Nya Levande Bibeln (2931 Treffer)

1Mo 1,21 Gud skapade stora sjödjur och fiskar och fåglar av alla slag. Sedan såg Gud på dem med glädje och välsignade dem allesammans. "Föröka er och fyll haven", sa han, och till fåglarna sa han: "Föröka er ni också och uppfyll jorden!" 1Mo 1,28 Gud välsignade dem och sa: "Föröka er och uppfyll jorden och lägg den under er. Ni ska härska över fiskarna, fåglarna och alla djuren. 1Mo 3,1 Adam och Eva syndar Ormen var det listigaste av alla djur som Herren Gud hade skapat. Ormen kom till kvinnan och sa: "Jaså, verkligen? Får ni inte äta av någon frukt i trädgården? Säger Gud att ni inte får äta något av det?" 1Mo 3,4 "Det är lögn!" väste ormen. "Ni kommer inte att dö! 1Mo 3,5 Gud vet mycket väl att i samma ögonblick som ni äter av den kommer ni att bli som han. Era ögon kommer att öppnas, och ni kommer att kunna skilja mellan gott och ont!" 1Mo 6,21 Samla också ihop all den mat i båten, som ni kommer att behöva." 1Mo 8,15 Då sa Gud till Noa: "Nu kan ni alla gå ut. 1Mo 9,2 "Alla vilda djur och fåglar och fiskar kommer att vara rädda för er", förklarade Gud för honom, "för jag har ställt dem under er makt. Ni kan använda dem till mat tillsammans med säden och grönsakerna. 1Mo 9,9 "Jag lovar er och era barn och de djur som ni tog med er, alla dessa fåglar och boskapsdjur och vilda djur, att aldrig mer låta en översvämning fördärva jorden. 1Mo 14,23 att jag inte ska ta så mycket som en enda tråd från er, så att ni inte kan säga: 'Abram är rik därför att jag gav honom bytet!' 1Mo 17,13 Alla måste omskäras! På kroppen kommer ni alltså att ha ett märke, som visar att ni är en del av mitt eviga förbund. 1Mo 18,5 och en bit mat för att styrka er med. Stanna här ett tag innan ni fortsätter er resa."De svarade: "Det låter bra. Gör som du har sagt." 1Mo 19,2 "Mina herrar", sa han. "Kom till mitt hem och gästa oss över natten! Om ni önskar kan ni resa vidare redan tidigt i morgon.""Nej tack", svarade de. "Vi kan sova här ute på gatan." 1Mo 19,8 "Hör här", sa han. "Jag har två döttrar, som är oskulder. Ni kan ta dem och göra vad ni vill med dem, men lämna dessa män i fred, för de står under mitt beskydd." 1Mo 19,17 "Fly för era liv", sa änglarna till honom. "Och se er inte tillbaka. Fly till bergen! Stanna inte här nere på slätten, för då kommer ni att dö." 1Mo 19,18 "Nej, mina herrar", tiggde Lot, "eftersom ni har varit så vänliga mot mig och räddat mitt liv, och eftersom ni har visat mig så stor barmhärtighet, så låt mig istället för att fly till bergen få fly till den där lilla staden därborta, för jag anar olyckor i bergen. Ser ni inte att den ligger nära och att den är liten? Låt mig få gå dit i stället. Ni ser väl hur liten den är! På så sätt kommer mitt liv att räddas." 1Mo 20,11 Abraham svarade: "Jag räknade med att detta var en gudlös plats. Jag tänkte att ni säkert skulle vilja ha min hustru och att ni kunde döda mig för att få henne. Dessutom är hon faktiskt min syster, eller åtminstone halvsyster, för vi har samma far. Men jag är gift med henne. 1Mo 20,16 Sedan vände han sig till Sara: "Se här", sa han, "jag ger din 'bror' 1.000 silverstycken som ersättning för den personliga skada jag vållat och som betalning för de krav som ni kan ha mot mig. På så sätt har alla fått rättvisa." 