Nya Levande Bibeln (237 Treffer)

1Mo 3,24 På så sätt drev Herren ut honom, och öster om Edens trädgård placerade Gud mäktiga änglar med flammande svärd för att skydda vägen till Livets Träd. 1Mo 10,15 Kanaans äldste son hette Sidon, och han var också stamfar till hetiterna, jebuseerna, amoreerna, girgaseerna, hiveerna, arkeerna, sineerna, arvadeerna, semareerna och hamateerna. Slutligen spred sig Kanaans ättlingar från Sidon och hela vägen till Gerar i Gasaremsan och till Sodom, Gomorra, Adma och Seboim nära Lesa. 1Mo 10,26 Joktan var far till: Almodad, Selef, Hasarmavet, Jera, Hadoram, Usal, Dikla, Obal, Abimael, Saba, Ofir, Havila och Jobab. Joktans ättlingar bodde utefter hela vägen från Mesa till Sefars berg i öster. 1Mo 16,7 Herrens ängel fann henne vid en brunn i öknen, på vägen till Sur. 1Mo 18,16 Sedan reste männen sig upp från måltiden och började gå mot Sodom, och Abraham gick med dem ett stycke på vägen. 1Mo 25,18 Ismaels ättlingar spred sig över landet, från Havila till Sur, (som ligger nordöst om Egypten, på vägen mot Assyrien), och de låg ständigt i strid med varandra. 1Mo 33,12 "Låt oss gå nu", sa Esau. "Jag och mina män tänker följa dig och visa vägen." 1Mo 35,19 Rakel dog alltså och begravdes nära vägen till Efrat (som också kallas Betlehem). 1Mo 37,30 "Pojken är borta. Vart ska jag nu ta vägen?" grät han inför sina bröder. 1Mo 38,14 Hon hade vid det laget insett att hon inte skulle få tillåtelse att gifta sig med Sela fastän han nu var fullvuxen. Förklädd på detta sätt satte hon sig vid vägen nära infarten till byn Enaim, som ligger på vägen till Timna. 1Mo 39,10 Men hon fortsatte med sina förslag dag efter dag. Josef vägrade att lyssna till henne och höll sig ur vägen så mycket som möjligt. 1Mo 43,21 stannade vi över natten på vägen och öppnade våra säckar, och pengarna som vi betalt för säden låg överst i säckarna. Här är de. Vi har tagit dem med oss tillbaka, 1Mo 45,24 Utrustade på detta sätt sände han iväg sina bröder med orden: "Gräla nu inte på vägen!" 1Mo 48,7 Din mor Rakel dog nämligen efter det att hon fött bara två barn, när jag kom från Paddan-Aram. Vi var inte långt ifrån Efrat och jag begravde henne där, på vägen till Betlehem." 2Mo 13,17 Molnet och elden När Farao slutligen släppte folket förde Gud dem inte genom filisteernas land, trots att detta hade varit genaste vägen från Egypten till det utlovade landet. Anledningen var att Gud tänkte att folket skulle förlora modet, om de måste föra krig för att ta sig fram. De kunde ju ångra sig och vilja vända tillbaka. Gud ledde dem därför en annan väg, som gick genom öknen utmed Röda havet. 2Mo 14,28 Vattnet täckte vägen och hästarna och vagnarna, och av hela Faraos armé, som förföljt israeliterna genom havet, överlevde inte en enda person. 2Mo 15,8 Du blåste på vattnet och det delade sig! Vågorna reste sig som väldiga murar på var sida om vägen. 2Mo 18,8 Mose berättade för sin svärfar om allt som hade hänt och vad Herren hade gjort mot Farao och egyptierna för att befria Israel. Han berättade också om alla de problem som de stött på under vägen och om hur Herren hade hjälpt dem i allt. 2Mo 36,29 Varje hörnbräda var förstärkt med ytterligare en bräda, men bara upptill och nertill, så att förstärkningarna inte skulle sitta i vägen för tvärstängerna och ringarna till dem. 3Mo 24,3 så att ljusstaken av rent guld, som står utanför förhänget och stänger vägen till det allra heligaste, alltid kan brinna. Varje morgon och kväll ska Aron fylla på ny olja och se till vekarna. På denna ljusstake ska en evig låga brinna inför Herren från generation till generation. 