Römer 10 | Bible Kralická nuBibeln

✕

Anmelden
... und alle Funktionen nutzen!
Römer 10 | Bible Kralická
1 Bratří, příchylnost zajisté s zvláštní libostí srdce mého jestiť k Izraelovi, i modlitba za něj k Bohu, aby spasen byl. 2 Neboť jim svědectví vydávám, žeť horlivost Boží mají, ale ne podle umění. 3 Nebo neznajíce Boží spravedlnosti, a svou vlastní spravedlnost hledajíce vystaviti, spravedlnosti Boží nebyli poddáni. 4 Nebo konec Zákona jest Kristus k ospravedlnění všelikému věřícímu. 5 Nebo Mojžíš píše o spravedlnosti, kteráž jest z Zákona, pravě: Který by koli člověk činil ty věci, živ bude v nich. 6 Ta pak spravedlnost, kteráž jest z víry, takto praví: Neříkej v srdci svém: Kdo vstoupí na nebe? To jest Krista s výsosti svésti. 7 Aneb kdo sstoupí do propasti? To jest Krista z mrtvých vzbuditi. 8 Ale co dí spravedlnost z víry? Blízko tebe jestiť slovo, v ústech tvých a v srdci tvém. A toť jest slovo to víry, kteréž kážeme, 9 Totiž, vyznáš-li ústy svými Pána Ježíše a srdcem svým uvěříš-li, že jej Bůh vzkřísil z mrtvých, spasen budeš. 10 Nebo srdcem se věří k spravedlnosti, ale ústy vyznání děje se k spasení. 11 Nebo dí Písmo: Všeliký, kdož věří v něj, nebude zahanben. 12 Neníť zajisté rozdílu mezi Židem a Řekem; nebo tentýž Pán všech, bohatý jest ke všem vzývajícím jej. 13 Každý zajisté, kdožkoli vzýval by jméno Páně, spasen bude. 14 Ale kterak budou vzývati toho, v kteréhož neuvěřili? A kterak uvěří tomu, o němž neslyšeli? A kterak uslyší bez kazatele? 15 A kterak kázati budou, jestliže nebudou posláni? Jakož psáno jest: Aj, jak krásné nohy zvěstujících pokoj, zvěstujících dobré věci. 16 Ale ne všickni uposlechli evangelium. Nebo Izaiáš praví: Pane, kdo uvěřil kázání našemu? 17 Tedy víra z slyšení, a slyšení skrze slovo Boží. 18 Ale pravímť: Zdaliž jsou neslyšeli? Anobrž po vší zemi rozšel se zvuk jejich a až do končin okršlku země slova jejich. 19 Ale pravím: Zdaliž nepoznal Izrael toho? Ano první z nich Mojžíš řekl: Já k závisti vás přivedu skrze národ ten, kteréhož nemáte za lid můj; skrze lid nemoudrý k hněvu popudím vás. 20 A Izaiáš směle dí: Nalezen jsem od těch, kteříž mne nehledali; zjeven jsem těm, kteříž se na mne neptali. 21 Ale proti lidu Izraelskému dí: Přes celý den roztahoval jsem ruce své k lidu nepovolnému a protivnému.

Public Domain

nuBibeln
1 Syskon, jag önskar av hela hjärtat, och jag ber ständigt till Gud, att Israels folk ska bli räddat. 2 Jag kan vittna om hur ivrigt de tjänar Gud, men de saknar insikt. 3 De förstår inte den rättfärdighet som kommer från Gud, utan fortsätter att vidhålla sin egen. De har inte underordnat sig Guds rättfärdighet. 4 Kristus är slutet på lagen, för att var och en som tror ska kunna bli rättfärdig.

Räddningen gäller alla

5 När det gäller den rättfärdighet som lagen ger, skriver Mose: ”Den som håller buden ska leva genom dem.” 6 Men den rättfärdighet som kommer av tro säger: ”Du behöver inte fråga i ditt hjärta: Vem ska fara upp till himlen?” (det vill säga, för att hämta ner Kristus). 7 Eller: ”Vem ska fara ner i avgrunden?” (det vill säga, för att hämta tillbaka Kristus från de döda). 8 Men vad säger den då? ”Ordet är nära dig. Det finns i ditt hjärta och på dina läppar” (det vill säga, det budskap om tron som vi förkunnar).* 9 Om du alltså öppet bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, då blir du räddad. 10 Det är hjärtats tro som leder till rättfärdighet, och den öppna bekännelsen som räddar. 11 Skriften säger ju: ”Ingen som tror på honom ska stå där med skam.” 12 Detta gäller för både judar och greker, för alla har samma Herre. Han ger generöst av sitt goda till alla som åkallar honom, 13 för ”var och en som åkallar Herrens namn ska bli räddad”.

Alla trodde inte på budskapet om Kristus

14 Men hur ska de kunna åkalla honom som de inte har kommit till tro på? Och hur ska de kunna tro på någon som de inte har hört om? Hur ska de höra om ingen förkunnar? 15 Hur kan någon förkunna om han inte är utsänd? Det står skrivet: ”Hur ljuvliga är inte stegen av dem som bär bud om goda ting!” 16 Men alla israeliter trodde inte på evangeliet, för Jesaja säger också: ”Herre, vem trodde på vårt budskap?” 17 Tron kommer alltså av att man hör budskapet, och budskapet hörs genom Kristus ord. 18 Men då blir min fråga: Har de inte hört? Jo, visst har de hört det! ”Deras röst når ut över hela jorden, deras ord till världens ände.” 19 Men då säger jag: Israel kanske aldrig förstod? Först säger Mose: ”Jag ska göra er svartsjuka genom sådana som inte är ett folk. Jag ska göra er arga på ett folk som saknar förstånd.” 20 Jesaja går så långt att han säger: ”Jag blev funnen av dem som inte sökte efter mig, och jag visade mig för dem som inte frågade efter mig.” 21 Men om Israels folk säger han: ”Hela dagen har jag räckt ut mina händer mot ett olydigt och upproriskt folk.”