1Mo 23,8 "Eftersom ni ser på den här saken på det sättet, så var snälla och fråga Efron, Sohars son, 1Mo 23,9 om han vill sälja grottan i Makpela, som ligger vid slutet av hans åker. Jag ska naturligtvis betala fullt pris för den, det pris som ni kommer överens om, och på så sätt ska platsen alltid vara vår familjegrav." 1Mo 24,49 Säg därför 'ja' eller 'nej' till mig. Vill ni, eller vill ni inte, vara goda mot min husbonde och göra vad som är rätt? När ni svarar mig, vet jag vad nästa steg ska bli, om jag ska gå i den ena eller den andra riktningen." 1Mo 26,27 "Varför har ni kommit hit?" frågade Isak dem. "Detta är tydligen inget vänskapligt besök, eftersom ni var fientliga mot mig och körde ut mig ur landet." 1Mo 29,5 "Känner ni någon som heter Laban, Nahors sonson?""Visst gör vi det." 1Mo 29,7 "Varför ger ni inte djuren vatten, så att de kan gå tillbaka till betet?" frågade Jakob. "De kommer att bli hungriga om ni låter dem vara stilla så här tidigt på dagen!" 1Mo 31,6 Ni vet hur hårt jag har arbetat för er far, 1Mo 32,17 Han instruerade också männen som drev den första gruppen: "När ni möter Esau och han frågar: 'Vart är ni på väg? Vems tjänare är ni? Vems djur är dessa?' 1Mo 32,18 så ska ni svara: 'Dessa tillhör din tjänare Jakob, de är en gåva till hans herre Esau! Han kommer själv strax efter oss!' " 1Mo 34,11 Sedan talade Sikem till Dinas far och bröder: "Var goda mot mig och låt mig få henne till hustru", tiggde han. "Jag ska ge er vad ni än vill ha. 1Mo 34,12 Det spelar ingen roll vilken hemgift eller gåva ni kräver, för jag ska betala den, bara ni ger mig er syster till hustru." 1Mo 34,30 Då sa Jakob till Levi och Simeon: "Ni har gjort mig illa omtyckt av alla i hela landet - av kananeerna och perisseerna. Vi är så få att de nu säkert kommer och krossar oss, och på så sätt kommer vi alla att bli dödade." 1Mo 40,8 "Vi har båda drömt i natt, men det finns ingen här som kan berätta vad drömmarna betyder", svarade de."Att tolka drömmar är Guds uppgift", svarade Josef. "Berätta för mig vad ni såg." 1Mo 42,1 Josef och hans bröder träffas i Egypten När Jakob hörde att det fanns säd tillgänglig i Egypten, sa han till sina söner: "Varför står ni här och tittar på varandra? 1Mo 42,7 Josef kände omedelbart igen dem, men låtsades som ingenting."Var kommer ni ifrån?" frågade han barskt."Från Kanaans land", svarade de. "Vi har kommit för att köpa säd." 1Mo 42,8 Det var uppenbart att de inte kände igen Josef. Då kom Josef ihåg drömmarna som han hade haft för länge sedan? Men han sa till dem: "Ni är spioner! Ni har kommit hit för att se hur hungersnöden har gjort vårt land utfattigt." 1Mo 42,12 "Jo, det är ni", fortsatte han. "Ni har kommit för att ta reda på hur svaga vi är." 1Mo 42,14 "Jaså", sa Josef. "Vad har det för betydelse? Ni är spioner. 1Mo 42,15 Men så här tänker jag kontrollera om ni talar sanning. Jag svär vid Faraos liv, att ni inte ska få lämna Egypten förrän er yngste bror kommit hit. 1Mo 42,16 En av er får resa och hämta honom! Resten av er tänker jag behålla kvar här i fängelse. Då kommer vi att få reda på om er berättelse är sann eller ej. Om det visar sig att ni inte har någon yngre bror, så vet jag att ni är spioner." 1Mo 42,18 Den tredje dagen sa Josef till dem: "Jag är en man som fruktar Gud, och jag ska ge er ett tillfälle att bevisa att ni är oskyldiga. 