta hand om dem när de blir gamla, om man bara ger pengarna som en gåva till templet istället. 13 Så ogiltigförklarar ni Guds direkta befallning genom att följa era egna traditioner. Och det här är bara ett exempel. Det finns många, många fler.” 14 Sedan kallade Jesus till sig allt folket och sa: ”Hör på allihop och försök att förstå vad jag säger. 15 Ni blir inte ovärdiga att komma inför Gud på grund av det ni äter och stoppar i er.* Det är era ord och tankar och handlingar, det som kommer ut från er, som gör er ovärdiga.”* 17 När Jesus sedan hade lämnat folkhopen och kommit hem igen, frågade hans efterföljare honom vad han menade med det han just sagt. 18 ”Förstår inte ni heller?” frågade han. ”Inser ni inte att det ni äter aldrig kan göra er ovärdiga att komma inför Gud? 19 Maten har inget med ert förhållande till Gud att göra, den passerar bara genom magen och kommer ut igen.” Genom detta förklarade Jesus all mat för godkänd av Gud och tillåten att äta. 20 Sedan tillade han: ”Det som gör en människa ovärdig att komma inför Gud är det som kommer från hennes innersta, från hennes hjärta. 21 Ifrån hjärtat kommer ju onda tankar, sexuell lössläppthet, stöld, mord, otrohet i äktenskapet, egoism, 22 ondska, bedrägeri, ett vilt och omoraliskt liv, avund, förtal, högfärd och allt annat oförstånd. 23 Allt detta kommer inifrån, och det är det som gör människan ovärdig att komma inför Gud.”

En icke-judisk kvinnas tro

24 Sedan lämnade Jesus Galileen och gick till trakten av staden Tyros*, där han tog in i ett hus. Han försökte hålla hemligt att han var där, men det var omöjligt. 25 En kvinna, som hade en dotter som var besatt av en ond ande, fick höra om honom och kom genast dit. Kvinnan kastade sig ner för Jesus fötter 26 och bad att han skulle befria flickan från den onda anden. Men kvinnan var inte jude utan kom från trakten, och därför 27 sa Jesus till henne: ”Först måste jag hjälpa mina egna barn, judarna. Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna.”* 28 Hon svarade: ”Det är sant, Herre, men till och med hundarna under bordet får äta av de smulor som barnen lämnar.” 29 ”Ditt svar visar vilken stark tro du har”, sa han. ”Gå hem igen, för den onda anden har lämnat din dotter!” 30 Och när hon kom hem, låg flickan stilla i sängen, och den onda anden var borta.

Jesus botar en döv man med talsvårigheter

31 Från Tyros gick Jesus vidare till staden Sidon och sedan tillbaka till Galileiska sjön via Tiostadsområdet*. 32 Där kom man till honom med en döv man, som också hade talsvårigheter, och man bad att Jesus skulle lägga händerna på mannen och bota honom. 33 Jesus ledde honom då undan från folket och satte fingrarna i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga. 34 Sedan såg han upp mot himlen, suckade djupt och sa: ”Effata!*” (det betyder: Öppna dig!) 35 Och genast kunde mannen höra perfekt, och han talade klart och tydligt. 36 Jesus förbjöd folket att berätta vad som hade hänt. Men ju mer han förbjöd dem, desto mer spred de nyheten. 37 De tyckte det som hade hänt var helt ofattbart, och de sa: ”Allt han gör är fantastiskt! Han får till och med de döva att höra och de stumma att tala.”

Gute Nachricht Bibel 2018

Gottes Gebot und menschliche Überlieferung

1 Eines Tages versammelten sich die Pharisäer bei Jesus und dazu noch eine Anzahl Gesetzeslehrer, die von Jerusalem gekommen waren. 2 Sie sahen, dass einige seiner Jünger mit unreinen Händen aßen, das heißt, dass sie die Hände vor dem Essen nicht nach der religiösen Vorschrift gewaschen hatten. 3 Denn die Pharisäer und auch alle anderen Juden richten sich nach den Vorschriften, die von den früheren Gesetzeslehrern aufgestellt und dann weiterüberliefert worden sind: Sie essen nichts, wenn sie sich nicht vorher mit einer Handvoll Wasser die Hände gewaschen haben. 4 Wenn sie vom Markt kommen, essen sie nicht, bevor sie sich nicht ganz im Wasser untergetaucht haben. So befolgen sie noch eine Reihe von anderen überlieferten Vorschriften: über die Reinigung von Bechern, Krügen, Kupferschüsseln und Sitzpolstern. 5 Daher fragten die Pharisäer und Gesetzeslehrer Jesus: »Warum richten sich deine Jünger nicht nach den Vorschriften, die von den früheren Gesetzeslehrern aufgestellt und uns überliefert worden sind? Warum essen sie mit unreinen Händen?« 6 Jesus antwortete ihnen: »Euch Scheinheilige hat der Prophet Jesaja treffend im Voraus beschrieben! In seinem Buch heißt es ja: ›Dieses Volk ehrt mich nur mit Worten, sagt Gott, aber mit dem Herzen ist es weit weg von mir. 7 Ihr ganzer Gottesdienst ist sinnlos, denn sie lehren nur Gebote, die sich Menschen ausgedacht haben.‹ 8 Das Gebot Gottes schiebt ihr zur Seite und haltet euch stattdessen an Vorschriften, die von Menschen stammen.« 9 Jesus fuhr fort: »Sehr geschickt bringt ihr es fertig, das Gebot Gottes außer Kraft zu setzen, um eure überlieferte Vorschrift zur Geltung zu bringen! 10 Mose hat bekanntlich gesagt: ›Ehre deinen Vater und deine Mutter!‹, und: ›Wer zu seinem Vater oder seiner Mutter etwas Schändliches sagt, wird mit dem Tod bestraft.‹ 11 Ihr dagegen behauptet: Wenn jemand zu seinem Vater oder seiner Mutter sagt: Korban – das heißt: Was ihr von mir bekommen müsstet, ist für Gott bestimmt –, 12 dann braucht er für seine Eltern nichts mehr zu tun. Ja, ihr erlaubt es ihm dann nicht einmal mehr. 13 So setzt ihr das Wort Gottes außer Kraft und ersetzt es durch eure Überlieferungen. Dafür gibt es noch viele andere Beispiele.«