4Mo 11,1 Gud sänder eld över folket Folket började snart klaga över alla svårigheter de mötte under vägen och Herren hörde dem. Han blev förargad på dem för att de klagade ochi sin vrede sände han en eld och utplånade delar av lägrets ytterområden. 4Mo 21,1 Israel besegrar kungen i Arad När den kananeiske kungen i Arad i Negevöknen hörde att Israel kom längs vägen till Atarim anföll han dem och tog några av dem till fånga. 4Mo 22,22 Men Gud blev förargad på Bileam för att han var så ivrig att komma iväg och skickade en ängel som ställde sig i vägen för honom. När Bileam och hans båda tjänare kom ridande fick Bileams åsna plötsligt se Herrens ängel stå på vägen med draget svärd. Då vek åsnan av från vägen och gick ut på en åker. Bileam började slå henne och tvingade henne tillbaka upp på vägen. 4Mo 22,26 Då flyttade Herrens ängel sig ytterligare ett stycke framåt vägen och ställde sig på en plats där det var så smalt att åsnan inte hade någon möjlighet att komma förbi. 4Mo 22,27 Då lade åsnan sig ner på vägen. Bileam blev rasande och slog henne med sin stav. 4Mo 22,31 Då öppnade Herren Bileams ögon. När han såg ängeln stå där på vägen med draget svärd föll han ner på marken framför ängeln. 5Mo 1,1 Denna bok återger Moses tal till Israels folk, när de slagit läger i dalen Araba i Moabs öken, på östra sidan av floden Jordan, mitt emot Suf, mellan städerna Paran, Tofel, Laban, Haserot och Di-Sahab. Det tar bara elva dagar att gå till fots från berget Horeb till Kades-Barnea, om man tar vägen förbi berget Seir. 5Mo 1,33 som hade lett er hela vägen, valt ut de bästa lägerplatserna och gått före oss i eld om natten och i ett moln om dagen. 5Mo 1,44 Men amoreerna som bodde där kom emot er som en bisvärm och dödade israeliter hela vägen från Seir till Horma. 5Mo 2,7 Herren, er Gud, har vakat över er och välsignat varje steg av vägen under alla dessa fyrtio år som ni vandrat omkring i denna väldiga öken, och ni har aldrig behövt sakna något.' 5Mo 30,15 Hör här, i dag har jag visat dig vägen till liv och framgång och vägen till död och undergång. Välj själv vilken väg du vill gå! Jos 1,4 hela vägen från Negevöknen i söder till Libanons berg i norr, och från Medelhavet i väster till floden Eufrat i öster, hetiternas alla landområden inräknade'. Jos 1,5 Ingen ska kunna sätta hinder i vägen så länge du lever, för jag ska vara med dig precis som jag var med Mose. Jag ska aldrig överge dig eller svika dig, när du behöver hjälp. Jos 2,5 De lämnade staden när det blev mörkt, just som stadsportarna skulle stängas, och jag vet inte vart de tog vägen. Om ni skyndar er, kan ni nog hinna ifatt dem!" Jos 3,2 På tredje dagen gick officerarna genom lägret och gav följande order: "När ni ser prästerna bära iväg Guds ark, ska ni följa dem. Ni har aldrig tidigare varit där, dit vi nu ska gå, och därför ska de visa vägen. Men ni ska hålla er en kilometer bakom dem och arken, och se till att ni inte kommer närmare!" Jos 8,20 När männen från Ai då vände sig om fick de se rök bolma upp från staden, och de hade ingenstans att ta vägen. Men när Josua och de trupper han hade med sig såg röken inifrån staden visste de att deras män var där. De vände sig då om och gick till anfall mot sina förföljare och dödade dem. Jos 10,11 Och när de under sin flykt undan israeliterna rusade nerför sluttningen mot Bet-Horon, lät Herren en fruktansvärd hagelstorm komma över dem, och den följde dem hela vägen fram till Aseka. Fler blev dödade av hagel än av israeliternas svärd. Jos 11,10 På vägen tillbaka intog Josua Hasor och dödade dess kung. (Hasor hade en gång varit huvudstad för alla de nämnda rikena.) Jos 11,17 Israels område sträckte sig nu hela vägen från berget Halak, som höjer sig mot Seir, ända till Baal-Gad i Libanondalen nedanför