1Mo 42,20 men för tillbaka er yngste bror hit till mig. På det sättet kommer jag att veta om ni berättar sanningen, och om ni gör det, ska jag skona er."De samtyckte till detta, men 1Mo 42,22 "Var det inte det jag sa?" utbrast Ruben. "Ni ville inte lyssna, och nu kommer vi att dö därför att vi mördade honom." 1Mo 42,33 Sedan sa mannen till oss: 'Så här ska jag få reda på om ni är det ni påstår er vara. Lämna en av era bröder här hos mig och tag säd åt era familjer och res hem, 1Mo 42,34 men för hit er yngste bror till mig. Då vet jag om ni är spioner eller hederliga män. Om ni kan bevisa vad ni har sagt, ska jag ge er bror tillbaka till er, och sedan kan ni komma så ofta ni vill för att köpa säd.' " 1Mo 42,36 Jakob utropade: "Ni har berövat mig mina barn. Josef kom inte tillbaka, Simeon är borta, och nu vill ni ta Benjamin också! Allting går mig emot." 1Mo 43,6 "Varför berättade ni att ni hade en bror till?" klagade Israel. "Varför har ni gjort detta mot mig?" 1Mo 43,12 Ta med er dubbelt så mycket pengar, så att ni kan betala tillbaka det som fanns i säckarna, eftersom det förmodligen berodde på ett misstag, 1Mo 43,27 Han frågade hur de hade haft det och tillade: "Och hur mår er far, den gamle mannen som ni berättade om? Lever han fortfarande?" 1Mo 43,29 Josef såg på sin bror Benjamin och frågade: "Är det här er yngste bror, som ni berättade om? Hur mår du, min son? Måtte Gud vara nådig mot dig." 1Mo 44,5 Fråga dem: 'Vad menar ni med att stjäla min husbondes personliga silverbägare, som han använder till att spå med? Fattar ni vad ni har gjort?' " 1Mo 44,10 "Det låter nog bra, men det räcker med att den som stal bägaren blir min slav", svarade mannen. "Ni andra går fria." 1Mo 44,15 "Vad är det ni försöker göra?" frågade Josef. "Förstår ni inte att en man som jag vet vem som stal den?" 1Mo 44,23 Men du sa till oss: 'Kom inte tillbaka hit, om ni inte har er yngste bror med er.' 1Mo 44,27 Då sa far till oss: 'Ni vet att min hustru Rakel fick två söner, och att 1Mo 44,29 Om ni tar hans bror från mig och något ont drabbar honom också, kommer jag att dö av sorg.' 1Mo 45,4 "Kom fram hit", sa han. Då kom de närmare, och än en gång sa han: "Jag är Josef, er bror, som ni sålde till Egypten! 1Mo 45,5 Men sörj nu inte över att ni gjorde detta, för Gud hade sitt finger med i spelet! Han skickade hit mig i förväg för att rädda era liv. 1Mo 45,7 Gud har skickat mig hit för att hålla er och era familjer vid liv, så att ni ska kunna bli ett stort folk. 1Mo 45,8 Ja, det var Gud som skickade mig hit och inte ni! Han har dessutom gjort mig till rådgivare åt Farao, ledare för hela folket och härskare över hela Egyptens land. 1Mo 45,11 Jag ska ta hand om honom här. Fortfarande återstår fem års hungersnöd. Om ni inte kommer hit, kommer ni och hela er släkt att bli fullständigt utfattiga. 1Mo 45,13 Berätta för far om all min makt här i Egypten och om hur alla lyder mig. Ni har ju själva sett det, och det har min käre bror Benjamin också. Skynda er hem och hämta far!" 1Mo 45,18 för att hämta din far och hela din familj och alla deras familjer och komma hit till Egypten för att bo här. Säg dem: 'Farao tänker ge er det bästa området i hela Egyptens land. Ni ska få bo i den bördigaste delen!' 