Jeremia 12 | Bible, překlad 21. století
1Hospodine, spravedlivý jsi, kdykoli si ti stěžuji; o té spravedlnosti chci ale s tebou promluvit: Proč je úspěšná cesta ničemů? Proč všichni zrádci žijí v poklidu?2Zasadil jsi je, zakořenili, rostou a přinášejí plody. Jejich ústům jsi stále nablízku, jejich svědomí jsi však vzdálený.3Ty mě, Hospodine, znáš, vidíš mě a zkoušíš, zda jsem ti v srdci oddaný. Odvleč je jako ovce na jatka, odděl je pro den porážky!4Jak dlouho bude země vysychat a vadnout všechna zeleň na poli? Jak dlouho bude zvěře i ptáků ubývat, protože obyvatelé země jsou tak zlí? Přitom však říkají: „Do naší budoucnosti mu nic není!“5„Když tě unavuje běžet s pěšími, jak budeš závodit s koni? Když máš klid pouze v pokojné zemi, jak zvládneš jordánské houští?6Tví vlastní bratři, tvoji příbuzní, právě oni tě zradili; křičeli na tebe z plných plic. Nevěř jim tedy, i kdyby s tebou pěkně mluvili.“
Opustím svůj lid
7„Svůj dům nechám být, opustím své dědictví, svůj milovaný lid vydám nepřátelům do hrsti.8Mé dědictví je mi lvem, co na mě z lesa řve; nenávidím je!9Mé dědictví je mi strakatým supem s hejnem supů kolem něj. Jděte, sežeňte všechnu divou zvěř, přiveďte ji, ať se nažere!10Mou vinici zničí mnozí pastýři, mé pole podupou; mé překrásné pole obrátí ve zpustošenou poušť.11Stane se pouhou pustinou, opuštěná bude plakat přede mnou. Zpustošena bude celá zem, a nikdo si to k srdci nevezme.12Všechny holé vrchy na poušti obsadí zhoubci, neboť Hospodinův meč pohltí celou zem od hranic k hranicím; žádný smrtelník nebude mít klid!13Zasejí pšenici a sklidí trní, bez výsledku se budou dřít. Tím, co sklidí, budou zahanbeni, až je prudkým hněvem stihne Hospodin.“14Tak praví Hospodin: „Pokud jde o všechny mé zločinné sousedy, kteří se sápou po dědictví, jež jsem dal svému lidu Izraeli – hle, vykořením je z jejich vlasti. A pokud jde o dům Judy, ten vykořením spolu s nimi.15Poté, co je vykořením, se ale nad nimi znovu slituji a přivedu je zpět, každého do jeho dědictví, každého do jeho vlasti.16Pokud se totiž naučí cestám mého lidu a začnou přísahat v mém jménu: ‚Jakože žije Hospodin‘ (tak jako předtím sami učili můj lid přísahat při Baalovi), pak budou obnoveni stejně jako můj lid.17Pokud však neposlechnou, pak takový národ zcela vyvrátím a vyhubím, praví Hospodin.“
nuBibeln
Jeremias klagan och Herrens svar
1HERRE, du är rättfärdig, när jag lägger fram mitt fall inför dig. Ändå vill jag tala med dig om dina domslut: Varför har de gudlösa en sådan framgång? Varför får de trolösa leva så trygga?2Du planterar dem. De växer och bär frukt. Du finns ofta på deras läppar men är fjärran från deras hjärtan.3Men HERRE, du känner mig och ser mig, du prövar mina attityder gentemot dig. För bort dem som får att slaktas! Avskilj dem för att dödas!4Hur länge måste landet sörja och gräset på marken vissna bort? För invånarnas ondskas skull går boskap och fåglar under. De menar: ”Han ser inte vad som händer med oss.”5”Om det har tröttat ut dig att tävla med fotfolk, hur ska du då kunna tävla mot hästar? Om du bara är trygg i ett fredligt land, hur ska du bära dig åt i snårskogen vid Jordan?6Till och med dina egna bröder, din egen familj, har svikit dig. De ropar högt mot dig bakom din rygg.* Lita inte på dem, hur vänligt de än talar till dig.
Herrens klagan över sitt folk
7Jag har övergett mitt hus, lämnat mitt arv, överlämnat min älskade i hennes fienders hand.8Min arvedel har blivit mot mig som ett skogens lejon, som höjt rösten mot mig, och som jag därför hatar.9Har inte min arvedel blivit för mig som en spräcklig rovfågel, som omringas och attackeras av andra fåglar?* Gå, samla alla vilda djur, låt dem komma och äta!10Många herdar har fördärvat min vingård, trampat ner mitt land. Mitt ljuvliga land har de förvandlat till en öde öken.11De har gjort det till en ödemark. Sörjande och öde ligger det framför mig, och ingen bryr sig om det.12Över de kala höjderna i öknen drar förhärjare fram. HERRENS svärd förtär allt från den ena ändan av landet till den andra. Det finns ingen fred för någon.13De har sått vete men fått skörda törne. De har tröttat ut sig, men till ingen nytta. Bär så skammen för er skörd, för HERRENS glödande vredes skull.”
Israels grannar
14Så säger HERREN om alla de onda grannfolk, som gett sig på den arvedel jag gav mitt folk Israel: ”Jag ska rycka upp dem ur deras land, och jag ska rycka upp Judas folk från dem.15Men efter att jag ryckt upp dem ska jag förbarma mig över dem och föra dem tillbaka igen, var och en till sitt arv, var och en till sitt land.16Om de verkligen lär sig mitt folks vägar och svär vid mitt namn: ’Så sant HERREN lever’, så som de lärt mitt folk att svära vid Baal, då ska de få etablera sig bland mitt folk.17Men om de inte lyssnar, ska jag fullständigt rycka bort och förgöra det folket, säger HERREN.”
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.