Din webbläsare är föråldrad. Om ERF Bibleserver är väldigt långsam, var vänlig uppdatera din webbläsare.

Inloggning
... och använd alla funktioner!

  • Läs1. Mose 3
  • Anteckningar
  • Taggar
  • Gillamarkeringar
  • Sökhistorik
  • Ordböcker
  • Läsplan
  • Grafik
  • Videos
  • Speciella tillfällen
  • Ge ett bidrag
  • Blogg
  • Nyhetsbrev
  • Partner
  • Hjälp
  • Kontakt
  • Alexa Skill
  • För webmasters
  • Sekretesspolicy
  • Accessibility Statement
  • General Data Protection Regulation (GDPR)
  • Om oss
  • Language: svenska
© 2025 ERF
Registrera dig gratis

Johannes 3

Nya Levande Bibeln

från Biblica

Nikodemos besöker Jesus om natten

1-2 En kväll efter mörkrets inbrott kom en man som hette Nikodemos för att prata med Jesus. Han var farisé[1] och medlem i det judiska rådet. ”Mästare”, sa han, ”vi vet att Gud har sänt dig för att undervisa oss. Ingen kan göra sådana under som du gör om inte Gud är med honom.” 3 Men Jesus svarade: ”Jag försäkrar dig, att den som inte föds en gång till får aldrig uppleva vad det innebär att tillhöra Guds eget folk.” 4 ”Födas en gång till!” utropade Nikodemos. ”Vad menar du? En vuxen människa kan väl inte komma in i sin mamma och födas igen?” 5 Jesus svarade: ”Jag försäkrar dig, att den som inte blir född av vatten och av Guds Ande får överhuvudtaget inte tillhöra Guds eget folk. 6 Människor kan föda fram mänskligt liv, men Guds Ande föder fram andligt liv[2]. 7 Förvåna dig därför inte över att jag säger att människor måste födas en gång till. 8 Guds Ande är som vinden[3]. Man kan inte säga varifrån den kommer eller vart den tar vägen, men man kan höra den och se dess verkningar. Så går det också till när en människa föds av Guds Ande.” 9 ”Men hur är detta möjligt?” frågade Nikodemos. 10 Jesus svarade: ”Du är en berömd judisk lärare, och ändå förstår du inte det här. 11 Jag försäkrar dig, att det vi talar om är sådant vi vet och har sett, och ändå tror ni oss inte. 12 Men om ni inte tror när jag berättar om sådant som händer på jorden, hur ska ni då kunna tro när jag talar om det som händer i himlen? 13 Ingen människa har ju varit i himlen, utom jag, Människosonen[4], som har kommit ner därifrån. 14 På samma sätt som Mose hängde upp kopparormen i öknen, så måste jag, Människosonen, lyftas upp[5], 15 för att alla som tror på mig ska få evigt liv. 16 Gud älskade ju människorna så mycket att han gav dem sin enda Son, för att de som tror på honom inte ska gå förlorade utan ha evigt liv. 17 Det var inte för att döma människorna som Gud sände sin Son till världen, utan Sonen kom för att rädda dem. 18 De människor som tror på Sonen blir inte dömda. Men de som inte tror på honom är redan dömda, eftersom de inte tror på Guds enda Son. 19 Och skälet till att de blir dömda är att när ljuset från himlen kom ner till jorden, så älskade människorna mörkret mer än ljuset, eftersom deras handlingar var onda. 20 Den som gör det som är ont, hatar ljuset. Han håller sig borta från ljuset, så att hans synder inte ska avslöjas. 21 Men den som gör det som är rätt, dras till ljuset för att alla ska se att han gör det som Gud vill.” 