1Mo 46,31 Josef sa sedan till sina bröder och till alla deras familjer: "Jag ska gå och berätta för Farao att ni har kommit hit från Kanaans land för att förena er med mig, 1Mo 46,32 och jag ska berätta för honom att ni är herdar och att ni har fört med er era hjordar och allt ni äger. 1Mo 46,34 så ska ni säga till honom: 'Vi har varit herdar ända sedan ungdomen, och våra förfäder har varit det i många generationer.' När han hör detta kommer han att låta er bo här i Gosens land." Herdar var nämligen föraktade och hatade i andra delar av Egypten. 1Mo 47,3 Farao frågade dem: "Vad har ni för yrke?"De svarade: "Vi är herdar, som våra förfäder. 1Mo 47,16 "Nåväl", svarade Josef. "Ge mig era djur i utbyte, så ska ni få mat." 1Mo 47,23 Sedan sa Josef till folket: "Nu äger Farao både er och all mark. Här får ni utsäde till åkrarna. 1Mo 47,24 Men när ni skördar så tillhör en femtedel av allt ni får Farao. Behåll resten för eget behov och använd det till utsäde nästa år och till mat åt er själva och era familjer och barn." 1Mo 49,29 Sedan sa han till dem: "Snart kommer jag att dö. Ni måste begrava mig hos mina förfäder i Kanaans land, i grottan på åkern i Makpela vid Mamre, den åker som Abraham köpte av hetiten Efron som begravningsplats. 2Mo 1,18 Då kallade kungen dem till sig och frågade: "Varför lyder ni inte min befallning?" 2Mo 2,13 Nästa dag när han kom tillbaka dit, fick han se två av sina landsmän som råkat i slagsmål. "Vad är det ni gör? Ska du slå din egen bror på det här sättet?" sa han till den ene av dem. 2Mo 2,18 När flickorna kom hem frågade deras far Reguel dem: "Hur kunde ni ge djuren vatten så fort i dag?" 2Mo 2,20 "Men var har ni gjort av honom?" frågade deras far. "Lämnade ni honom kvar därborta? Be honom komma hit och äta med oss." 2Mo 3,12 "Jag ska vara med dig", sa Gud till honom. "Och det här ska vara beviset på att det är jag som sänder dig: när du har fört folket ut ur Egypten, ska ni fira gudstjänst på det här berget!" 2Mo 3,21 Och jag ska se till att egyptierna ger er en mängd gåvor när ni ger er i väg, så att ni inte går tomhänta därifrån. 2Mo 3,22 Varje kvinna ska be att få juveler, silver och guld och de finaste kläder från sin egyptiske herres fru och från grannkvinnorna, och ni ska klä era barn med det bästa som finns i Egypten! Ja, ni ska plundra Egypten på dess rikedomar." 2Mo 4,15 Jag ska tala om för dig vad du ska säga till honom, jag ska hjälpa er båda att tala tillsammans, och jag ska tala om för er vad ni ska göra. 2Mo 5,4 Ännu mer arbete "Vad tror ni att ni är för ena som kan komma på det här sättet och dra folket bort från deras arbete?" röt Farao. Gå nu tillbaka och sköt era arbeten!" röt Farao. 2Mo 5,7 "Nu ska ni inte längre ge folket halm till teglet, det får de samla ihop själva. Men ni får se till att produktionen inte minskas med en enda tegelsten. De har tydligen inte tillräckligt att göra utan är lata. Det är därför de bråkar om att gå ut i öknen och offra till sin Gud. 2Mo 5,10 Fogdarna och tillsyningsmännen gjorde som de blivit tillsagda och sa till folket: "Farao har gett order om att ni inte längre ska få någon halm. Ni får själva gå och samla ihop den, men ni ska ändå göra lika mycket tegel som tidigare!" 