Nya Levande Bibeln (212 Treffer)

1Mo 1,24 Sedan sa Gud: "Låt jorden bära fram djur av alla slag - boskap, kräldjur och vilda djur." Det blev så. 1Mo 1,25 Gud skapade alla slags vilda djur och boskap och kräldjur, och Gud var nöjd med det han hade gjort. 1Mo 2,19 Herren Gud formade därför av jord djur och fåglar av alla slag och förde dem till mannen för att se vad han skulle kalla dem, och vad han kallade dem fick de sedan heta. Men fortfarande fanns det ingen lämplig hjälp för mannen. 1Mo 3,1 Adam och Eva syndar Ormen var det listigaste av alla djur som Herren Gud hade skapat. Ormen kom till kvinnan och sa: "Jaså, verkligen? Får ni inte äta av någon frukt i trädgården? Säger Gud att ni inte får äta något av det?" 1Mo 3,14 Därför sa Herren Gud till ormen: "Det här ska bli ditt straff: Jag skiljer dig från alla husdjur och vilda djur på hela jorden. Jag förbannar dig. Du ska kräla på marken så länge du lever, och du ska äta jord. 1Mo 6,19 Ta ett par av varje djurart, en hane och en hona, med dig i båten och håll dem vid liv under den tid översvämningen varar! Ta in ett par av varje art av fåglar, djur och kräldjur. 1Mo 7,2 Ta med dig djuren också, ett par av varje art. Men när det gäller de djur som jag har utvalt att använda till mat och offer, ska du ta sju par av varje 1Mo 7,4 Om en vecka ska jag sända ett regn som kommer att hålla på i fyrtio dagar och fyrtio nätter, och alla djur och fåglar och kräldjur, som jag har skapat, kommer att dö." 1Mo 7,8 Tillsammans med dem fanns alla djur, både de som kunde ätas och offras, och de som inte var avsedda för detta, och alla fåglar och kräldjur. De kom in i båten parvis, hanar och honor, precis som Gud hade befallt Noa. 1Mo 7,14 Tillsammans med dem i båten fanns par av varje djurart, husdjur och vilda djur, dessutom kräldjur och fåglar av varje art. 1Mo 7,21 Jordens alla levande varelser drunknade, fåglar, husdjur, vilda djur, kräldjur och hela mänskligheten. 1Mo 8,17 Släpp alla djur, fåglar och kräldjur så att de kan föröka sig och bli många." 1Mo 8,18 Snart var båten alldeles tom. Noa, hans hustru, hans söner och deras hustrur gick ut tillsammans med alla djur, kräldjur och fåglar. Alla lämnade båten i par och i grupper. 1Mo 8,20 Sedan byggde Noa ett altare. På det offrade han några av de djur och fåglar som Gud hade bestämt för detta ändamål. 1Mo 9,2 "Alla vilda djur och fåglar och fiskar kommer att vara rädda för er", förklarade Gud för honom, "för jag har ställt dem under er makt. Ni kan använda dem till mat tillsammans med säden och grönsakerna. 1Mo 9,4 Men ät aldrig djur, om inte blodet har runnit ut! 1Mo 9,5 Att döda människor är förbjudet. Djur som dödar människor måste dö, liksom varje människa som mördar. Att döda en människa är nämligen att döda någon som är skapad lik Gud. 1Mo 9,9 "Jag lovar er och era barn och de djur som ni tog med er, alla dessa fåglar och boskapsdjur och vilda djur, att aldrig mer låta en översvämning fördärva jorden. 1Mo 13,6 Landet kunde inte försörja både Abram och Lot med alla deras hjordar, det var alltför många djur för de betesmarker som fanns tillgängliga. 1Mo 19,25 Han förstörde dem helt och hållet tillsammans med de andra städerna och byarna på slätten och utplånade allt liv, människor, växter och djur. 1Mo 29,8 "Vi rullar inte bort stenen och börjar vattna dem förrän alla herdarna har kommit hit med sina djur", svarade de. 1Mo 31,8 Om han sa att de spräckliga djuren skulle bli mina, så födde hela hjorden spräckliga djur, och när han ändrade sig och sa att jag kunde få de brokiga djuren, blev alla lammen brokiga! 1Mo 31,39 Om något djur anfölls och dödades av vilda djur, visade jag då det för dig och bad dig att minska antalet i din hjord? Nej, jag tog på mig förlusten. Du fick mig att betala för varje djur som stals från hjorden, vare sig jag kunde hjälpa det eller inte. 1Mo 32,17 Han instruerade också männen som drev den första gruppen: "När ni möter Esau och han frågar: 'Vart är ni på väg? Vems tjänare är ni? Vems djur är dessa?' 