Din webbläsare är föråldrad. Om ERF Bibleserver är väldigt långsam, var vänlig uppdatera din webbläsare.

Inloggning
... och använd alla funktioner!

  • Läs1. Mose 3
  • Anteckningar
  • Taggar
  • Gillamarkeringar
  • Sökhistorik
  • Ordböcker
  • Läsplan
  • Grafik
  • Videos
  • Speciella tillfällen
  • Ge ett bidrag
  • Blogg
  • Nyhetsbrev
  • Partner
  • Hjälp
  • Kontakt
  • Alexa Skill
  • För webmasters
  • Sekretesspolicy
  • Accessibility Statement
  • General Data Protection Regulation (GDPR)
  • Om oss
  • Language: svenska
© 2025 ERF
Registrera dig gratis

Matteus 5

Nya Levande Bibeln

från Biblica

Verklig lycka

1-2 En dag när Jesus såg folkmassorna gick han upp på ett berg tillsammans med sina efterföljare, och han satte sig ner och började undervisa dem. Han sa: 3 ”Lyckliga är de som inser att de behöver Gud, för de får vara Guds eget folk.[1] 4 Lyckliga är de som sörjer, för de ska bli tröstade. 5 Lyckliga är de ödmjuka, för hela världen tillhör dem. 6 Lyckliga är de som hungrar och törstar efter att göra Guds vilja,[2] för de ska bli mättade. 7 Lyckliga är de som visar medlidande, för de ska få medlidande från Gud. 8 Lyckliga är de som av hela hjärtat söker Gud,[3] för de ska få se honom. 9 Lyckliga är de som strävar efter frid, för de ska kallas Guds barn. 10 Lyckliga är de som förföljs därför att de gör Guds vilja, för de får vara Guds eget folk.[4] 11 Ja, ni är lyckliga när man hånar och förföljer er och ljuger om er därför att ni är mina efterföljare. 12 Jubla och var glada, för Gud ska belöna er. Kom ihåg att profeterna som förr i tiden framförde Guds budskap[5] också blev förföljda. 

Salt och ljus

13 Ni är det salt som bevarar världen från förruttnelse. Men till vilken nytta är salt om det har förlorat sin kraft?[6] Kan man få det salt igen? Nej, det duger inte till något annat än att kastas ut och trampas ner av människorna. 14 Ni är det ljus som lyser upp världen. Ni liknar en stad uppe på ett berg. En stad uppe på ett berg är synlig för alla. 15 När man tänder en lampa så täcker man inte över den, utan tvärtom ställer man den så att den lyser för alla i huset. 16 På samma sätt ska ert ljus lysa för människorna, så att de ser allt gott ni gör och hyllar er Far i himlen. 

Om Moses lag

17 Tro inte att jag har kommit för att upphäva det Gud har sagt genom Moses lag och profeterna.[7] Nej, jag har kommit för att uppfylla det och göra det till verklighet. 18 Jag försäkrar er, att varje ord i lagen ska gälla så länge himlen och jorden finns kvar och tills allt som Gud har förutsagt har inträffat. 19 Den som bryter mot minsta lilla bud i lagen, och lär andra att göra likadant, han ska betyda minst bland dem som får vara Guds eget folk. Men den som håller lagen och lär andra att göra det, han ska få stor betydelse bland Guds eget folk.[8] 20 Men jag varnar er, att om ni inte lyckas följa Guds vilja bättre än vad laglärarna[9] och fariseerna gör, så kommer ni överhuvudtaget inte att få tillhöra Guds eget folk. 

Om ovänskap

21 Ni har hört att det står i Moses lag: ’Du ska inte mörda,[10] och den som mördar någon ska dömas.’ 22 Men jag säger: Det räcker med att du blir arg på någon, så ska du dömas. Kallar du en person för idiot, så ska du ställas inför domstol, och förbannar du någon så väntar dig helvetets eld. 23 Om du därför står inför altaret i templet för att bära fram ett offer åt Gud och plötsligt kommer ihåg att någon människa har något emot dig, 24 så lägg ner ditt offer framför altaret och gå och gör upp med den personen . Kom sedan och bär fram ditt offer till Gud. 25 Om någon anklagar dig för något, så skynda dig att komma överens med din motpart redan innan ni är framme vid domstolen. Annars kanske han överlämnar dig till domaren, som sedan låter vakten ta hand om dig och sätta dig i fängelse. 26 Och jag försäkrar dig att du måste stanna där tills du betalt hela bötesbeloppet. 

