1Men David tänkte för sig själv: "Endera dagen får Saul tag i mig. Jag ska pröva min lycka bland filisteerna, tills Saul ger upp och slutar jaga mig. Då först kan jag känna mig trygg."2David tog därför med sig sina 600 trogna män och deras familjer och bosatte sig i Gat under kung Akis beskydd. Han hade båda sina hustrur med sig, Ahinoam från Jisreel och Nabals änka Abigail från Karmel.4Snart fick Saul reda på att David hade flytt till Gat, och då slutade han att jaga honom.5En dag sa David till Akis: "Om du inte har något emot det, så bosätter vi oss gärna i någon av städerna ute på landsbygden, i stället för att bo här hos dig i din stad."6Akis gav honom då Siklag, som än i dag tillhör judakungarna,7och David bodde där bland filisteerna i ett år och fyra månader.8David och hans män använde tiden till att anfalla och plundra gesuriterna, girsiterna och amalekiterna, folk som levde nära Sur längs vägen till Egypten sedan lång tid tillbaka.9De lät inte en enda människa komma undan med livet i behåll i de byar de plundrade, och de tog med sig hem alla får, oxar, åsnor och kameler och alla kläder de kom över.10"Vart gick ert plundringståg i dag?" brukade Akis fråga. David svarade: "Mot den sydliga delen av Judeen och mot folket i Jerameel och mot kaineerna."11Det fanns ingen överlevande som kunde komma till Gat och verkligen berätta var David egentligen hade varit eller vad han hade gjort. David använde samma taktik gång på gång medan han bodde bland filisteerna.12Men Akis trodde på David och förmodade att Israels folk vid det här laget måste hata honom ganska bittert, och han tänkte: "Nu måste David stanna här och tjäna mig för alltid!"
English Standard Version
David Flees to the Philistines
1Then David said in his heart, “Now I shall perish one day by the hand of Saul. There is nothing better for me than that I should escape to the land of the Philistines. Then Saul will despair of seeking me any longer within the borders of Israel, and I shall escape out of his hand.”2So David arose and went over, he and the six hundred men who were with him, to Achish the son of Maoch, king of Gath.3And David lived with Achish at Gath, he and his men, every man with his household, and David with his two wives, Ahinoam of Jezreel, and Abigail of Carmel, Nabal’s widow.4And when it was told Saul that David had fled to Gath, he no longer sought him.5Then David said to Achish, “If I have found favor in your eyes, let a place be given me in one of the country towns, that I may dwell there. For why should your servant dwell in the royal city with you?”6So that day Achish gave him Ziklag. Therefore Ziklag has belonged to the kings of Judah to this day.7And the number of the days that David lived in the country of the Philistines was a year and four months.8Now David and his men went up and made raids against the Geshurites, the Girzites, and the Amalekites, for these were the inhabitants of the land from of old, as far as Shur, to the land of Egypt.9And David would strike the land and would leave neither man nor woman alive, but would take away the sheep, the oxen, the donkeys, the camels, and the garments, and come back to Achish.10When Achish asked, “Where have you made a raid today?” David would say, “Against the Negeb of Judah,” or, “Against the Negeb of the Jerahmeelites,” or, “Against the Negeb of the Kenites.”11And David would leave neither man nor woman alive to bring news to Gath, thinking, “lest they should tell about us and say, ‘So David has done.’” Such was his custom all the while he lived in the country of the Philistines.12And Achish trusted David, thinking, “He has made himself an utter stench to his people Israel; therefore he shall always be my servant.”
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.