Nya Levande Bibeln (47 Treffer)

1Mo 11,26 När Tera var sjuttio år gammal hade han tre söner - Abram, Nahor och Haran. 1Mo 11,29 Under tiden gifte sig Abram med sin halvsyster Sarai, och hans bror Nahor gifte sig med den föräldralösa sondottern Milka, som var dotter till brodern Haran. Milka hade en bror som hette Jiska. 1Mo 11,31 Då tog Tera sin son Abram, sin sonson Lot, Harans son, och sin svärdotter Sarai och lämnade kaldeernas Ur för att flytta till Kanaans land. Men de stannade och bosatte sig i staden Haran. 1Mo 12,1 Gud lovar Abraham en nation När Abrams far hade dött befallde Gud Abram: "Lämna ditt eget land och ditt eget folk och gå till det land som jag ska leda dig till! 1Mo 12,4 Då gjorde Abram som Herren hade sagt till honom, och Lot följde också med. Abram var sjuttiofem år gammal vid den tiden. 1Mo 12,7 Här uppenbarade sig Herren för Abram och sa: "Jag ska ge detta land till dina efterkommande." Till minne av Herrens besök byggde Abram ett altare där. 1Mo 12,8 Efteråt lämnade Abram platsen och reste söderut till det bergiga landskapet mellan Betel i väst och Ai i öst. Där slog han läger och byggde ett altare åt Herren och tillbad honom. 1Mo 12,10 Vid den tidpunkten blev det en svår hungersnöd i landet. Abram reste därför ner till Egypten för att bo där. 1Mo 12,16 Sedan gav Farao Abram många gåvor för hennes skull: får, oxar, åsnor, slavar av båda könen och kameler. 1Mo 12,18 Då kallade Farao på Abram och anklagade honom häftigt: "Vad är det du har gjort mot mig?" sa han. "Varför talade du inte om för mig att hon är din fru? 1Mo 12,20 Farao skickade ut dem allesammans ur landet under väpnad eskort, Abram, hans hustru och hela hans familj med allt vad han ägde. 1Mo 13,1 Abram och Lot går skilda vägar De lämnade alltså Egypten och reste norrut till Negev, Abram, hans hustru och Lot med allt vad de ägde. Abram var mycket rik på boskap, silver och guld. 1Mo 13,6 Landet kunde inte försörja både Abram och Lot med alla deras hjordar, det var alltför många djur för de betesmarker som fanns tillgängliga. 1Mo 13,8 Då talade Abram med Lot om saken. "Dessa stridigheter mellan våra män måste sluta", sa han. "Vi kan inte klara oss om våra familjer är osams. Nära släktingar som vi måste hålla ihop! 1Mo 13,11 Därför utvalde Lot detta område, Jordandalen, öster om dem. Han gick dit med sina hjordar och sina tjänare, och på så sätt skildes han och Abram. 1Mo 13,12 Abram stannade nämligen i Kanaans land, medan Lot bodde bland städerna på slätten och slog läger på en plats nära staden Sodom. 1Mo 13,14 Efter det att Lot gått därifrån, sa Herren till Abram: "Se dig omkring, 1Mo 13,18 Då flyttade Abram sitt tält till Mamres ekar nära Hebron och byggde där ett altare till Herren. 1Mo 14,13 En av de män som lyckats fly kom och berättade för hebreen Abram vad som hade hänt. Abram hade slagit läger bland ekarna som tillhörde amoreen Mamre (bror till Eskol och Aner, Abrams allierade). 1Mo 14,14 När Abram fick reda på att Lot hade tagits till fånga, sammankallade han männen som var födda i hans hushåll, 318 män sammanlagt, och förföljde fienderna ända till Dan. 1Mo 14,17 När Abram återvände från sitt anfall mot Kedorlaomer och de andra kungarna, kom kungen i Sodom ut för att möta honom i Savedalen (som senare kallades Kungsdalen). 1Mo 14,18 Även kungen i Salem (Jerusalem), Melki-Sedek, som var präst åt Gud, den Högste, kom och han gav Abram bröd och vin. 1Mo 14,19 Sedan välsignade Melki-Sedek Abram med denna välsignelse:"Må välsignelse från Gud den Högste, himlens och jordens skapare, vila över dig Abram. Lovad vare Gud, som har överlämnat dina fiender till dig." Då gav Abram Melki-Sedek en tiondel av hela bytet. 