1RAB Musa'ya, ‹‹Bütün ilk doğanları bana adayın›› dedi, ‹‹İsrailliler arasında insan olsun, hayvan olsun her rahmin ilk ürünü bana aittir.››3Musa halka, ‹‹Mısır'dan, köle olduğunuz ülkeden çıktığınız bugünü anımsayın›› dedi, ‹‹Çünkü RAB güçlü eliyle sizi oradan çıkardı. Mayalı hiçbir şey yenmeyecek.4Bugün Aviv ayında buradan ayrılıyorsunuz.5RAB sizi Kenan, Hitit, Amor, Hiv ve Yevus topraklarına, atalarınıza vereceğine ant içtiği süt ve bal akan ülkeye götürdüğü zaman bu ay şu törelere uyacaksınız:6Yedi gün mayasız ekmek yiyecek, yedinci gün RAB'be bayram yapacaksınız.7O yedi gün içinde yalnız mayasız ekmek yiyeceksiniz. Aranızda ve ülkenizin hiçbir yerinde mayalı bir şey görülmeyecek.8O gün oğullarınıza, ‹Mısır'dan çıktığımızda RAB'bin bizim için yaptıklarından dolayı bunları yapıyoruz› diye anlatacaksınız.9Bu elinizde bir belirti ve alnınızda bir anma işareti olacak; öyle ki, RAB'bin yasası hep ağzınızda olsun. Çünkü RAB güçlü eliyle sizi Mısır'dan çıkardı.10Siz de her yıl belirlenen tarihte bu kuralı uygulamalısınız.11‹‹RAB size ve atalarınıza ant içerek söz verdiği gibi sizi Kenan topraklarına getirecektir. Orayı size verdiği zaman,12ilk doğan erkek çocuklarınızın ve hayvanlarınızın hepsini RAB'be adayacaksınız. Çünkü bunlar RAB'be aittir.13İlk doğan her sıpanın bedelini bir kuzuyla ödeyin. Bedelini ödemezseniz, boynunu kırın. Bütün ilk doğan erkek çocuklarınızın bedelini ödemelisiniz.14‹‹İlerde oğullarınız size, ‹Bunun anlamı ne?› diye sorduklarında, ‹RAB bizi güçlü eliyle Mısır'dan, köle olduğumuz ülkeden çıkardı› diye yanıtlarsınız,15‹Firavun bizi salıvermemekte diretince, RAB Mısır'da insanların ve hayvanların bütün ilk doğanlarını öldürdü. İşte bunun için hayvanların ilk doğan erkek yavrularını RAB'be kurban ediyoruz. İlk doğan erkek çocuklarımızın bedelini ise bir hayvanla ödüyoruz.›16Bu uygulama elinizde bir belirti ve alnınızda bir anma işareti olacak; RAB'bin bizi Mısır'dan güçlü eliyle çıkardığını anımsatacak.››
Kızıldeniz'i Geçiş
17Firavun İsrailliler'i salıverdiğinde, Filist yöresi yakın olmasına karşın, Tanrı onları oradan götürmedi. Çünkü, ‹‹Halk savaşla karşılaşınca, düşüncelerini değiştirip Mısır'a geri dönebilir›› diye düşündü.18Halkı çöl yolundan Kızıldeniz'e doğru dolaştırdı. İsrailliler Mısır'dan silahlı çıkmışlardı.19Musa Yusuf'un kemiklerini yanına almıştı. Çünkü Yusuf İsrail'in oğullarına, ‹‹Tanrı kesinlikle size yardım edecek, kemiklerimi buradan götüreceksiniz›› diye sıkı sıkı ant içirmişti.20Sukkot'tan ayrılıp çöl kenarında, Etam'da konakladılar.21Gece gündüz ilerlemeleri için, RAB gündüzün bir bulut sütunu içinde yol göstererek, geceleyin bir ateş sütunu içinde ışık vererek onlara öncülük ediyordu.22Gündüz bulut sütunu, gece ateş sütunu halkın önünden eksik olmadı.
Nya Levande Bibeln
Allt förstfött tillhör Herren
1Herren sa till Mose: "Avskilj Israels alla förstfödda söner åt mig, och varje förstfött djur av hankön!"3Då sa Mose till folket: "Det här är en dag som ni alltid ska fira, den dag då ni lämnade Egypten och blev fria från slaveriet. Det var ju genom märkliga under som Herren ledde er ut därifrån. Kom nu ihåg att ni inte får äta bröd som är jäst när ni firar högtiden. Ni får inte ens ha jäst i era hem.4Det är alltså på den här dagen, i april varje år, som ni ska fira minnet av ert uttåg. Det ska ni göra när Herren har låtit er komma in i kananeernas, hetiternas, amoreernas, hiveernas och jebuseernas land, det land som han lovade era förfäder och som 'flyter av mjölk och honung'.6Under sju dagar ska ni äta ojäst bröd, och det får inte heller finnas någon jäst i era hem eller någon annanstans inom landets gränser. På den sjunde dagen ska det sedan hållas en stor fest.8Under dessa högtidsdagar varje år ska ni berätta för era barn att det är minnet av vad Herren gjorde för er när ni lämnade Egypten som ni firar.9Denna årliga högtidsvecka ska påminna er om att ni är hans eget folk, precis som om han hade satt sitt märke på er hand och panna, så att hans lag alltid ska vara på era läppar, för med stark hand har Herren fört er ut ur Egypten.10Fira alltså denna högtid varje år i april.11Och när ni kommer in i landet som Herren lovade era förfäder för länge sedan, det land där kananeerna nu bor,12ska alla förstfödda söner och allt förstfött bland boskapen tillhöra Herren, och ni ska ge dem åt honom.13En förstfödd åsna kan man köpa tillbaka från Herren med ett får eller en killing, men om ni inte vill friköpa den ska åsnan dödas. Era förstfödda söner måste ni däremot friköpa.14När era barn i framtiden frågar: 'Vad betyder allt det här?', ska ni säga: 'Herren ledde oss genom mäktiga under ut ur Egypten och befriade oss från slaveri.15Farao ville inte släppa oss, och därför dödade Herren allt förstfött i hela Egypten, både bland människor och djur. Det är därför vi nu överlämnar allt förstfött av hankön till Herren. Men de äldsta sönerna köper vi alltid tillbaka.'16Än en gång säger jag att denna högtid ska visa er att ni är Guds folk, precis som om han hade satt sitt märke på era pannor. Det är en påminnelse om att Herren genom sin makt ledde oss ut ur Egypten."
Molnet och elden
17När Farao slutligen släppte folket förde Gud dem inte genom filisteernas land, trots att detta hade varit genaste vägen från Egypten till det utlovade landet. Anledningen var att Gud tänkte att folket skulle förlora modet, om de måste föra krig för att ta sig fram. De kunde ju ångra sig och vilja vända tillbaka. Gud ledde dem därför en annan väg, som gick genom öknen utmed Röda havet.19Mose tog med sig Josefs ben. Josef hade fått folket att genom en ed lova att göra detta den dag Gud ledde folket ut ur Egypten. Han var nämligen övertygad om att den dagen skulle komma.20När de lämnat Suckot slog de läger i Etam, just där öknen började.21Herren ledde dem med en molnpelare om dagen och med en eldpelare om natten. På så sätt kunde de vandra både dag och natt,22och de förlorade aldrig molnet eller elden ur sikte.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.