berget Hermon. Josua dödade alla kungarna i dessa områden. Jos 12,1 Kungar som besegrats Här följer en förteckning över de kungar som Israel besegrade öster om Jordan och vars områden de intog. Området sträcker sig hela vägen från dalen vid floden Arnon till berget Hermon och innefattar också städerna i östra öknen. Jos 13,2 och stora områden som återstår att inta: Filisteernas alla landområden, eftersom hela området mellan Egyptens bäck och Ekrons område räknas till Kanaans land, det som filisteernas fem hövdingar regerar över, nämligen Gasa, Asdod, Askelon, Gat och Ekron. Även aveernas område hör dit, gesureernas land, Meara (som tillhör sidonierna) och ända till Afek vid gränsen till amoreernas område. Gebaliternas land vid kusterna och hela Libanontrakten från Baal-Gad nedanför berget Hermon till vägen mot Hamat. Hela bergsbygden från Libanon till Misrefot-Maim med sidoniernas områden. Jag är beredd att driva bort alla dessa folk för Israels barns skull, så räkna redan nu med dessa områden när du delar landet mellan de nio stammarna och ena hälften av Manasses stam, precis som jag befallt dig." Ri 2,15 När Israel drog ut i strid mot sina fiender stängde Herren vägen för dem. Han hade tidigare varnat Israel och sagt att han inte skulle hjälpa dem om de övergav honom. Ri 5,2 "När Israels furstar visar vägen och folket villigt offrar sig, prisa Herrens namn! Ri 9,37 "Jo, titta där! Jag är säker på att det är folk som kommer mot oss", fortsatte Gaal. "Och titta där! Där kommer andra på vägen förbi teckentydareken!" Ri 14,8 När han en tid senare återvände dit för att gifta sig med henne, vek han av från vägen för att se på det döda lejonet. Han fann då att en bisvärm hade slagit sig ner i den döda kroppen, och där fanns också honung. Ri 20,31 När Benjamins trupper kom ut ur staden för att gå till anfall, drog sig Israels armé tillbaka, och Benjamins män lurades bort från staden när de förföljde Israel. Då började Benjamin precis som tidigare att angripa fiender utmed vägen mellan Betel och Gibea, och lyckades döda ett trettiotal av dem. Ri 20,45 Resten flydde ut i öknen bort mot Rimmons klippa, men 5.000 dödades utmed vägen och 2.000 närmare Gideom. Ri 21,19 Plötsligt kom de att tänka på den årliga vallfartsfesten, som brukar hållas i Silo mellan Lebona och Betel, på östra sidan av vägen mellan Betel och Sikem. 1Sam 4,13 Eli väntade vid sidan av vägen på att få höra nyheter från striden, för han var djupt orolig för Guds ark. När budbäraren anlände och berättade vad som hade hänt, gick ett stort klagorop genom hela staden. 1Sam 6,12 Korna gick mycket riktigt direkt ut på vägen mot Bet-Semes och råmade medan de gick. Filisteernas styresmän följde dem ända till gränsen vid Bet-Semes. 1Sam 9,12 "Ja", svarade de. "Följ den här vägen rakt fram. Han bor precis innanför stadsportarna. Han har just kommit tillbaka hem från en resa för att delta i en offerfest uppe på kullen. Därför ska ni skynda er, för han kanske redan är på väg. Gästerna får nämligen inte börja äta förrän han har välsignat maten." 1Sam 10,5 Efter det kommer du till Gibea, där filisteernas trupper är förlagda. När du kommer dit, möter du en grupp profeter på väg ner från offerplatsen. De spelar på psaltare, tamburin, flöjt och harpa och profeterar medan de går vägen fram. 1Sam 17,52 Då gav israeliterna upp ett härskri och rusade efter filisteerna och jagade dem ända bort till Gat och Ekrons portar, och kropparna av dödade och sårade filisteer låg utströdda längs hela vägen till Saaraim. 1Sam 18,7 möttes den överallt av kvinnor, som kom från alla städer längs vägen där armén drog fram för att fira segern och möta kung Saul. De sjöng och dansade av glädje med tamburiner och cymbaler, men deras sång skorrade illa i Sauls öron, eftersom texten löd:"Saul har slagit sina tusen och David sina tiotusen!" 