2Mo 5,13 Fogdarna var mycket hårda mot dem: "Ni måste fylla er dagliga kvot, precis som tidigare", befallde de. 2Mo 5,14 Och de slog dem som blivit tillsatta som arbetsledare bland folket. "Varför har ni inte gjort fullt dagsverke, vare sig i går eller i dag?" skrek de åt dem. 2Mo 5,17 Men Farao svarade: "Ni har inte tillräckligt att göra! Varför skulle ni annars säga att ni vill gå ut i öknen och offra till Herren? 2Mo 5,18 Gå tillbaka till ert arbete nu. Halm kommer ni inte att få, men ni ska leverera lika mycket tegel som ni gjort förut." 2Mo 5,21 svor de åt dem och sa: "Herren ska straffa er för att ni ställt till det på det här sättet för oss. Farao hatar oss! Nu har han och hans män fått en anledning att döda oss." 2Mo 7,9 "Farao kommer att begära att ni utför ett under för att bevisa att det är Gud som har sänt er. När han gör det ska Aron ta sin stav och kasta den framför Farao, och då ska den bli förvandlad till en orm." 2Mo 10,8 Då hämtade man tillbaka Mose och Aron till Farao. "Ni får väl gå och fira gudstjänst då!" sa han. "Men vilka är det som ska gå?" 2Mo 10,11 Aldrig på tiden! Nej, ni som är vuxna män kan gå och fira gudstjänst, för det var ju det ni ville." Och så körde man ut dem därifrån.12Då sa Herren till Mose: "Räck ut din hand över Egyptens land, så ska gräshoppor komma över hela landet och äta upp allt som haglet lämnade kvar." 2Mo 10,24 Farao skickade då bud på Mose och sa: "Gå och fira gudstjänst åt Herren, men låt era får och er boskap stanna här. Barnen får ni ta med er." 2Mo 11,7 Men inte en hund ska morra mot någon av Israels folk, vare sig mot människor eller djur. Då ska ni förstå att Herren gör skillnad mellan egyptierna och israeliterna. 2Mo 12,11 Ät det med reskläderna på, och var beredda på en lång resa. Ni ska ha skor på fötterna och vandringsstavar i händerna. Ät snabbt! Detta ska kallas Herrens påsk. 2Mo 12,13 Blodet som ni har strukit på dörrposterna ska vara beviset för att ni lyder mig, och när jag ser blodet ska jag gå förbi er, och jag ska inte döda era förstfödda barn när jag på det här sättet slår Egypten. 2Mo 12,14 Ni ska fira denna högtid varje år. Detta är en ständig lag som ska påminna er om vad som hände den här natten. 2Mo 12,15 Firandet ska pågå i sju dagar, och under hela tiden ska ni äta bröd bakat utan jäst. Redan den första dagen ska ni rensa bort all jäst ur era hus. Den som bryter mot den regeln under dessa sju dagar ska skiljas från Israel. 2Mo 12,17 Denna årliga fest, "det osyrade brödets högtid", ska hjälpa er att komma ihåg den här dagen som den dag när jag förde er ut ur Egypten. Det är alltså en lag att ni varje år ska fira denna högtid, generation efter generation. 2Mo 12,20 Jag upprepar igen att ni under de dagarna inte får äta någonting som är bakat med jäst. Servera bara bröd som inte är jäst." 2Mo 12,25 Och när ni kommer in i landet som Herren ska ge er, precis som han har lovat, och ni då firar påsk och 2Mo 12,27 så ska ni svara: 'Vi firar den därför att Herren gick förbi Israels barns hus när han dödade egyptierna. Han gick förbi husen utan att gå in och döda någon.' " Och allt folket böjde sina huvuden och tillbad Herren. 2Mo 12,31 Farao kallade till sig Mose och Aron den natten och sa: "Lämna oss nu. Gå härifrån allesammans för att offra till Herren, som ni begärde. 2Mo 12,32 Ta med er alla djur som ni har önskat att göra, och ge er iväg. Bed om välsignelse för mig också."