Markus 12 | Kutsal Kitap Yeni Çeviri

Bağ Kiracıları Benzetmesi

1 İsa onlara benzetmelerle konuşmaya başladı. ‹‹Adamın biri bağ dikti, çevresini çitle çevirdi, üzüm sıkmak için bir çukur kazdı, bir de bekçi kulesi yaptı. Sonra bağı bağcılara kiralayıp yolculuğa çıktı. 2 Mevsimi gelince bağın ürününden payına düşeni almak üzere bağcılara bir köle yolladı. 3 Bağcılar köleyi yakalayıp dövdü ve eli boş gönderdi. 4 Bağ sahibi bu kez onlara başka bir köle yolladı. Onu da başından yaralayıp aşağıladılar. 5 Birini daha yolladı, onu öldürdüler. Daha birçok köle yolladı. Kimini dövüp kimini öldürdüler. 6 ‹‹Bağ sahibinin yanında tek kişi kaldı, o da sevgili oğluydu. ‹Oğlumu sayarlar› diyerek bağcılara en son onu yolladı. 7 ‹‹Ama bağcılar birbirlerine, ‹Mirasçı budur, gelin onu öldürelim, miras bizim olur› dediler. 8 Böylece onu yakaladılar, öldürüp bağdan dışarı attılar. 9 ‹‹Bu durumda bağın sahibi ne yapacak? Gelip bağcıları yok edecek, bağı da başkalarına verecek. 10 Şu Kutsal Yazı'yı okumadınız mı? ‹Yapıcıların reddettiği taş, İşte köşenin baş taşı oldu. Rab'bin işidir bu, Gözümüzde harika bir iş!› ›› 12 İsa'nın bu benzetmede kendilerinden söz ettiğini anlayan Yahudi önderler O'nu tutuklamak istediler; ama halkın tepkisinden korktukları için O'nu bırakıp gittiler.

Sezar'ın Hakkı Sezar'a

13 Daha sonra İsa'yı söyleyeceği sözlerle tuzağa düşürmek amacıyla Ferisiler'den ve Hirodes yanlılarından bazılarını O'na gönderdiler. 14 Bunlar gelip İsa'ya, ‹‹Öğretmenimiz›› dediler, ‹‹Senin dürüst biri olduğunu, kimseyi kayırmadan, insanlar arasında ayrım yapmadan Tanrı yolunu dürüstçe öğrettiğini biliyoruz. Sezar'a vergi vermek Kutsal Yasa'ya uygun mu, değil mi? Verelim mi, vermeyelim mi?›› 15 Onların ikiyüzlülüğünü bilen İsa şöyle dedi: ‹‹Beni neden deniyorsunuz? Bana bir dinar getirin bakayım.›› 16 Parayı getirdiler. İsa, ‹‹Bu resim, bu yazı kimin?›› diye sordu. ‹‹Sezar'ın›› dediler. 17 İsa da, ‹‹Sezar'ın hakkını Sezar'a, Tanrı'nın hakkını Tanrı'ya verin›› dedi. İsa'nın sözlerine şaşakaldılar.

Dirilişle İlgili Soru

18 Ölümden sonra diriliş olmadığını söyleyen Sadukiler İsa'ya gelip şunu sordular: ‹‹Öğretmenimiz, Musa yazılarında bize şöyle buyurmuştur: ‹Eğer bir adam ölür, geride bir dul bırakır, ama çocuk bırakmazsa, kardeşi onun karısını alıp soyunu sürdürsün.› 20 Yedi kardeş vardı. Birincisi evlendi ve çocuk bırakmadan öldü. 21 İkincisi aynı kadını aldı, o da çocuk sahibi olmadan öldü. Üçüncüsüne de öyle oldu. 22 Yedisi de çocuksuz öldü. Hepsinden sonra kadın da öldü. 23 Diriliş günü, ölümden dirildiklerinde kadın bunlardan hangisinin karısı olacak? Çünkü yedisi de onunla evlendi.›› 24 İsa onlara şöyle karşılık verdi: ‹‹Ne Kutsal Yazılar'ı ne de Tanrı'nın gücünü biliyorsunuz. Yanılmanızın nedeni de bu değil mi? 25 İnsanlar ölümden dirilince ne evlenir ne evlendirilir, göklerdeki melekler gibidirler. 26 Ölülerin dirilmesi konusuna gelince, Musa'nın Kitabı'nda, alevlenen çalıyla ilgili bölümde Tanrı'nın Musa'ya söylediklerini okumadınız mı? ‹Ben İbrahim'in Tanrısı, İshak'ın Tanrısı ve Yakup'un Tanrısı'yım› diyor. 27 Tanrı ölülerin değil, dirilerin Tanrısı'dır. Siz büyük bir yanılgı içindesiniz.››