Johannes döparen berättar vem Jesus är

22 Sedan lämnade Jesus Jerusalem tillsammans med sina efterföljare, men de stannade i Judeen en tid och döpte människor. 23 Samtidigt höll Johannes på att döpa. Han höll till vid Ainon, nära Salim, där det fanns gott om vatten, och många människor kom till honom för att döpas. 24 Det var innan Johannes hade satts i fängelse. 25 En dag kom en judisk man till Johannes efterföljare och började bråka med dem om olika reningsceremonier[6]. 26 Johannes efterföljare gick då till Johannes och sa: ”Mästare, mannen som var tillsammans med dig på andra sidan Jordanfloden, han som du talade om till folket, han döper också. Och nu går alla till honom istället för att komma till oss.” 27 Men Johannes svarade: ”Om alla går till honom, så är det för att Gud låter det ske.” 28 Ni vet själva att jag klart och tydligt har sagt till er att jag inte är Messias, den utlovade kungen. Jag är utsänd för att bereda vägen för honom, det är allt. 29 Människorna dras till honom, såsom bruden dras till sin brudgum. Och brudgummens vän blir glad av att få stå och lyssna till brudgummen. Jag är brudgummens vän och nu är min glädje fullständig. 30 Det är som det ska att människorna lyssnar mer och mer till honom och allt mindre till mig. 31 Han har kommit från himlen och är därför större än alla andra. Jag kommer från jorden, och mitt förstånd är begränsat till det jordiska. 32 Han har kommit från himlen och berättar om det han har sett och hört, och ändå tror ingen på det han säger. 33 Men den som tror på det han säger, erkänner att Gud talar sanning, 34 för denna man, som är sänd av Gud, framför Guds budskap. Gud har fyllt honom helt med sin Ande. 35 Fadern älskar Sonen och har gett honom makt över allting. 36 Den som tror på Guds Son har evigt liv. Men den som vägrar att lyda Sonen går miste om det eviga livet, och blir kvar under Guds dom.” 

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®
Used by permission. All rights reserved worldwide.

Johannes 3

Lutherbibel 2017

från Deutsche Bibelgesellschaft

Jesus und Nikodemus

1 Es war aber ein Mensch unter den Pharisäern mit Namen Nikodemus, ein Oberster der Juden. (Joh 7:50; Joh 19:39) 2 Der kam zu Jesus bei Nacht und sprach zu ihm: Rabbi, wir wissen, dass du ein Lehrer bist, von Gott gekommen; denn niemand kann die Zeichen tun, die du tust, es sei denn Gott mit ihm. 3 Jesus antwortete und sprach zu ihm: Wahrlich, wahrlich, ich sage dir: Wenn jemand nicht von Neuem geboren wird, so kann er das Reich Gottes nicht sehen. (1 Pet 1:23) 4 Nikodemus spricht zu ihm: Wie kann ein Mensch geboren werden, wenn er alt ist? Kann er denn wieder in seiner Mutter Leib gehen und geboren werden? 5 Jesus antwortete: Wahrlich, wahrlich, ich sage dir: Wenn jemand nicht geboren wird aus Wasser und Geist, so kann er nicht in das Reich Gottes kommen. (Hes 36:25; Matt 3:11; Tit 3:5) 6 Was aus dem Fleisch geboren ist, das ist Fleisch; und was aus dem Geist geboren ist, das ist Geist. (Joh 1:13; Joh 6:63; Rom 8:5) 7 Wundere dich nicht, dass ich dir gesagt habe: Ihr müsst von Neuem geboren werden. 8 Der Wind bläst, wo er will, und du hörst sein Sausen wohl; aber du weißt nicht, woher er kommt und wohin er fährt. So ist ein jeder, der aus dem Geist geboren ist. 9 Nikodemus antwortete und sprach zu ihm: Wie mag das zugehen? 10 Jesus antwortete und sprach zu ihm: Du bist Israels Lehrer und weißt das nicht? 11 Wahrlich, wahrlich, ich sage dir: Wir reden, was wir wissen, und bezeugen, was wir gesehen haben, und ihr nehmt unser Zeugnis nicht an. 12 Glaubt ihr nicht, wenn ich euch von irdischen Dingen sage, wie werdet ihr glauben, wenn ich euch von himmlischen Dingen sage? 13 Und niemand ist gen Himmel aufgefahren außer dem, der vom Himmel herabgekommen ist, nämlich der Menschensohn. 14 Und wie Mose in der Wüste die Schlange erhöht hat, so muss der Menschensohn erhöht werden, (4 Mos 21:8) 15 auf dass alle, die an ihn glauben, das ewige Leben haben. 16 Denn also hat Gott die Welt geliebt, dass er seinen eingeborenen Sohn gab, auf dass alle, die an ihn glauben, nicht verloren werden, sondern das ewige Leben haben. (Rom 5:8; Rom 8:32; 1 Joh 4:9) 17 Denn Gott hat seinen Sohn nicht in die Welt gesandt, dass er die Welt richte, sondern dass die Welt durch ihn gerettet werde. (Luk 19:10) 18 Wer an ihn glaubt, der wird nicht gerichtet; wer aber nicht glaubt, der ist schon gerichtet, denn er hat nicht geglaubt an den Namen des eingeborenen Sohnes Gottes. (Joh 5:24) 19 Das ist aber das Gericht, dass das Licht in die Welt gekommen ist, und die Menschen liebten die Finsternis mehr als das Licht, denn ihre Werke waren böse. (Joh 1:5; Joh 1:9) 20 Wer Böses tut, der hasst das Licht und kommt nicht zu dem Licht, damit seine Werke nicht aufgedeckt werden. (Ef 5:13) 21 Wer aber die Wahrheit tut, der kommt zu dem Licht, damit offenbar wird, dass seine Werke in Gott getan sind. (1 Joh 1:6) 

