1Från Paulus, som genom Guds vilja är apostel[1] åt Kristus[2] Jesus, och från vår bror Timotheos. Till Guds församling i Korinth, och till alla de troende runt om i provinsen Achaia.2Nåd och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.
Gud tröstar och uppmuntrar
3Välsignad är vår Herre Jesus Kristus Gud och Fader, barmhärtighetens Fader, all trösts Gud.4Han tröstar oss i alla våra svårigheter, så att vi själva kan ge vidare av hans tröst och uppmuntran till andra som har det svårt.5Ju mer vi får lida för Kristus skull, desto mer tröst får vi genom Kristus.6När vi möter svårigheter är det alltså för er tröst och frälsning. Genom den tröst vi själva får kan ni få tröst som ger er kraft när ni får gå igenom samma lidanden som vi.7Vårt hopp är fast när det gäller er. Vi vet att ni delar lidandena med oss, och likaså delar ni också vår tröst.8Jag vill att ni ska veta, syskon, vilka enorma svårigheter vi fick gå igenom i provinsen Asien[3]. Vi var så illa ute att vi inte hade några krafter kvar, och vi trodde faktiskt att vår sista stund var kommen.9Ja, vi hade inom oss fått en dödsdom. Men detta var för att vi inte skulle lita på oss själva, utan på Gud, han som uppväcker de döda.10Och Gud räddade oss verkligen ur denna dödsfara, och han ska göra det igen. Till honom har vi satt vårt hopp, och han kommer att rädda oss igen.11Men ni hjälper oss genom era böner, och så ska många tacka Gud för oss och för den nåd vi fått.
Paulus ändrade resplaner
12Vår stolthet är att vårt samvete kan vittna om att vi här i världen, och särskilt i vår relation mot er, alltid har handlat i helighet och renhet från Gud. Vi har inte styrts av mänsklig vishet utan av Guds nåd.13Vi skriver ingenting annat till er än det ni kan läsa och förstå. Jag hoppas också att ni helt och fullt ska förstå14det som ni redan delvis har förstått, att ni på Herren Jesus dag kan vara lika stolta över oss som vi är över er.15Eftersom jag litade på detta, hade jag tänkt glädja er, med inte bara ett, utan två besök.16Jag hade tänkt besöka er först på min väg till Makedonien, och sedan på vägen hem igen. Då skulle ni ha fått hjälpa mig med det jag behöver för min resa till Judeen.17När jag nu tänkte så, hade jag lagt mina planer lite väl lättvindigt? Kanske säger jag, i mänsklig svaghet, en sak och menar en annan?18Nej, så sant Gud är trofast, så säger vi inte både ja och nej på samma gång.19Kristus Jesus, Guds Son, som jag och Silvanus och Timotheos har förkunnat bland er, var ju heller aldrig ja och nej, utan i honom finns bara ett ja.20För allt det som Gud har lovat har fått sitt ja genom Jesus. Därför säger också vi vårt Amen genom honom till Guds ära.21Det är ju Gud som hjälper både er och mig att hålla fast vid Kristus och har smort oss.22Han har satt sitt sigill på oss och gett oss Anden som en säkerhet i våra hjärtan.23Gud själv kan intyga att det var för att skona er som jag inte mer ville komma till Korinth.24Men vi vill inte styra över er tro. Nej, vi vill bara hjälpa er att vara glada över den tro som ni redan står fasta i.
2.Korinther 1
Nya Levande Bibeln
Hälsning
1Från Paulus, som genom Guds vilja är sändebud[1] åt Jesus Kristus. Min medarbetare Timotheos är med och sänder sina hälsningar. Till Guds församling i Korinth, och till alla de troende runt om i provinsen Achaia.2Jag ber att Gud, vår Far, och Herren Jesus Kristus ska visa er godhet och fylla er med frid.
Gud tröstar och uppmuntrar
3Låt oss hylla Gud, han som är Far till vår Herre Jesus Kristus. Allt medlidande och all uppmuntran har ju sitt ursprung i Gud.4Han tröstar och uppmuntrar oss i alla våra svårigheter, så att vi själva kan ge vidare av hans tröst och uppmuntran till andra som har det svårt.5Ja, ju mer vi får lida för Kristus skull, desto mer tröst och uppmuntran får vi genom vår gemenskap med Kristus.6När jag och mina medarbetare möter svårigheter är det alltså för ert bästa, så att ni ska bli räddade för evigt. Genom den tröst och uppmuntran vi själva får när vi har det svårt, kan vi ju stödja och uppmuntra er, så att ni inte överger er tro när ni får gå igenom samma lidanden.7Och vi är säkra på att ni verkligen ska hålla fast vid er tro, eftersom Gud tröstar och uppmuntrar er när ni får lida, precis som han gör med oss.8Jag vill att ni ska veta, kära syskon[2], vilka enorma svårigheter jag fick gå igenom i provinsen Asien. Jag var så illa ute att jag inte hade några krafter kvar och faktiskt trodde att min sista stund var kommen.9Ja, det kändes som om jag redan hade fått min dödsdom. Men genom detta skulle jag lära mig att inte lita på min egen kraft, utan bara på Gud, han som kan uppväcka döda.10Och Gud räddade mig verkligen ur denna dödsfara, och han ska göra det igen eftersom jag litar på honom.11Men kom ihåg att hjälpa mig genom att be för mig, så att vi alla sedan kan tacka Gud för att han svarade på våra böner och räddade mig.
Paulus ändrade resplaner
12Jag är stolt över att ärligt kunna säga att jag alltid har handlat rätt mot er, precis som jag med Guds hjälp försöker handla rätt mot alla människor. Jag har inte styrts av mänsklig vishet och har inte dolt något, utan har alltid varit uppriktig och följt Guds vilja.13-14Mina brev har varit öppna och rakt på sak. Det finns inga dolda budskap, utan allt är skrivet så att ni enkelt ska kunna förstå. Jag hoppas också att ni snart helt och fullt ska förstå det som ni redan delvis har förstått, att när vår Herre Jesus kommer tillbaka, då kan ni vara lika stolta över mig som jag är över er.15-16Och eftersom jag var säker på att ni verkligen har förtroende för mig, hade jag tänkt glädja er, med inte bara ett, utan två besök. Jag hade tänkt besöka er först på min väg till Makedonien, och sedan på vägen hem igen. Då skulle ni ha fått hjälpa mig med det jag behöver för min resa till Judeen.17Men nu blev det alltså inte så, och ni tycker kanske att jag ändrade mina planer lite väl lättvindigt. Jag kanske säger en sak och menar en annan? Ett ja från mig kanske betyder ett nej?18Absolut inte! Gud, som själv håller sina löften, kan intyga att jag alltid står för vad jag säger.19Jesus Kristus, Guds Son, som jag och Silvanus och Timotheos har undervisat er om, sa ju heller aldrig ja till något utan att sedan stå för sitt ord. Genom Jesus har också Gud sagt sitt ja till människorna,20för allt det som Gud har lovat blir uppfyllt genom Jesus. Därför har också vi som nu tillhör Gud sagt vårt ja till honom och lever för att ära honom.21Det är ju han som har utrustat oss med sin Ande, och som hjälper både er och mig att hålla fast vid vår tro på Kristus.22Anden som bor i vårt inre är ett tecken på att vi tillhör Gud, och garantin för att han en dag ska infria sitt löfte och rädda oss för evigt.