En Büyük Buyruk

28 Onların tartışmalarını dinleyen ve İsa'nın onlara güzel yanıt verdiğini gören bir din bilgini yaklaşıp O'na, ‹‹Buyrukların en önemlisi hangisidir?›› diye sordu. 29 İsa şöyle karşılık verdi: ‹‹En önemlisi şudur: ‹Dinle, ey İsrail! Tanrımız Rab tek Rab'dir. 30 Tanrın Rab'bi bütün yüreğinle, bütün canınla, bütün aklınla ve bütün gücünle seveceksin.› 31 İkincisi de şudur: ‹Komşunu kendin gibi seveceksin.› Bunlardan daha büyük buyruk yoktur.›› 32 Din bilgini İsa'ya, ‹‹İyi söyledin, öğretmenim›› dedi. ‹‹ ‹Tanrı tektir ve O'ndan başkası yoktur› demekle doğruyu söyledin. 33 İnsanın Tanrı'yı bütün yüreğiyle, bütün anlayışıyla ve bütün gücüyle sevmesi, komşusunu da kendi gibi sevmesi, bütün yakmalık sunulardan ve kurbanlardan daha önemlidir.›› 34 İsa onun akıllıca yanıt verdiğini görünce, ‹‹Sen Tanrı'nın Egemenliği'nden uzak değilsin›› dedi. Bundan sonra kimse O'na soru sormaya cesaret edemedi.

Mesih Kimin Oğlu?

35 İsa tapınakta öğretirken şunu sordu: ‹‹Nasıl oluyor da din bilginleri, ‹Mesih, Davut'un Oğlu'dur› diyorlar? 36 Davut'un kendisi, Kutsal Ruh'tan esinlenerek şöyle demişti: ‹Rab Rabbim'e dedi ki, Ben düşmanlarını Ayaklarının altına serinceye dek Sağımda otur.› 37 Davut'un kendisi O'ndan Rab diye söz ettiğine göre, O nasıl Davut'un Oğlu olur?›› Oradaki büyük kalabalık O'nu zevkle dinliyordu.

İsa İkiyüzlü Din Bilginlerini Kınıyor

38 İsa öğretirken şöyle dedi: ‹‹Uzun kaftanlar içinde dolaşmaktan, meydanlarda selamlanmaktan, havralarda en seçkin yerlere ve şölenlerde başköşelere kurulmaktan hoşlanan din bilginlerinden sakının. 40 Dul kadınların malını mülkünü sömüren, gösteriş için uzun uzun dua eden bu kişilerin cezası daha ağır olacaktır.››

Dul Kadının Bağışı

41 İsa tapınakta bağış toplanan yerin karşısında oturmuş, kutulara para atan halkı seyrediyordu. Birçok zengin kişi kutuya bol para attı. 42 Yoksul bir dul kadın da geldi, birkaç kuruş değerinde iki bakır para attı. 43 İsa öğrencilerini yanına çağırarak, ‹‹Size doğrusunu söyleyeyim›› dedi, ‹‹Bu yoksul dul kadın kutuya herkesten daha çok para attı. 44 Çünkü ötekilerin hepsi, zenginliklerinden artanı attılar. Bu kadın ise yoksulluğuna karşın, varını yoğunu, geçinmek için elinde ne varsa, tümünü verdi.››

Nya Levande Bibeln

Berättelsen om mannen som arrenderade ut sin vingård

1 Sedan började Jesus tala till folket genom att berätta bilder. Han sa: ”En man planterade en vingård. Han byggde en mur runt omkring den och grävde en grop där han kunde pressa druvorna. Han byggde också ett vakttorn. Sedan arrenderade han ut vingården till några lantbrukare medan han själv reste bort. 2 När det blev dags att skörda, sände han en av sina tjänare till lantbrukarna för att hämta den del av skörden som var hans. 3 Men de tog fast tjänaren, misshandlade honom och skickade honom tillbaka tomhänt. 4 Ägaren sände då en annan av sina tjänare, men samma sak hände igen. De slog honom i huvudet och förolämpade honom. 5 Nästa tjänare som han sände dödade de. Ja, alla som ägaren sände, misshandlade de eller slog ihjäl. 6 Till slut fanns det bara en kvar att sända, ägarens egen älskade son. Honom sände han iväg som den siste, för han tänkte: ’Honom ska de väl ändå visa respekt för.’ 7 Men lantbrukarna sa till varandra: ’Här kommer han som ska ärva hela vingården. Kom så dödar vi honom och lägger beslag på den själva!’ 8 Så tog de fast sonen och dödade honom och slängde kroppen utanför vingården.” 9 ”Vad tror ni ägaren gör när han får reda på vad som har hänt?” frågade Jesus. ”Jo, han kommer själv dit och dödar lantbrukarna och ger sedan vingården till andra. 10 Har ni inte läst det här stället i Skriften*: ’Den sten som inte dög åt husbyggarna har blivit själva hörnstenen. 11 Herren har utvalt den, och den är underbar att se!’ ”* 12 De judiska ledarna ville arrestera Jesus genast, eftersom de förstod att det var dem han syftade på i sin berättelse, men de var rädda för folket. Därför lämnade de honom och gick därifrån.

Ska man betala skatt till kejsaren?