1Mo 41,19 Men sedan kom sju andra kor upp ur floden, mycket magra och knotiga, ja, faktum är att jag aldrig har sett så magra djur i hela Egyptens land. 1Mo 43,16 När Josef såg att Benjamin var med dem, sa han till sin närmaste man: "Dessa män ska äta middag tillsammans med mig. För dem till mitt hem, slakta djur och gör i ordning för en stor fest." 1Mo 44,28 en av dem gick bort för att aldrig återvända, förmodligen söndersliten av vilda djur, för jag har aldrig sett honom sedan dess. 1Mo 45,10 Han ska få bo i Gosens land, så att han finns nära mig med alla sina barn, barnbarn, sina djur och allt annat han äger. 1Mo 46,6 De tog med sig sina djur och alla de ägodelar som de samlat i Kanaans land. Jakob tog med sig alla sina barn, 1Mo 47,16 "Nåväl", svarade Josef. "Ge mig era djur i utbyte, så ska ni få mat." 2Mo 8,17 Mose och Aron gjorde som Herren hade befallt, och plötsligt kom mygg över hela landet och satte sig på människor och djur. 2Mo 9,4 Men pesten ska bara drabba egyptiernas boskap, inget av de djur som tillhör Israel ska dö.' " 2Mo 9,6 och det gjorde den. All boskap som tillhörde egyptierna dog, men inte ett enda djur av Israels boskap blev ens sjukt. 2Mo 9,7 Farao skickade då sina tjänare för att undersöka om det stämde att inte något enda djur bland Israels boskap hade dött. Inte ens när han upptäckte att det var på det sättet gav han med sig. Han vägrade att släppa folket. 2Mo 9,9 och då ska det bildas damm över hela Egypten, och detta ska leda till att det uppstår bulnader på människor och djur över hela landet." 2Mo 9,10 Då tog de aska från brännugnen och gick till Farao. Medan denne såg på, kastade Mose upp askan mot himlen, och alla, både människor och djur, fick bulnader. 2Mo 9,19 Se nu till att du får in din boskap från fälten, för varje man och varje djur som finns ute kommer att dö av haglet.' " 2Mo 9,22 Då sa Herren till Mose: "Sträck din hand mot himlen, så ska hagel komma över hela landet, över människor, djur och växtlighet." 2Mo 9,25 Hela Egypten lades i ruiner. Allt som fanns ute på fälten, både människor och djur, dödades. Träd slogs sönder och skörden förstördes. 2Mo 11,7 Men inte en hund ska morra mot någon av Israels folk, vare sig mot människor eller djur. Då ska ni förstå att Herren gör skillnad mellan egyptierna och israeliterna. 2Mo 12,5 Detta djur ska vara årsgammalt, av hankön, antingen ett får eller en get, och det ska vara felfritt. 2Mo 12,12 Jag ska nämligen gå genom Egypten i kväll och döda den äldste sonen i varje hus, och även det förstfödda av hankön bland alla djur i hela landet. Jag ska hålla dom över alla Egyptens gudar, för jag är Herren. 2Mo 12,32 Ta med er alla djur som ni har önskat att göra, och ge er iväg. Bed om välsignelse för mig också." 2Mo 13,1 Allt förstfött tillhör Herren Herren sa till Mose: "Avskilj Israels alla förstfödda söner åt mig, och varje förstfött djur av hankön!" 2Mo 13,15 Farao ville inte släppa oss, och därför dödade Herren allt förstfött i hela Egypten, både bland människor och djur. Det är därför vi nu överlämnar allt förstfött av hankön till Herren. Men de äldsta sönerna köper vi alltid tillbaka.' 2Mo 19,13 Ingen hand ska röra vid syndaren, utan denne ska stenas eller skjutas till döds med pilar. Detta gäller både människor och djur. Håll er borta från berget, tills ni hör en lång, utdragen ton från jubelhornet. Då får ni samlas vid foten av berget.' " 2Mo 20,4 Du ska inte göra några avgudar, inte göra några bilder som föreställer djur, fåglar eller fiskar. 2Mo 22,4 Om ett stulet djur, vare sig det är en oxe, åsna eller ett får, hittas levande hos tjuven, ska han ge dubbel ersättning. 2Mo 22,5 Om någon med flit låter sina djur gå lösa och beta på en annans åker eller släpper in dem i någon annans vingård, ska han betala för all skada genom att ge ägaren av åkern eller vingården det bästa av sin egen skörd. 2Mo 22,10 Om någon ber sin granne att ta hand om en åsna, en oxe, ett får eller något annat djur som han äger, och detta dör, skadas eller försvinner och det inte finns några vittnen som kan tala om vad som hänt, 2Mo 22,13 Om det är ett djur och det har rivits ihjäl, ska han kunna visa upp djurkroppen som bevis, och behöver då inte ersätta skadan. 