Was unrein macht

14 Dann rief Jesus die Menge wieder zu sich und sagte: »Hört mir alle zu und begreift! 15 Nichts, was der Mensch von außen in sich aufnimmt, kann ihn unrein machen. Nur das, was aus ihm herauskommt, macht ihn unrein!«* 17 Als Jesus sich von der Menge in ein Haus zurückgezogen hatte, fragten ihn seine Jünger, wie er das gemeint habe. 18 Er antwortete: »Seid denn auch ihr so unverständig? Begreift ihr das nicht? Alles, was der Mensch von außen in sich aufnimmt, kann ihn nicht unrein machen, 19 weil es nicht in sein Herz, sondern nur in den Magen gelangt und dann vom Körper wieder ausgeschieden wird.« Damit erklärte Jesus alle Speisen für rein. 20 »Aber das«, fuhr er fort, »was aus dem Menschen selbst herauskommt, das macht ihn unrein! 21 Denn aus ihm selbst, aus seinem Herzen, kommen die bösen Gedanken und mit ihnen Unzucht, Diebstahl und Mord; 22 Ehebruch, Habsucht und Niedertracht; Betrug, Ausschweifung und Neid; Verleumdung, Überheblichkeit und Unvernunft. 23 All das kommt aus dem Inneren des Menschen und macht ihn unrein.«

Das Vertrauen einer nicht jüdischen Frau

24 Jesus ging von dort weg in das Gebiet von Tyrus. Er zog sich in ein Haus zurück und wollte, dass niemand von ihm erfuhr. Aber er konnte nicht verborgen bleiben. 25 Schon hatte eine Frau von ihm gehört, deren Tochter von einem bösen Geist besessen war. Sie kam und warf sich Jesus zu Füßen. 26 Sie war keine Jüdin, sondern war in dieser Gegend zu Hause.* Sie bat ihn, den bösen Geist aus ihrer Tochter auszutreiben. 27 Aber Jesus sagte zu ihr: »Zuerst müssen die Kinder satt werden. Es ist nicht recht, ihnen das Brot wegzunehmen und es den Hunden vorzuwerfen.« 28 »Herr«, entgegnete sie, »aber auch die Hunde bekommen ja die Brocken, die die Kinder unter den Tisch fallen lassen.« 29 Jesus sagte zu ihr: »Das war ein Wort! Geh nach Hause; der böse Geist ist aus deiner Tochter ausgefahren.« 30 Die Frau ging nach Hause und fand ihr Kind aufs Bett geworfen; der böse Geist war ausgefahren.

Jesus heilt einen Taubstummen

31 Jesus verließ wieder das Gebiet von Tyrus und zog über Sidon zum See von Galiläa, mitten ins Gebiet der Zehn Städte. 32 Dort brachten sie einen Taubstummen zu ihm mit der Bitte, ihm die Hände aufzulegen. 33 Jesus führte ihn ein Stück von der Menge fort und legte seine Finger in die Ohren des Kranken; dann berührte er dessen Zunge mit Speichel. 34 Er blickte zum Himmel empor, stöhnte und sagte zu dem Mann: »Effata!« Das heißt: »Öffne dich!« 35 Im selben Augenblick konnte der Mann hören; auch seine Zunge löste sich und er konnte richtig sprechen. 36 Jesus verbot den Anwesenden, es irgendjemand weiterzusagen; aber je mehr er es ihnen verbot, desto mehr machten sie es bekannt. 37 Die Leute waren ganz außer sich und sagten: »Wie gut ist alles, was er gemacht hat: Den Gehörlosen gibt er das Gehör und den Stummen die Sprache!«

Markus 7 | Nya Levande Bibeln Gute Nachricht Bibel 2018