1RAB'bin Tapınağı'nın baş görevlisi İmmer oğlu Kâhin Paşhur, Yeremya'nın böyle peygamberlik ettiğini duyunca,2onun dövülüp RAB'bin Tapınağı'nın Yukarı Benyamin Kapısı'ndaki tomruğa vurulmasını buyurdu.3Ertesi gün Paşhur kendisini tomruktan salıverince, Yeremya ona, ‹‹RAB sana Paşhur değil, Magor-Missaviv* adını verdi›› dedi,4‹‹RAB diyor ki, ‹Seni de dostlarını da yıldıracağım. Dostlarının düşman kılıcıyla düştüğünü gözlerinle göreceksin. Bütün Yahuda'yı Babil Kralı'nın eline teslim edeceğim; onları Babil'e sürecek ya da kılıçtan geçirecek.5Bu kentin bütün zenginliğini -ürününü, değerli eşyalarını, Yahuda krallarının hazinelerini- düşmanlarının eline vereceğim. Hepsini yağmalayıp Babil'e götürecekler.6Sana gelince, ey Paşhur, sen de evinde yaşayanların hepsi de Babil'e sürüleceksiniz. Sen de kendilerine yalan peygamberlik ettiğin bütün dostların da orada ölüp gömüleceksiniz.› ››
Yeremya'nın Yakınması
7Beni kandırdın, ya RAB, Ben de kandım. Bana üstün geldin, beni yendin. Bütün gün alay konusu oluyorum, Herkes benimle eğleniyor.8Çünkü konuştukça feryat ediyor, Şiddet diye, yıkım diye haykırıyorum. RAB'bin sözü yüzünden bütün gün yeriliyor, Gülünç duruma düşüyorum.9‹‹Bir daha onu anmayacak, O'nun adına konuşmayacağım›› desem, Sözü kemiklerimin içine hapsedilmiş, Yüreğimde yanan bir ateş sanki. Onu içimde tutmaktan yoruldum, Yapamıyorum artık.10Birçoğunun, ‹‹Her yer dehşet içinde! Suçlayın! Suçlayalım onu!›› diye fısıldaştığını duydum. Bütün güvendiğim insanlar düşmemi gözlüyor, ‹‹Belki kanar, onu yeneriz, Sonra da öcümüzü alırız›› diyorlar.11Ama RAB güçlü bir savaşçı gibi benimledir. Bu yüzden bana eziyet edenler tökezleyecek, Üstün gelemeyecek, Başarısızlığa uğrayıp büyük utanca düşecekler; Onursuzlukları sonsuza dek unutulmayacak.12Ey doğru kişiyi sınayan, Yüreği ve düşünceyi gören Her Şeye Egemen RAB! Davamı senin eline bırakıyorum. Onlardan alacağın öcü göreyim!13Ezgiler okuyun RAB'be! Övün RAB'bi! Çünkü yoksulun canını kötülerin elinden O kurtardı.14Lanet olsun doğduğum güne! Kutlu olmasın annemin beni doğurduğu gün!15‹‹Bir oğlun oldu!›› diyerek babama haber getiren, Onu sevince boğan adama lanet olsun!16RAB'bin acımadan yerle bir ettiği Kentler gibi olsun o adam! Sabah feryatlar, Öğlen savaş naraları duysun!17Çünkü beni annemin rahminde öldürmedi; Annem mezarım olur, Rahmi hep gebe kalırdı.18Neden ana rahminden çıktım? Dert, üzüntü görmek, Ömrümü utanç içinde geçirmek için mi?
Nya Levande Bibeln
Jeremia sätts i stocken
1När prästen Pashur, Immers son, som var förste uppsyningsman i Herrens tempel, hörde vad Jeremia sa,2grep han honom, piskade honom och satte honom sedan i stocken vid Benjaminsporten, nära templet.3Där lät han honom sitta hela natten. När Pashur följande dag släppte Jeremia, sa denne: "Pashur, Herren har gett dig ett nytt namn. Från och med nu kommer han att kalla dig 'Mannen som lever i skräck'.4Herren kommer nämligen att sända skräck över dig och dina vänner, och du kommer att få se dem dödas av fiendens svärd. Jag ska överlämna Juda till kungen i Babylon, säger Herren, och han ska ta detta folk som slavar dit och låta dem dö där.5Jag kommer att låta era fiender plundra Jerusalem. Alla ryktbara skatter i staden, de dyrbara juvelerna och allt guld och silver, ska föras bort till Babylon.6Och beträffande dig, Pashur, kommer du och din familj och alla i ditt hushåll att bli slavar i Babylon. Du och alla de som du har ljugit för när du profeterade att allt skulle bli bra kommer att dö där."7Sedan sa jag: Herre, du bedrog mig, när du lovade mig din hjälp. Jag måste ge dem dina budskap därför att du är starkare än jag. Men nu har jag blivit till åtlöje i hela staden, och alla hånar mig.8Inte en enda gång har du låtit mig få tala om välstånd och lycka till dem. Alltid handlar det om olycka, fara och förstörelse. Inte underligt att de alltid hånar mig och gör sig lustiga över mitt namn, så snart det nämns.9Men jag kan inte sluta! För om jag säger att jag aldrig mer ska nämna Herrens namn, aldrig mer tala i ditt namn, då blir dina ord som en brinnande eld som gör att jag inte kan tiga längre.10Ändå hör jag deras hotfulla viskningar överallt, och jag är rädd. "Vi ska anmäla dig", säger de. Till och med de som var mina vänner bevakar mig och väntar på ett misstag. "Han kommer att falla på eget grepp, och då ska vi få vår hämnd", säger de.11Men Herren står som en stark stridsman vid min sida. Inför honom, den mäktige och fruktansvärde, ska de bäva. De kan inte besegra mig. De kommer att skämmas och bli förödmjukade för all framtid.12Härskarornas Herre, du som vet vilka de rättfärdiga är och som prövar hjärta och sinne, låt mig få se din hämnd på dem! Jag har överlämnat min sak åt dig.13Sjung till Herrens ära och prisa hans namn! Han befriar den fattige och eländige från hans förtryckare!14Men förbannelse vilar ändå över den dag då jag föddes!15Det vilar en förbannelse över den man som meddelade min far nyheten att han fått en son.16Utplåna den budbäraren på samma sätt som Herren ödelade de gamla städerna utan förbarmande. Plåga honom ständigt med krig och svärd,17därför att han inte dödade mig vid min födelse! Om jag ändå hade fått dö i moderlivet och det hade fått bli min grav!18Varför blev jag någonsin född? Mitt liv har ju inte varit annat än olycka, sorg och skam.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.