1Sam 19,23 Saul begav sig dit, men under vägen kom Guds Ande över Saul, och han profeterade hela tiden ända fram till Najot. 1Sam 24,4 På ett ställe, där vägen passerade några fårfållor, gick Saul in i en grotta för att göra sina behov. Det råkade vara just den plats dit David och hans män tagit sin tillflykt. 1Sam 26,3 Han slog läger längs vägen till den öken där David gömde sig. När David upptäckte att Saul förföljde honom sände han ut spejare. De bekräftade att Saul hade kommit. 1Sam 27,8 David och hans män använde tiden till att anfalla och plundra gesuriterna, girsiterna och amalekiterna, folk som levde nära Sur längs vägen till Egypten sedan lång tid tillbaka. 1Sam 30,11 Under vägen fann de en egyptier på ett fält. De förde honom till David. Mannen hade inte ätit eller druckit på tre dygn, så de gav honom en bit av en fikonkaka, två russinkakor och lite vatten. Han åt och drack och kvicknade snart till. 1Sam 30,15 "Kan du tala om för mig vart de har tagit vägen?"frågade David. Den unge mannen svarade: "Om du svär vid Guds namn att du inte ska döda mig eller överlämna mig till min herre, så ska jag föra dig till dem." 2Sam 2,24 Nu började Joab och Abisai jaga Abner. Solen höll just på att gå ner när de kom till Ammakullen nära Gia, längs vägen till Gibeonöknen. 2Sam 3,9 Gud får straffa mig om jag inte gör allt jag kan för att ta riket från dig, hela vägen från Dan till Beer-Seba, och ge det till David, precis som Herren har förutsagt." 2Sam 5,25 Då gjorde David som Herren hade sagt och dödade filisteer hela vägen från Geba till Geser. 2Sam 13,34 Men Absalom flydde för att komma undan. Plötsligt fick en av vaktposterna på Jerusalems mur se en massa folk på vägen västerut komma nerför bergssluttningen. 2Sam 15,2 Han gick upp tidigt varje morgon och ställde sig vid vägen som ledde till stadsporten. När någon kom med ett problem till kungen, kallade Absalom på honom, frågade varifrån han kom och uttryckte sitt intresse för hans fall. 2Sam 15,23 Det blev sorg överallt där kungen och hans följe drog förbi. De tog vägen genom Kidrondalen och ut på landsbygden. 2Sam 15,24 Ebjatar, Sadok och leviterna tog hand om Guds förbundsark. De satte ner den vid sidan av vägen och offrade, tills alla hade passerat. 2Sam 15,30 David gick upp på vägen som ledde till Oljeberget, och han grät medan han gick. Han hade en slöja över huvudet och gick barfota som ett tecken på sin sorg. Och folket som var med honom täckte sina huvuden och grät medan de gick uppför berget. 2Sam 16,13 David och hans män fortsatte framåt medan Simei höll jämna steg med dem vid sidan om vägen. Han förbannade dem och kastade sten och jord på David. 2Sam 18,9 Under striden kom Absalom i vägen för några av Davids män, och när han flydde på sin mula sprang den under de tjocka grenarna på en stor ek, så att hans hår och huvud fastnade i grenarna. Men mulan fortsatte, och Absalom blev hängande kvar. 2Sam 20,12 Amasa låg kvar i en blodpöl mitt på vägen, och när officeren såg att alla som passerade stannade till för att titta på honom, släpade han honom åt sidan och in på en åker och kastade en mantel över honom. 2Sam 20,13 När kroppen var ur vägen följde alla Joab i jakten på Seba. 2Sam 22,34 Han ser till att de goda vandrar den rätta vägen, säkra på foten som bergsgetter bland klipporna. 1Kön 13,24 och han gav sig iväg igen. Men på vägen kom ett lejon emot honom och dödade honom. Hans kropp låg där på vägen med åsnan och lejonet stående bredvid. De som kom förbi såg kroppen ligga på vägen och lejonet stå alldeles stilla bredvid. Detta berättades i Betel, där den gamle profeten bodde. 