Om otrohet

27 Ni har hört att det står i Moses lag: ’Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap.’[11] 28 Men jag säger: den som ser på en kvinna med begär i blicken har redan varit otrogen med henne i sitt hjärta. 29 Om ditt högra öga får dig att synda, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre att en del av din kropp förstörs än att hela du kastas i helvetet. 30 Och om din hand får dig att synda så hugg av den och kasta bort den, även om det skulle råka vara din högra hand! Det är bättre att en del av din kropp förstörs än att hela du kommer till helvetet.[12] 

Om skilsmässa

31 Det står i Moses lag: ’Om någon vill skilja sig från sin fru, så kan han göra det genom att ge henne ett intyg som bevis på skilsmässan.’[13] 32 Men jag säger: Den man som skiljer sig från sin fru, utan att hon varit otrogen, han blir orsak till att hon verkligen kan vara otrogen. Och den som gifter sig med en frånskild kvinna gör så att hon är otrogen.[14] 

Om löften

33 Ni har också hört att det står i Moses lag: ’Du ska inte bryta en ed som du har svurit, utan du ska hålla allt som du har lovat inför Gud.’[15] 34 Men jag säger: svär överhuvudtaget inga eder! Om du säger: ’Jag svär vid himlen’ så har du svurit inför Gud, för himlen är Guds tron. 35 Om du säger: ’Jag svär vid jorden’, så har du svurit inför Gud, för jorden är pallen under hans fötter. Och om du säger: ’Jag svär vid Jerusalem’, så har du svurit inför Gud, för Jerusalem är Guds stad.[16] 36 Säg inte heller: ’Det sätter jag huvudet i pant på!’ för du kan inte göra ett enda hårstrå vare sig vitt eller svart. 37 Säg bara: ’Ja, det vill jag’ eller ’Nej, det vill jag inte’. Det räcker. Tanken att ge mer tyngd åt orden kommer från den Onde. 

Om hämnd

38 Ni har hört att det står i Moses lag: ’Om ett öga skadas, måste den skyldige betala med sitt eget öga. Och om en tand skadas, ska han betala med sin egen tand.’[17] 39 Men jag säger: Möt inte våld med våld. Slår någon dig på ena kinden, så vänd också den andra mot honom. 40 Ställs du inför domstol och man tar ifrån dig din skjorta, så ge dem ytterplagget också. 41 Befaller någon dig att bära hans packning en mil, så bär den två. 42 Ge till den som ber dig och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig. 

Om att älska sina fiender

43 Ni har hört att det står i Moses lag: ’Du ska älska din medmänniska[18] och hata din fiende.’ 44 Men jag säger: Älska era fiender! Be för dem som förföljer er! 45 Då visar ni att ni verkligen är barn till er Far i himlen. För han låter solen skina och regnet falla på både onda och goda, både på dem som följer hans vilja och dem som inte gör det. 46 Vad är det för märkvärdigt med att ni älskar dem som älskar er? Det gör ju tullindrivarna[19] också. 47 Och om ni hälsar vänligt på era vänner men inte på någon annan, vad är det för märkvärdigt med det? Det gör ju de som inte känner Gud också. 48 Var lika goda som er Far i himlen, han som är fullständigt god.[20]” 

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®
Used by permission. All rights reserved worldwide.