2Mo 22,14 Om någon lånar ett djur av en annan, och det blir skadat eller dödat och ägaren inte är där just då, måste mannen som lånat det betala full ersättning. 2Mo 22,19 Den som har sexuellt umgänge med ett djur ska straffas med döden. 2Mo 22,31 Ni är heliga. Ni är mitt utvalda folk och ni ska inte äta kött av ett djur som dödats av rovdjur. Kasta det till hundarna. 3Mo 1,2 och gav honom föreskrifter för Israels folk: "När ni bär fram offer åt Herren, ska ni ta djur från era får- och boskapshjordar. Om ert offer är tänkt som ett brännoffer, ska ni ta en felfri tjur. Led fram tjuren till tältets ingång, där prästerna ska ta emot er gåva till Herren. 3Mo 5,2 Den som rör vid något som är orent, till exempel ett dött djur som är förbjudet att äta, vare sig det är vilt eller tamt, är skyldig, även om han inte märker när han rör vid det. 3Mo 7,21 Den som rör vid något som enligt föreskrifterna är orent, vare sig det kommer från en människa eller ett orent djur, och sedan äter kött från tackoffret, ska utstötas ur sin släkt, för han har orenat det som är heligt." 3Mo 7,24 Fettet från ett djur som dör av sjukdom eller blir anfallet och dödat av vilda djur kan användas till annat, men får aldrig ätas. 3Mo 7,25 Den som äter fettet från ett djur, som burits fram som eldsoffer till Herren, ska stötas ut ur sin släkt. 3Mo 7,26 Ät aldrig blod, vare sig från fåglar eller från andra djur, var ni än bor. Den som gör det ska uteslutas ur sin släkt." 3Mo 11,2 "Säg till Israels folk att de får äta de djur som har helt kluvna klövar och som idisslar. 3Mo 11,4 Det betyder att följande djur är orena och inte får ätas: Kamelen, klippgrävlingen och haren, som idisslar men inte har klövar, och svinet som har klövar men inte idisslar. 3Mo 11,26 Ni blir också orena genom att röra vid djur som bara har delvis kluvna hovar eller djur som inte idisslar. 3Mo 11,27 Djur som går på tassar är också förbjuden föda. Den som rör vid ett sådant djurs döda kropp ska vara oren till kvällen, och 3Mo 11,35 Om den döda kroppen från ett sådant djur kommer i beröring med en lerugn, blir den orenad och måste slås sönder. 3Mo 11,39 Om ett djur som man får äta dör av sjukdom, ska den som rör vid kroppen vara oren till kvällen. 3Mo 11,41 Djur som krälar ska inte ätas. Detta gäller både dem som tar sig fram på buken och dem som har ben. Inget krälande djur med många ben får ätas, för det är orent. 3Mo 11,44 Jag är Herren, er Gud. Håll er själva rena när det gäller detta och var heliga, för jag är helig. Orena er därför inte genom att röra något av dessa djur som krälar på jorden, 3Mo 17,15 Var och en, infödd eller främling, som äter köttet från ett självdött djur eller från ett djur som blivit dödat av ett rovdjur, måste tvätta sina kläder och bada och förbli oren till kvällen. Därefter kan han förklaras ren. 3Mo 18,23 En man får inte ha sexuellt umgänge med något djur, så att han därigenom orenar sig. Inte heller en kvinna, för det är i allra högsta grad perverst. 3Mo 19,19 Lyd mina lagar: Låt inte djur av olika slag para sig med varandra, och så inte två olika sädesslag på din åker. Bär inte kläder som är vävda av två olika material. 3Mo 20,15 Om en man har sexuellt umgänge med ett djur ska både han och djuret dödas. 3Mo 20,16 Om en kvinna har sexuellt umgänge med ett djur ska både kvinnan och djuret dödas. De har själva dragit straffet över sig. 3Mo 20,25 Ni ska därför skilja mellan de fåglar och andra djur som jag har gett er tillåtelse att äta och de som ni inte får äta. Ni ska inte besmitta er och göra er förhatliga inför mig genom att äta något djur som jag har förbjudit, även om landet är fullt av dem. 3Mo 22,3 Från och med nu och för all framtid gäller att om en präst som är oren offrar djur som folket har kommit med eller tar hand om gåvor som är avskilda för Herren, så ska han avsättas från sin tjänst. Jag är Herren! 3Mo 22,8 Han får inte äta något självdött djur eller något djur som blivit ihjälrivet av rovdjur, för det skulle orena honom. Jag är Herren. 