1Mo 14,21 Kungen i Sodom vädjade till Abram: "Ge mig bara mitt folk, som blev tillfångataget. Behåll själv hela bytet som de stal från min stad." 1Mo 14,22 Men Abram svarade: "Jag har högtidligt lovat Herren Gud den Högste, himlens och jordens skapare, 1Mo 14,23 att jag inte ska ta så mycket som en enda tråd från er, så att ni inte kan säga: 'Abram är rik därför att jag gav honom bytet!' 1Mo 15,1 Gud lovar Abram en son Efteråt sa Herren till Abram i en syn: "Var inte orolig, Abram, för jag ska försvara dig, och jag ska ge dig stora välsignelser." 1Mo 15,2 Men Abram svarade: "Herre, Herre, vad har jag för nytta av alla dina välsignelser, när jag inte har någon son? Utan en son kommer någon annan i min familj att ärva all min rikedom." 1Mo 15,5 Sedan förde Gud ut Abram under natthimlen och sa till honom: "Se upp mot himlen och räkna stjärnorna, om du kan. Dina ättlingar kommer att bli som dessa, alltför många för att kunna räknas!" 1Mo 15,6 Och Abram trodde Gud, och Gud räknade honom som rättfärdig på grund av hans tro. 1Mo 15,8 Men Abram svarade: "Herre, Herre, hur kan jag vara säker på att du vill ge mig allt det här?" 1Mo 15,11 Och när gamarna kom ner över de slaktade djuren, schasade Abram bort dem. 1Mo 15,12 När solen gick ner den kvällen föll en tung sömn över Abram, och han såg i en syn ett fruktansvärt olycksbådande mörker, som fyllde honom med skräck. 1Mo 15,13 Då sa Herren till Abram: "Dina ättlingar kommer att förtryckas som slavar i ett främmande land under 400 år. 1Mo 15,17 När solen gick ner och det blev mörkt såg Abram en rykande eld och en flammande fackla som passerade mellan de slaktade djurhalvorna. 1Mo 15,18 Den dagen upprättade Herren detta förbund med Abram: "Jag har gett detta land till dina ättlingar, ända från Wadiel-Arish till floden Eufrat. 1Mo 16,1 Abrams andra hustru Men Sarai och Abram hade inga barn. Då erbjöd Sarai Abram att ta hennes tjänsteflicka till hustru, en egyptisk flicka som hette Hagar. 1Mo 16,3 Sarai sa: "Eftersom Herren inte har gett mig några barn, så kan du ligga med min tjänsteflicka, och hennes barn ska bli mina."Abram gick med på hennes förslag. (Det skedde tio år efter det att Abram först hade kommit till Kanaans land.) 1Mo 16,5 Då sa Sarai till Abram: "Allt är ditt fel! Nu ser min tjänsteflicka ner på mig, fastän jag gav henne förmånen att bli din hustru. Må Herren döma dig för att du har gjort detta mot mig!" 1Mo 16,6 "Du har tillåtelse att straffa flickan på det sätt du tycker är bäst," svarade Abram. Då slog Sarai henne så att hon flydde. 1Mo 16,15 Därefter gav Hagar Abram en son, och Abram kallade honom Ismael. 1Mo 16,16 Abram var vid det tillfället åttiosex år gammal. 1Mo 17,1 Förbundet mellan Gud och Abram När Abram var nittionio år gammal visade sig Gud för honom och sa till honom: "Jag är den Allsmäktige. Lyd mig och lev så som jag önskar. 1Mo 17,2 Jag ska upprätta ett kontrakt mellan oss som garanterar att du ska bli ett mäktigt folk. Faktum är att du inte bara ska bli en far för ett folk utan för många folk!" Abram föll ned med ansiktet mot jorden, när Gud talade till honom. 1Mo 17,5 "Dessutom ska jag ändra ditt namn", sa Gud till honom. "Du heter inte längre Abram (Upphöjd far), utan Abraham (Far till många folk), för det är vad du kommer att bli. 1Chr 1,24 Arpaksad var alltså son till Sem, och Sela var Arpaksads son. Selas son hette Eber, Ebers son hette Peleg, Pelegs son hette Regu, Regus son hette Serug, Serugs son hette Nahor, Nahors son hette Tera. Teras son hette Abram, senare känd som Abraham. Neh 9,7 Du är Herren Gud, som utvalde Abram och ledde honom ut ur det kaldeiska Ur och gav honom namnet Abraham.