Das letzte Zeugnis des Täufers von Jesus

22 Danach kam Jesus mit seinen Jüngern in das Land Judäa und blieb dort eine Weile mit ihnen und taufte. (Joh 4:1) 23 Aber auch Johannes taufte in Änon, nahe bei Salim, denn es war da viel Wasser; und sie kamen und ließen sich taufen. 24 Johannes war ja noch nicht ins Gefängnis geworfen. (Mark 1:14) 25 Da erhob sich ein Streit zwischen den Jüngern des Johannes und einem Juden über die Reinigung. 26 Und sie kamen zu Johannes und sprachen zu ihm: Rabbi, der bei dir war jenseits des Jordans, von dem du Zeugnis gegeben hast, siehe, der tauft, und alle kommen zu ihm. (Joh 1:26) 27 Johannes antwortete und sprach: Ein Mensch kann nichts nehmen, wenn es ihm nicht vom Himmel gegeben ist. (Heb 5:4) 28 Ihr selbst seid meine Zeugen, dass ich gesagt habe: Ich bin nicht der Christus, sondern ich bin vor ihm her gesandt. (Joh 1:20; Joh 1:23; Joh 1:27) 29 Wer die Braut hat, der ist der Bräutigam; der Freund des Bräutigams aber, der dabeisteht und ihm zuhört, freut sich sehr über die Stimme des Bräutigams. Diese meine Freude ist nun erfüllt. (Jer 33:11; Matt 9:15) 30 Er muss wachsen, ich aber muss abnehmen. 31 Der von oben her kommt, ist über allen. Wer von der Erde ist, der ist von der Erde und redet von der Erde. Der vom Himmel kommt, ist über allen. (Joh 8:23) 32 Was er gesehen und gehört hat, das bezeugt er; und sein Zeugnis nimmt niemand an. 33 Wer aber sein Zeugnis annimmt, der besiegelt, dass Gott wahrhaftig ist. 34 Denn der, den Gott gesandt hat, redet Gottes Worte; denn Gott gibt den Geist ohne Maß. (Joh 1:16) 35 Der Vater hat den Sohn lieb und hat ihm alles in seine Hand gegeben. (Matt 11:27; Joh 5:20) 36 Wer an den Sohn glaubt, der hat das ewige Leben. Wer aber dem Sohn nicht gehorsam ist, der wird das Leben nicht sehen, sondern der Zorn Gottes bleibt über ihm. 

Die Bibel nach Martin Luthers Übersetzung, revidiert 2017, © 2016 Deutsche Bibelgesellschaft, Stuttgart.
Die Verwendung des Textes erfolgt mit Genehmigung der Deutschen Bibelgesellschaft.

www.die-bibel.de