Johannes 19 | Nya Levande Bibeln Einheitsübersetzung 2016

Johannes 19 | Nya Levande Bibeln

Pilatus dömer Jesus till döden

1 Pilatus gav då order om att Jesus skulle piskas. 2 Och soldaterna gjorde en krona av törnen och satte den på hans huvud och klädde på honom en mörkröd* mantel. 3 Sedan gick de fram till honom och sa: ”Leve judarnas kung”, och de slog honom i ansiktet. 4 Efteråt gick Pilatus ut igen och sa till folket: ”Nu för jag ut honom till er, så att ni ska förstå att jag inte finner honom skyldig till något.” 5 Och så kom Jesus ut med törnekronan och den mörkröda manteln på sig, och Pilatus sa: ”Här är mannen!” 6 Men när översteprästerna och deras tempelvakter fick se honom, började de ropa: ”Spika fast honom på ett kors, spika fast honom på ett kors!”Då sa Pilatus: ”Ni får ta honom och spika fast honom själva. Jag finner honom inte skyldig till något.” 7 Men de judiska ledarna svarade: ”Enligt vår lag* måste han dö, för han har kallat sig Guds Son.” 8 När Pilatus hörde detta blev han mycket rädd. 9 Han förde in Jesus i residenset igen och frågade honom: ”Varifrån kommer du?” Men Jesus svarade honom inte. 10 ”Tänker du inte svara mig?” frågade Pilatus. ”Vet du inte att jag har makt både att ge dig fri och att låta dig spikas fast på ett kors?” 11 Men Jesus sa: ”Du skulle inte ha någon makt över mig alls, om du inte hade fått den av Gud. Därför har de som överlämnade mig åt dig gjort sig skyldiga till en större synd.” 12 Då försökte Pilatus hitta ett sätt att kunna frige Jesus, men folket ropade: ”Om du friger honom är du inte kejsarens vän. Den som gör sig till kung gör uppror mot kejsaren.” 13 Och när Pilatus hörde vad de sa, förde han ut Jesus till dem igen och satte sig på domarsätet på den plats som kallas Stengården (på arameiska* ”Gabbata”). 14 Klockan var nu runt tolv* på dagen, och det var fredag, förberedelsedagen innan påskhögtiden*. Och Pilatus sa till judarna: ”Här har ni er kung.” 15 Men folket skrek: ”Bort med honom. Spika fast honom på ett kors!”Då frågade Pilatus: ”Ska jag verkligen avrätta er kung på ett kors?”Men översteprästerna svarade: ”Vi har ingen annan kung än kejsaren.” 16 Då gav Pilatus efter och överlämnade Jesus till sina soldater, för att de skulle föra bort honom och spika fast honom på ett kors. Soldaterna tog honom alltså med sig,

Jesus spikas fast på ett kors

17 och Jesus var själv tvungen att bära sitt kors till den plats som kallas Skallen (på arameiska ”Golgota”). 18 Där spikade de fast honom och två andra män på varsitt kors, Jesus hängde i mitten och de två andra på var sin sida om honom. 19 Pilatus hade låtit skriva en skylt som sattes upp på korset, och där stod det: ”Jesus från Nasaret, judarnas kung”. 20 Texten var skriven på både arameiska, latin och grekiska, och eftersom platsen där Jesus avrättades låg nära staden, var det många som läste den. 21 Översteprästerna gick då till Pilatus och krävde: ”Ändra texten från ’Judarnas kung’ till ’Han har sagt: Jag är judarnas kung.’ ” 22 Men Pilatus svarade: ”Vad jag har skrivit, det har jag skrivit. Inget ska ändras.” 23 När soldaterna hade spikat fast Jesus på korset, tog de hans kläder och delade upp dem i fyra högar, en för var och en av dem. Men när de kom till långskjortan, visade det sig att den var vävd i ett enda stycke utan söm. 24 Därför sa de: ”Det är dumt att skära sönder den. Vi kastar lott om vem som ska få den.” Och genom detta blev det som Gud förutsagt i Skriften* verklighet: ”De delade upp mina kläder mellan sig och kastade lott om min klädedräkt.”* Ja, det var exakt vad soldaterna gjorde. 25 Intill korset där Jesus hängde stod hans mamma, hans moster, Klopas fru Maria och Maria från Magdala. 26 Och när Jesus såg sin mamma stå där bredvid den efterföljare som han älskade,* sa han till henne: ”Mamma, låt honom vara din son.” 27 Sedan sa han till sin efterföljare: ”Låt henne vara din mamma!” Och från den dagen lät efterföljaren henne bo hemma hos sig.

