Jesaja 14 | Nya Levande Bibeln

Herren är trofast

1 Men Herren ska förbarma sig över israeliterna, för de är fortfarande hans utvalda. Han ska föra dem tillbaka hem, så att de än en gång kan bosätta sig i Israels land. Många nationer ska komma och förena sig med dem där och bli deras trogna vänner. 2 Världens nationer ska hjälpa dem att återvända. De som kommer för att bo i landet ska bli deras tjänare. De som gjorde Israels folk till slavar ska själva bli slavar. Israel kommer att regera över sina fiender! 3 Den underbara dag när Herren ger sitt folk vila från sorg och fruktan, från slaveri och bojor, 4 ska du håna kungen i Babylon och säga: "Du, din förtryckare! Äntligen har du fått vad du förtjänar! 5 Herren har krossat ditt ogudaktiga välde och gjort slut på din onda regim. 6 Du förföljde mitt folk. I ditt raseri gav du det slag efter slag, och du höll folken i ditt skoningslösa grepp. Du var våldsam i din tyranni. 7 Men nu har äntligen hela jorden kommit till ro och är stilla! Hela världen sjunger! 8 Till och med skogens träd, cypresser och Libanons cedrar, sjunger och jublar: Din makt är krossad. Ingen kan längre störa oss. Äntligen har vi fått fred." 9 Dödsrikets invånare trängs för att möta dig när du kommer till dem. Världshärskare och jordens mäktigaste kungar, som varit döda länge, reser sig från sina platser för att få träffa dig. 10 Med en mun ropar de: "Nu är du lika svag som vi!" 11 Din makt och styrka är borta. Den har begravts med dig. All skön musik i ditt palats har tystnat. Din bädd är förruttnelse och ditt täcke är maskar! 12 Vilket fall från himlen är inte detta, du morgonstjärna och son av gryningen! Du som en gång kuvade nationer har blivit störtad från din tron. 13 Du sa för dig själv: "Jag ska stiga upp till himlen och regera över änglarna. Jag ska bestiga den högsta tronen och regera från gudaförsamlingens berg långt uppe i norr. 14 Jag ska bli lik den Högste." 15 Men i stället ska du kastas ner i dödsriket, längst ner i avgrunden. 16 Alla där kommer att stirra på dig och fråga: "Kan detta vara den som fick jorden och världens alla kungadömen att darra? 17 Kan detta vara han som förvandlade hela jorden till en öken och lade dess största städer i ruiner och som inte hade någon barmhärtighet med sina fångar?" 18 Folkens kungar ligger med ära i sina gravar, 19 men din kropp kastas ut som en avbruten gren. Du ligger i en öppen grav, täckt av de döda som stupat i striden. Du ligger som ett kadaver på vägen och trampas ner av hästarnas hovar. 20 Det kommer inte att resas något monument över dig för du har förstört ditt land och slagit ihjäl ditt folk. Din son ska inte efterträda dig som kung. 21 Slå ihjäl barnen till denne syndare. Låt dem inte resa sig. Låt dem inte inta landet eller bygga upp världens städer på nytt. 22 "Jag har själv rest mig mot honom", säger Herren, "och jag ska förhindra att hans barn eller barnbarn någonsin kommer att sitta på Babylons tron. 23 Jag ska göra Babylon till en sumpmark och ett tillhåll för nattfåglar. Jag ska sopa landet med ödeläggelsens kvast", säger Herren, härskarornas Gud. 24 Herren har svurit att göra detta! Detta är hans syfte och plan: 25 "Jag har beslutat att bryta ner den assyriska armén, när den är i Israel, och krossa den mot mina berg. Mitt folk ska inte längre behöva vara deras slavar. 26 Detta är min plan för hela jorden, och jag ska utföra den genom min väldiga makt, som sträcker sig över hela världen. 27 Herren, härskarornas Gud, har själv talat, och vem kan ändra hans planer? När han räcker ut sin hand för att göra något, vem kan då stoppa honom?"