13 De judiska ledarna skickade nu några fariseer* och anhängare till kung Herodes* för att lura Jesus att säga något som de kunde sätta dit honom för. 14 Och de kom och sa: ”Mästare, vi vet att du alltid är uppriktig. Du frågar inte efter vad folk tycker och tänker, utan säger oss rakt ut vad som är Guds vilja. Tala nu om för oss om det är rätt eller fel att betala skatt till den romerska kejsaren. Ska vi göra det eller inte?” 15 Men Jesus förstod att de bara låtsades vilja lyda Gud, och sa: ”Varför försöker ni lura mig? Ta hit ett romerskt mynt så får jag titta på det.” 16 Då gav de honom ett mynt, och han frågade dem: ”Vems bild är det här, och vems namn står under bilden?””Kejsarens”, svarade de. 17 ”Då så”, sa han, ”ge kejsaren det som är hans. Men det som tillhör Gud det måste ni ge till Gud.” Och de blev mycket förvånade över hans svar.

Ska de döda uppstå igen?

18 Sedan kom några saddukeer* till Jesus. De påstår att de döda inte ska uppstå igen, och därför frågade de: 19 ”Mästare, i Moses lag* står det att om en man dör och lämnar efter sig fru men inga barn, ska hans bror gifta sig med änkan och se till att den döde får en son som kan ärva honom.* 20 Nu fanns det en familj med sju bröder. Den äldste gifte sig, men dog utan att lämna några barn efter sig. 21 Därför gifte sig bror nummer två med änkan, men snart dog också han utan att lämna några barn efter sig. Med den tredje gick det likadant, och så fortsatte det ända tills hon hade varit gift med alla sju utan att ha fått några barn. Till sist dog också kvinnan. 23 När de nu uppstår från de döda, vems fru blir hon då? Alla sju har ju varit gifta med henne!” 24 Jesus svarade: ”Ni förstår varken Skriften* eller Guds kraft. Det är därför ni tar så fel. 25 När de döda uppstår igen kommer de inte att gifta sig, utan blir som änglarna i himlen. 26 Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni då aldrig läst i Moseböckerna om den brinnande törnbusken, där Gud säger till Mose: ’Jag är Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.’* 27 Gud är inte en gud för döda, utan för levande.* Ni tar fullständigt fel.”

Vilket bud är viktigast?

28 En av laglärarna* som stod där och lyssnade till diskussionen var mycket imponerad av det svar Jesus gett, och frågade därför: ”Vilket är det viktigaste av alla buden?” 29 Jesus svarade: ”Det viktigaste budet är: ’Lyssna, Israel, Herren är vår Gud. Herren är den ende. 30 Du ska älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft.’* 31 Det näst viktigaste budet är: ’Du ska älska din medmänniska som dig själv!’* Inget bud är viktigare än de här två.” 32 Lagläraren svarade: ”Mästare, du har rätt. Det är sant att det bara finns en Gud och ingen annan. 33 Och jag vet att man ska älska Gud av hela sitt hjärta, av hela sitt förstånd och av hela sin kraft, och att man ska älska sin medmänniska lika mycket som sig själv. Det är viktigare än att offra brännoffer på altaret i templet, och viktigare än andra slags offer som Moses lag* kräver.” 34 När Jesus hörde hur klokt mannen svarade, sa han: ”Du är mycket nära att bli räddad och få tillhöra Guds eget folk.*” Och efter det vågade ingen komma med fler frågor.

Är Messias ättling till kung David?

35 När Jesus senare undervisade folket på tempelplatsen, frågade han:”Varför påstår laglärarna* att Messias, den utlovade kungen, är ättling till kung David*? 36 David har ju själv sagt, ledd av Guds heliga Ande: ’Gud sa till min Herre: Kom och sitt på min högra sida och regera, tills jag har lagt dina fiender under dina fötter.’* 37 Menar ni verkligen att David skulle kalla en av sina ättlingar för Herre?”Jesus sätt att argumentera tilltalade folket, och de lyssnade därför gärna till honom.

Jesus varnar för de religiösa ledarnas dubbelmoral

38 Han fortsatte sin undervisning:”Akta er för laglärarna*, som älskar att gå omkring i långa mantlar och gärna vill bli hälsade med respekt på torgen. 39 Vid gudstjänsterna tar de plats på främsta raden, och de älskar att sitta vid honnörsborden under festerna. 40 Men i sin girighet lurar de hjälplösa änkor på allt de äger, medan de låtsas leva efter Guds vilja genom att be långa böner när andra hör på. Därför kommer Gud att straffa dem desto hårdare.”

En fattig änka ger allt hon har

41 Sedan gick Jesus och satte sig mittemot offerkistan i templet, och han såg hur folk kom och la sina pengar i den. Många som var rika la dit stora summor. 42 Men så kom en fattig änka och la dit två kopparslantar, värda nästan ingenting. 43 Då kallade han till sig sina efterföljare och sa: ”Tro mig, den där fattiga änkan la mer i offerkistan än alla de andra, 44 för de gav bara en liten del av sitt överflöd. Men hon, som är så fattig, la dit allt hon ägde, allt vad hon hade att leva på.”

Markus 12 | Kutsal Kitap Yeni Çeviri Nya Levande Bibeln