Jesus dör på korset

28 Jesus visste nu att hans uppdrag var slutfört, och för att det som Gud förutsagt i Skriften* skulle bli verklighet, sa han: ”Jag är törstig.”* 29 Någon doppade då en svamp i en kruka fylld med surt vin som stod där och fäste den på en isopstjälk* och förde den till hans mun.* 30 Och när Jesus hade smakat på vinet, sa han: ”Det är slutfört.” Sedan böjde han ner huvudet och gav upp andan. 31 Judarna ville inte att kropparna skulle hänga kvar på korsen till nästa dag, som var vilodagen*, och dessutom en speciell sådan eftersom det var påsk*. De bad därför Pilatus ge order om att man skulle slå sönder benen på de fastspikade männen, så att kropparna kunde tas ner.* 32 Soldaterna kom då och slog sönder benen på de båda män som hade spikats upp på kors samtidigt som Jesus, först den ena mannens ben och sedan den andres. 33 Men när de kom fram till Jesus såg de att han redan var död, och därför slog de inte sönder hans ben. 34 En av soldaterna nöjde sig istället med att sticka upp ett spjut i hans sida, och då rann det ut blod och vatten. 35 Det finns en som kan intyga detta,* eftersom han såg det med egna ögon. Han vet att det han säger är sant, och han har berättat det för att ni ska tro. 36 Detta hände för att det som Gud förutsagt i Skriften skulle bli verklighet: ”Inte ett enda ben i hans kropp ska krossas.”*. 37 På ett annat ställe har Gud också sagt: ”De ska se upp till honom som de har genomborrat”*.

Jesus begravs

38 Josef från Arimataia, som av rädsla för de judiska ledarna hade varit en hemlig efterföljare till Jesus, bad sedan Pilatus att få ta ner Jesus kropp. Pilatus lät honom få det, och Josef gick då och tog ner kroppen. 39 Nikodemos, mannen som först hade kommit till Jesus på natten, var också med. Han hade med sig en blandning av myrra och aloe som vägde omkring 30 kilo. 40 De båda männen lindade sedan in Jesus kropp i en svepning av linne, tillsammans med den välluktande blandningen, så som man brukade göra vid judiska begravningar. 41 Platsen där Jesus spikades fast på ett kors låg nära en trädgård, där det fanns en ny grav som aldrig hade använts. 42 Och eftersom vilodagen* snart skulle börja, och graven låg nära, la man Jesus i den.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

Einheitsübersetzung 2016
1 Darauf nahm Pilatus Jesus und ließ ihn geißeln. 2 Die Soldaten flochten einen Kranz aus Dornen; den setzten sie ihm auf das Haupt und legten ihm einen purpurroten Mantel um. 3 Sie traten an ihn heran und sagten: Sei gegrüßt, König der Juden! Und sie schlugen ihm ins Gesicht. 4 Pilatus ging wieder hinaus und sagte zu ihnen: Seht, ich bringe ihn zu euch heraus; ihr sollt wissen, dass ich keine Schuld an ihm finde. 5 Jesus kam heraus; er trug die Dornenkrone und den purpurroten Mantel. Pilatus sagte zu ihnen: Seht, der Mensch! 6 Als die Hohepriester und die Diener ihn sahen, schrien sie: Kreuzige ihn, kreuzige ihn! Pilatus sagte zu ihnen: Nehmt ihr ihn und kreuzigt ihn! Denn ich finde keine Schuld an ihm. 7 Die Juden entgegneten ihm: Wir haben ein Gesetz und nach dem Gesetz muss er sterben, weil er sich zum Sohn Gottes gemacht hat. 8 Als Pilatus das hörte, fürchtete er sich noch mehr. 9 Er ging wieder in das Prätorium hinein und fragte Jesus: Woher bist du? Jesus aber gab ihm keine Antwort. 10 Da sagte Pilatus zu ihm: Du sprichst nicht mit mir? Weißt du nicht, dass ich Macht habe, dich freizulassen, und Macht, dich zu kreuzigen? 11 Jesus antwortete ihm: Du hättest keine Macht über mich, wenn es dir nicht von oben gegeben wäre; darum hat auch der eine größere Sünde, der mich dir ausgeliefert hat. 12 Daraufhin wollte Pilatus ihn freilassen, aber die Juden schrien: Wenn du diesen freilässt, bist du kein Freund des Kaisers; jeder, der sich zum König macht, lehnt sich gegen den Kaiser auf. 13 Auf diese Worte hin ließ Pilatus Jesus herausführen und er setzte sich auf den Richterstuhl an dem Platz, der Lithostrotos, auf Hebräisch Gabbata, heißt. 14 Es war Rüsttag des Paschafestes, ungefähr die sechste Stunde. Pilatus sagte zu den Juden: Seht, euer König! 15 Sie aber schrien: Hinweg, hinweg, kreuzige ihn! Pilatus sagte zu ihnen: Euren König soll ich kreuzigen? Die Hohepriester antworteten: Wir haben keinen König außer dem Kaiser.