Matteus 5

Lutherbibel 2017

från Deutsche Bibelgesellschaft

Die Seligpreisungen

1 Als er aber das Volk sah, ging er auf einen Berg. Und er setzte sich, und seine Jünger traten zu ihm. (2 Mos 19:3; 2 Mos 19:11; Luk 6:20) 2 Und er tat seinen Mund auf, lehrte sie und sprach: 3 Selig sind, die da geistlich arm sind; denn ihrer ist das Himmelreich. (Jes 57:15) 4 Selig sind, die da Leid tragen; denn sie sollen getröstet werden. (Ps 126:5; Jes 61:1; Upp 7:17) 5 Selig sind die Sanftmütigen; denn sie werden das Erdreich besitzen[1]. (Ps 37:11; Matt 11:29) 6 Selig sind, die da hungert und dürstet nach der Gerechtigkeit; denn sie sollen satt werden. (Ps 17:15; Joh 6:35) 7 Selig sind die Barmherzigen; denn sie werden Barmherzigkeit erlangen. (Matt 18:33; Matt 25:35) 8 Selig sind, die reinen Herzens sind; denn sie werden Gott schauen. (Ps 24:3; Ps 51:12; 1 Kor 13:12; 1 Joh 3:2; Upp 22:4) 9 Selig sind, die Frieden stiften[2]; denn sie werden Gottes Kinder heißen. (Jak 3:18) 10 Selig sind, die um der Gerechtigkeit willen verfolgt werden; denn ihrer ist das Himmelreich. (1 Pet 3:14) 11 Selig seid ihr, wenn euch die Menschen um meinetwillen schmähen und verfolgen und allerlei Böses gegen euch reden und dabei lügen. (Matt 10:22; Apg 5:41; 1 Pet 4:14) 12 Seid fröhlich und jubelt; es wird euch im Himmel reichlich belohnt werden. Denn ebenso haben sie verfolgt die Propheten, die vor euch gewesen sind. (2 Krön 36:15; Apg 7:52; Heb 11:33) 

Salz und Licht

13 Ihr seid das Salz der Erde. Wenn nun das Salz nicht mehr salzt[3], womit soll man salzen? Es ist zu nichts mehr nütze, als dass man es wegschüttet und lässt es von den Leuten zertreten. (Mark 9:50) 14 Ihr seid das Licht der Welt. Es kann die Stadt, die auf einem Berge liegt, nicht verborgen sein. (Joh 8:12) 15 Man zündet auch nicht ein Licht an und setzt es unter einen Scheffel, sondern auf einen Leuchter; so leuchtet es allen, die im Hause sind. (Luk 8:16) 16 So lasst euer Licht leuchten vor den Leuten, damit sie eure guten Werke sehen und euren Vater im Himmel preisen. (Joh 15:8; Ef 5:8; Fil 2:14; 1 Pet 2:12) 

Jesu Stellung zum Gesetz

17 Ihr sollt nicht meinen, dass ich gekommen bin, das Gesetz oder die Propheten aufzulösen; ich bin nicht gekommen aufzulösen, sondern zu erfüllen. (Matt 3:15; Rom 10:4; 1 Joh 2:7) 18 Denn wahrlich, ich sage euch: Bis Himmel und Erde vergehen, wird nicht vergehen der kleinste Buchstabe noch ein Tüpfelchen vom Gesetz, bis es alles geschieht. (Matt 24:35; Luk 16:17) 19 Wer nun eines von diesen kleinsten Geboten auflöst und lehrt die Leute so, der wird der Kleinste heißen im Himmelreich; wer es aber tut und lehrt, der wird groß heißen im Himmelreich. (Jak 2:10) 20 Denn ich sage euch: Wenn eure Gerechtigkeit nicht besser ist als die der Schriftgelehrten und Pharisäer, so werdet ihr nicht in das Himmelreich kommen. (Matt 7:21; Matt 23:2) 

Vom Töten

21 Ihr habt gehört, dass zu den Alten gesagt ist: »Du sollst nicht töten«; wer aber tötet, der soll des Gerichts schuldig sein. (2 Mos 20:13; 2 Mos 21:12) 22 Ich aber sage euch: Wer mit seinem Bruder zürnt, der ist des Gerichts schuldig; wer aber zu seinem Bruder sagt: Du Nichtsnutz!, der ist des Hohen Rats schuldig; wer aber sagt: Du Narr!, der ist des höllischen Feuers schuldig. (1 Joh 3:15) 23 Darum, wenn du deine Gabe auf dem Altar opferst und dort kommt dir in den Sinn, dass dein Bruder etwas gegen dich hat, 24 so lass dort vor dem Altar deine Gabe und geh zuerst hin und versöhne dich mit deinem Bruder, und dann komm und opfere deine Gabe. (Mark 11:25) 25 Vertrage dich mit deinem Widersacher sogleich, solange du noch mit ihm auf dem Weg bist, auf dass dich der Widersacher nicht dem Richter überantworte und der Richter dem Gerichtsdiener und du ins Gefängnis geworfen werdest. (Matt 18:23; Luk 12:58) 26 Wahrlich, ich sage dir: Du wirst nicht von dort herauskommen, bis du auch den letzten Heller bezahlt hast. 