Profetia över filisteerna

28 Detta budskap kom till mig samma år som kung Ahas dog: 29 Gläd er inte, ni filisteer, över att den kung som besegrade er är död. Det är sant att den piska som slog er är sönderbruten, men hans son kommer att bli ett ännu värre gissel för er än han själv någonsin var! Ormen ska föda ännu en orm, en stingande giftorm! 30 De fattigaste bland fattiga ska få vad de behöver. De ska få ro och vila! Men dig och dina ättlingar ska jag utplåna med hungersnöd och krig. 31 Gråt och jämra er, ni filisteernas städer, för ni är dömda. Hela er nation kommer att drabbas. En vältränad armé ska falla över er från norr som ett mörkt moln. 32 Vad ska vi säga till deras sändebud? Jo, tala om för dem att Herren har grundat Jerusalem och att han har beslutat att de fattiga bland hans folk ska få ta sin tillflykt inom dess murar.

English Standard Version

The Restoration of Jacob

1 For the Lord will have compassion on Jacob and will again choose Israel, and will set them in their own land, and sojourners will join them and will attach themselves to the house of Jacob. 2 And the peoples will take them and bring them to their place, and the house of Israel will possess them in the Lord’s land as male and female slaves.* They will take captive those who were their captors, and rule over those who oppressed them.

Israel’s Remnant Taunts Babylon

3 When the Lord has given you rest from your pain and turmoil and the hard service with which you were made to serve, 4 you will take up this taunt against the king of Babylon: “How the oppressor has ceased, the insolent fury* ceased! 5 The Lord has broken the staff of the wicked, the scepter of rulers, 6 that struck the peoples in wrath with unceasing blows, that ruled the nations in anger with unrelenting persecution. 7 The whole earth is at rest and quiet; they break forth into singing. 8 The cypresses rejoice at you, the cedars of Lebanon, saying, ‘Since you were laid low, no woodcutter comes up against us.’ 9 Sheol beneath is stirred up to meet you when you come; it rouses the shades to greet you, all who were leaders of the earth; it raises from their thrones all who were kings of the nations. 10 All of them will answer and say to you: ‘You too have become as weak as we! You have become like us!’ 11 Your pomp is brought down to Sheol, the sound of your harps; maggots are laid as a bed beneath you, and worms are your covers. 12 “How you are fallen from heaven, O Day Star, son of Dawn! How you are cut down to the ground, you who laid the nations low! 13 You said in your heart, ‘I will ascend to heaven; above the stars of God I will set my throne on high; I will sit on the mount of assembly in the far reaches of the north;* 14 I will ascend above the heights of the clouds; I will make myself like the Most High.’ 15 But you are brought down to Sheol, to the far reaches of the pit. 16 Those who see you will stare at you and ponder over you: ‘Is this the man who made the earth tremble, who shook kingdoms, 17 who made the world like a desert and overthrew its cities, who did not let his prisoners go home?’ 18 All the kings of the nations lie in glory, each in his own tomb;* 19 but you are cast out, away from your grave, like a loathed branch, clothed with the slain, those pierced by the sword, who go down to the stones of the pit, like a dead body trampled underfoot. 20 You will not be joined with them in burial, because you have destroyed your land, you have slain your people. “May the offspring of evildoers nevermore be named! 21 Prepare slaughter for his sons because of the guilt of their fathers, lest they rise and possess the earth, and fill the face of the world with cities.” 22 “I will rise up against them,” declares the Lord of hosts, “and will cut off from Babylon name and remnant, descendants and posterity,” declares the Lord. 23 “And I will make it a possession of the hedgehog,* and pools of water, and I will sweep it with the broom of destruction,” declares the Lord of hosts.

An Oracle Concerning Assyria

24 The Lord of hosts has sworn: “As I have planned, so shall it be, and as I have purposed, so shall it stand, 25 that I will break the Assyrian in my land, and on my mountains trample him underfoot; and his yoke shall depart from them, and his burden from their shoulder.” 26 This is the purpose that is purposed concerning the whole earth, and this is the hand that is stretched out over all the nations. 27 For the Lord of hosts has purposed, and who will annul it? His hand is stretched out, and who will turn it back?

An Oracle Concerning Philistia

28 In the year that King Ahaz died came this oracle: 29 Rejoice not, O Philistia, all of you, that the rod that struck you is broken, for from the serpent’s root will come forth an adder, and its fruit will be a flying fiery serpent. 30 And the firstborn of the poor will graze, and the needy lie down in safety; but I will kill your root with famine, and your remnant it will slay. 31 Wail, O gate; cry out, O city; melt in fear, O Philistia, all of you! For smoke comes out of the north, and there is no straggler in his ranks. 32 What will one answer the messengers of the nation? “The Lord has founded Zion, and in her the afflicted of his people find refuge.”

Jesaja 14 | Nya Levande Bibeln English Standard Version