Psalm 141 | Kutsal Kitap Yeni Çeviri Nya Levande Bibeln

Psalm 141 | Kutsal Kitap Yeni Çeviri

141. Mezmur

Davut'un mezmuru

1 Seni çağırıyorum, ya RAB, yardımıma koş! Sana yakarınca sesime kulak ver! 2 Duam önünde yükselen buhur gibi, El açışım akşam sunusu gibi kabul görsün! 3 Ya RAB, ağzıma bekçi koy, Dudaklarımın kapısını koru! 4 Yüreğim kötülüğe eğilim göstermesin, Suç işleyenlerin fesadına bulaşmayayım; Onların nefis yemeklerini tatmayayım. 5 Doğru insan bana vursa, iyilik sayılır, Azarlasa, başa sürülen yağ gibidir, Başım reddetmez onu. Çünkü duam hep kötülere karşıdır. 6 Önderleri kayalardan aşağı atılınca, Dinleyecekler tatlı sözlerimi. 7 Sabanla sürülüp yarılmış toprak gibi, Saçılmış kemiklerimiz ölüler diyarının ağzına. 8 Ancak gözlerim sende, ey Egemen RAB, Sana sığınıyorum, beni savunmasız bırakma! 9 Koru beni kurdukları tuzaktan, Suç işleyenlerin kapanlarından. 10 Ben güvenlik içinde geçip giderken, Kendi ağlarına düşsün kötüler.

Eskı Antlaşma © The Bible Society in Turkey 2001 Yeni Antlaşma © The Translation Trust 1987, 1994, 2001 Written permission is required from the copyright holders to use part or all of the text for purposes other than personal study.

Nya Levande Bibeln

Frestad till att göra det onda

1 Skynda dig Herre, svara mig, när jag ropar till dig! Lyssna, när jag ber dig om hjälp! 2 Ta emot min bön som ett kvällsoffer, som rök som stiger upp till dig. 3 Herre, hjälp mig att hålla mun när jag ska tiga. 4 Ta bort mitt begär efter allt som är orätt och gör slut på min längtan efter att vara tillsammans med syndare. Den lyx de lever i, och som de med orätt har skaffat sig, bländar mig inte. 5 Om den gör det får du låta de gudfruktiga slå mig! Ja, då gör du mig en tjänst! Om de tillrättavisar mig, är det som den bästa medicin! Se i så fall till att jag inte vägrar att ta den. Ogärningsmännen fortsätter med sin ondska, men jag ber att du ska gripa in mot dem. 6 Dessa herrar, som nu har makten, ska snart själva dömas till döden och kastas ut för klippbranten. När deras ben strös ut på marken, kommer man äntligen att lyssna på mig och erkänna att mina ord var till hjälp. 8 Jag ser upp till dig och litar på dig, Herre, min Gud. Du skyddar mig. Låt mig därför inte dö! 9 Skydda mig för deras lömska fällor. 10 Låt dem i stället fastna i sina egna snaror, medan jag kan fly undan!