3Mo 22,19 kommer det endast att accepteras av Herren om det är ett felfritt djur av hankön. Det måste vara en ung tjur, ett får eller en bock. 3Mo 22,20 Djur som har något fel får inte offras, för de kommer inte att accepteras. 3Mo 22,21 Den som offrar ett tackoffer från hjorden till Herren, vare sig det är för att infria ett löfte eller av fri vilja, måste offra ett felfritt djur, för i annat fall kommer det inte att accepteras. 3Mo 22,22 Ett djur som är blint eller odugligt eller lemlästat eller som har sår eller skabb eller någon annan hudsjukdom, får inte offras till Herren. Det är inte lämpligt som brännoffer för Herrens altare. 3Mo 22,24 Ett djur som är kastrerat eller skadat i sina könsorgan ska inte offras till Herren vid något tillfälle. 3Mo 22,25 Denna bestämmelse gäller för de offer som utlänningar bland er bär fram, men också de djur ni själva offrar, för endast felfria djur kan godkännas för detta offer." 3Mo 24,18 Den som dödar ett djur som inte är hans eget måste ersätta det. 3Mo 24,21 Jag säger det igen: den som dödar ett djur måste ersätta det, och den som dödar en människa måste dö. 3Mo 26,6 Jag kommer att ge er fred, och ni ska kunna gå till vila utan att behöva vara rädda. Jag ska driva bort alla farliga djur. 3Mo 26,22 Jag ska sända vilda djur, som ska döda era barn, fördärva era boskapshjordar och minska ert antal, så att vägarna blir övergivna. 3Mo 27,9 Om det är ett djur som blivit lovat till Herren som ett offer, måste det också ges. 3Mo 27,27 Men om det förstfödda är av ett djur som inte kan offras och inte finns med på förteckningen över de djur som Herren uppskattar, ska ägaren betala efter det värde som prästen fastställer plus tjugo procent. Om ägaren inte löser tillbaka det kan prästen sälja det till någon annan. 3Mo 27,28 Men sådant som är fullkomligt helgat åt Herren - människor, djur eller ärvd mark ska inte säljas eller återlösas, för det är mycket heligt inför Herren. 3Mo 27,32 Herren äger också vart tionde djur, både bland nötkreatur och all den småboskap som era herdar räknar in. 3Mo 27,33 Tiondet som ges till Herren ska inte väljas efter vad som är gott eller dåligt och får inte ersättas med något. Om man byter ut ett djur, ska både det ursprungliga djuret och det som valts i dess ställe tillhöra Herren och inte kunna köpas tillbaka!" 4Mo 3,13 i utbyte mot de äldsta sönerna. Från den dag jag dödade egyptiernas alla förstfödda söner har jag tagit undan det förstfödda i Israel för min egen räkning, både bland djur och människor. De är mina. Jag är Herren. 4Mo 8,17 för alla förstfödda bland folket i Israel tillhör mig, både bland människor och djur. Jag gjorde anspråk på dem den natt då jag dödade allt förstfött bland egyptierna. 4Mo 15,3 och de då vill behaga Herren med ett brännoffer eller slaktoffer, så måste de bära fram ett djur från sina fårhjordar eller boskapshjordar. Varje offer, vare sig det är ett vanligt sådant, ett offer för att infria ett löfte, ett frivilligt offer eller ett särskilt offer i samband med någon av de årliga högtiderna, så måste det bäras fram tillsammans med ett spisoffer. Om det är ett lamm som ska offras, ska du använda tre liter fint mjöl, blandat med en och en halv liter olja 4Mo 18,16 Men du kan inte ta emot de förstfödda sönerna, och inte heller det förstfödda bland de djur som jag förbjudit som mat. I stället ska man betala dig fem siklar för varje förstfött barn när det har blivit en månad gammalt. 4Mo 18,18 Köttet från dessa djur ska vara ert, liksom bringan och högra lårstycket som framburits som viftoffer inför Herren vid altaret alltid är ert. 4Mo 22,40 där kungen offrade oxar och får. Han gav djur till Bileam och sändebuden, för att de också skulle kunna offra. 4Mo 31,26 "Du, prästen Eleasar och stamledarna ska göra en förteckning över människor och djur och över allt byte. 4Mo 31,28 Men först ska Herren få sin del av de fångar, boskap, åsnor, får och getter som tagits som byte. Vart femhundrade djur ska tillhöra Herren. 4Mo 31,30 Ta också var femtionde fånge och vart femtionde djur i hjordar och bland boskap av den del som ges till Israels folk att överlämnas till de leviter, som är i tjänst i tabernaklet."