Vom Ehebrechen

27 Ihr habt gehört, dass gesagt ist: »Du sollst nicht ehebrechen.« (2 Mos 20:14) 28 Ich aber sage euch: Wer eine Frau ansieht, sie zu begehren, der hat schon mit ihr die Ehe gebrochen in seinem Herzen. (Job 31:1) 29 Wenn dich aber dein rechtes Auge verführt, so reiß es aus und wirf’s von dir. Es ist besser für dich, dass eins deiner Glieder verderbe und nicht der ganze Leib in die Hölle geworfen werde. (Matt 18:8; Kol 3:5) 30 Wenn dich deine rechte Hand verführt, so hau sie ab und wirf sie von dir. Es ist besser für dich, dass eins deiner Glieder verderbe und nicht der ganze Leib in die Hölle fahre. 31 Es ist auch gesagt: »Wer sich von seiner Frau scheidet, der soll ihr einen Scheidebrief geben.« (5 Mos 24:1; Matt 19:3) 32 Ich aber sage euch: Wer sich von seiner Frau scheidet, es sei denn wegen Unzucht, der macht, dass sie die Ehe bricht; und wer eine Geschiedene heiratet, der bricht die Ehe. (Luk 16:18; 1 Kor 7:10) 

Vom Schwören

33 Ihr habt weiter gehört, dass zu den Alten gesagt ist: »Du sollst keinen falschen Eid schwören und sollst dem Herrn deine Eide halten.« (3 Mos 19:12; 4 Mos 30:3) 34 Ich aber sage euch, dass ihr überhaupt nicht schwören sollt, weder bei dem Himmel, denn er ist Gottes Thron; (Ps 48:3; Jes 66:1; Matt 23:16; Jak 5:12) 35 noch bei der Erde, denn sie ist der Schemel seiner Füße; noch bei Jerusalem, denn sie ist die Stadt des großen Königs. 36 Auch sollst du nicht bei deinem Haupt schwören; denn du vermagst nicht ein einziges Haar weiß oder schwarz zu machen. 37 Eure Rede aber sei: Ja, ja; nein, nein. Was darüber ist, das ist vom Bösen. 

Vom Vergelten

38 Ihr habt gehört, dass gesagt ist: »Auge um Auge, Zahn um Zahn.« (2 Mos 21:24) 39 Ich aber sage euch, dass ihr nicht widerstreben sollt dem Bösen, sondern: Wenn dich jemand auf deine rechte Backe schlägt, dem biete die andere auch dar. (Klag 3:30; Joh 18:22; Rom 12:14; 1 Pet 2:20) 40 Und wenn jemand mit dir rechten will und dir deinen Rock nehmen, dem lass auch den Mantel. (1 Kor 6:7; Heb 10:34) 41 Und wenn dich jemand eine Meile nötigt[4], so geh mit ihm zwei. 42 Gib dem, der dich bittet, und wende dich nicht ab von dem, der etwas von dir borgen will. (5 Mos 15:7) 

Von der Feindesliebe

43 Ihr habt gehört, dass gesagt ist: »Du sollst deinen Nächsten lieben« und deinen Feind hassen.[5] (3 Mos 19:18; Matt 22:39) 44 Ich aber sage euch: Liebt eure Feinde und bittet für die, die euch verfolgen,[6] (Luk 6:27; Luk 23:34; Apg 7:60) 45 auf dass ihr Kinder seid eures Vaters im Himmel. Denn er lässt seine Sonne aufgehen über Böse und Gute und lässt regnen über Gerechte und Ungerechte. (Ef 5:1) 46 Denn wenn ihr liebt, die euch lieben, was werdet ihr für Lohn haben? Tun nicht dasselbe auch die Zöllner? 47 Und wenn ihr nur zu euren Brüdern freundlich seid, was tut ihr Besonderes? Tun nicht dasselbe auch die Heiden? 48 Darum sollt ihr vollkommen sein, wie euer himmlischer Vater vollkommen ist. (3 Mos 19:2) 

Die Bibel nach Martin Luthers Übersetzung, revidiert 2017, © 2016 Deutsche Bibelgesellschaft, Stuttgart.
Die Verwendung des Textes erfolgt mit Genehmigung der Deutschen Bibelgesellschaft.

www.die-bibel.de