1Kön 13,28 Han fann profetens kropp på vägen, och åsnan och lejonet stod fortfarande kvar där. Lejonet hade inte ätit av kroppen och inte heller anfallit åsnan. 1Kön 20,38 Profeten väntade sedan på kungen vid sidan av vägen, men han hade sin huvudbindel långt ner i pannan för att dölja vem han var. 2Kön 2,23 Elisa blir hånad Från Jeriko fortsatte han till Betel. När han gick vägen fram, kom det ett gäng pojkar och började driva med honom för att han var flintskallig. 2Kön 4,29 Elisa uppväcker den döde pojken Då sa han till Gehasi: "Ta min stav och skynda dig iväg. Prata inte med någon under vägen, och spring så fort du orkar. Lägg staven över barnets ansikte." 2Kön 7,14 Man fick fram två vagnar med hästar, och kungen sände iväg dem för att undersöka vart fienden hade tagit vägen. 2Kön 9,27 Under tiden hade kung Ahasja av Juda flytt utmed vägen mot Bet-Haggan. Jehu jagade efter honom och ropade: "Skjut honom också."Då sköt de och sårade honom i hans vagn där vägen stiger till Gurhöjden, nära Jibleam, men han lyckades ändå fortsätta ända fram till Megiddo innan han dog. 2Kön 10,12 Sedan reste Jehu mot Samaria, och på vägen övernattade han i Bet-Eked. 2Kön 12,20 Men hans officerare sammansvor sig mot honom och mördade honom i hans kungliga residens i Millo, som ligger på vägen till Silla. 1Chr 26,16 För den västra porten och Salleketporten vid övre vägen fick Suppim och Hosa ansvaret. Templet var bevakat på alla sidor. 1Chr 26,18 Förgården i väster bevakades av fyra vakter på vägen och två på själva gården. 2Chr 15,7 Men ni, män av Juda, fortsätt på den goda vägen och tappa inte modet, för ni ska få er lön." 2Chr 16,1 Asa glömmer Herren I det trettiosjätte året av kung Asas regering förklarade kung Baesa i Israel krig mot honom och byggde befästningen i Rama för att kunna kontrollera vägen till och från Juda. Esr 8,22 Jag skämdes för att be kungen om soldater och ryttare som eskort och skydd mot fiender längs vägen. Vi hade ju berättat för kungen att vår Gud skyddar alla som ber till honom och att olyckan bara drabbar dem som har övergett honom! Esr 8,31 Vi bröt upp från lägret vid Ahavafloden den tolfte dagen i första månaden och började resan till Jerusalem. Gud skyddade oss och räddade oss undan fiender och överfall längs vägen, Esr 10,4 Esra, fatta mod och tala om för oss hur vi ska göra. Hela saken ligger i dina händer. Vi ska inte lägga hinder i vägen." Neh 9,12 Du ledde våra förfäder med ett moln på dagen och med ett eldsken på natten, så att de kunde hitta vägen. Neh 9,19 men i din stora nåd övergav du dem inte för att dö i öknen. Molnet ledde dem framåt varje dag, och eldskenet visade dem vägen i nattens mörker. Hi 6,15 Mina bröder, ni har visat er vara lika opålitliga som en bäck, som rinner fram när det är is och snö men försvinner när hettan kommer. Karavanerna viker av från vägen för att bli uppfriskade av dess vatten, men när de bara träffar på öken går de under. Hi 14,10 Men när en människa dör och begravs, vart tar hon då vägen? Hi 19,8 Gud har spärrat vägen för mig och förvandlat mitt ljus till mörker. Hi 20,7 ska han ändå förgås och sluta på samma ställe som sin egen avföring. De som kände honom ska undra vart han tog vägen. Hi 22,28 Vad du än önskar ska inträffa! Ljuset från himlen ska lysa på vägen framför dig! Hi 24,4 De behövande knuffas åt sidan. De måste ur vägen. Hi 28,23 Bara Gud vet var den finns, och bara han kan visa vägen. Han kan se hela jorden och allt under himlen. Hi 29,3 när han visade mig vägen så att jag kunde vandra trygg genom mörkret. Hi 30,13 De hindrar mig på vägen och lyckas utan hjälp från andra.