Kreuzigung, Tod und Begräbnis Jesu

16 Da lieferte er ihnen Jesus aus, damit er gekreuzigt würde. Sie übernahmen Jesus. 17 Und er selbst trug das Kreuz und ging hinaus zur sogenannten Schädelstätte, die auf Hebräisch Golgota heißt. 18 Dort kreuzigten sie ihn und mit ihm zwei andere, auf jeder Seite einen, in der Mitte aber Jesus. 19 Pilatus ließ auch eine Tafel anfertigen und oben am Kreuz befestigen; die Inschrift lautete: Jesus von Nazaret, der König der Juden. 20 Diese Tafel lasen viele Juden, weil der Platz, wo Jesus gekreuzigt wurde, nahe bei der Stadt lag. Die Inschrift war hebräisch, lateinisch und griechisch abgefasst. 21 Da sagten die Hohepriester der Juden zu Pilatus: Schreib nicht: Der König der Juden, sondern dass er gesagt hat: Ich bin der König der Juden. 22 Pilatus antwortete: Was ich geschrieben habe, habe ich geschrieben. 23 Nachdem die Soldaten Jesus gekreuzigt hatten, nahmen sie seine Kleider und machten vier Teile daraus, für jeden Soldaten einen Teil, und dazu das Untergewand. Das Untergewand war aber ohne Naht von oben ganz durchgewoben. 24 Da sagten sie zueinander: Wir wollen es nicht zerteilen, sondern darum losen, wem es gehören soll. So sollte sich das Schriftwort erfüllen: Sie verteilten meine Kleider unter sich und warfen das Los um mein Gewand. Dies taten die Soldaten. 25 Bei dem Kreuz Jesu standen seine Mutter und die Schwester seiner Mutter, Maria, die Frau des Klopas, und Maria von Magdala. 26 Als Jesus die Mutter sah und bei ihr den Jünger, den er liebte, sagte er zur Mutter: Frau, siehe, dein Sohn! 27 Dann sagte er zu dem Jünger: Siehe, deine Mutter! Und von jener Stunde an nahm sie der Jünger zu sich. 28 Danach, da Jesus wusste, dass nun alles vollbracht war, sagte er, damit sich die Schrift erfüllte: Mich dürstet. 29 Ein Gefäß voll Essig stand da. Sie steckten einen Schwamm voll Essig auf einen Ysopzweig und hielten ihn an seinen Mund. 30 Als Jesus von dem Essig genommen hatte, sprach er: Es ist vollbracht! Und er neigte das Haupt und übergab den Geist. 31 Weil Rüsttag war und die Körper während des Sabbats nicht am Kreuz bleiben sollten - dieser Sabbat war nämlich ein großer Feiertag -, baten die Juden Pilatus, man möge ihnen die Beine zerschlagen und sie dann abnehmen. 32 Also kamen die Soldaten und zerschlugen dem ersten die Beine, dann dem andern, der mit ihm gekreuzigt worden war. 33 Als sie aber zu Jesus kamen und sahen, dass er schon tot war, zerschlugen sie ihm die Beine nicht, 34 sondern einer der Soldaten stieß mit der Lanze in seine Seite und sogleich floss Blut und Wasser heraus. 35 Und der es gesehen hat, hat es bezeugt und sein Zeugnis ist wahr. Und er weiß, dass er Wahres sagt, damit auch ihr glaubt. 36 Denn das ist geschehen, damit sich das Schriftwort erfüllte: Man soll an ihm kein Gebein zerbrechen. 37 Und ein anderes Schriftwort sagt: Sie werden auf den blicken, den sie durchbohrt haben. 38 Josef aus Arimathäa war ein Jünger Jesu, aber aus Furcht vor den Juden nur im Verborgenen. Er bat Pilatus, den Leichnam Jesu abnehmen zu dürfen, und Pilatus erlaubte es. Also kam er und nahm den Leichnam ab. 39 Es kam auch Nikodemus, der früher einmal Jesus bei Nacht aufgesucht hatte. Er brachte eine Mischung aus Myrrhe und Aloe, etwa hundert Pfund. 40 Sie nahmen den Leichnam Jesu und umwickelten ihn mit Leinenbinden, zusammen mit den wohlriechenden Salben, wie es beim jüdischen Begräbnis Sitte ist. 41 An dem Ort, wo man ihn gekreuzigt hatte, war ein Garten und in dem Garten war ein neues Grab, in dem noch niemand bestattet worden war. 42 Wegen des Rüsttages der Juden und weil das Grab in der Nähe lag, setzten sie Jesus dort bei.