1Saul ise Rab'bin öğrencilerine karşı hâlâ tehdit ve ölüm soluyordu. Başkâhine gitti, Şam'daki havralara verilmek üzere mektuplar yazmasını istedi. Orada İsa'nın yolunda yürüyen kadın erkek, kimi bulsa tutuklayıp Yeruşalim'e getirmek niyetindeydi.3Yol alıp Şam'a yaklaştığı sırada, birdenbire gökten gelen bir ışık çevresini aydınlattı.4Yere yıkılan Saul, bir sesin kendisine, ‹‹Saul, Saul, neden bana zulmediyorsun?›› dediğini işitti.5Saul, ‹‹Ey Efendim, sen kimsin?›› dedi. ‹‹Ben senin zulmettiğin İsa'yım›› diye yanıt geldi.6‹‹Haydi kalk ve kente gir, ne yapman gerektiği sana bildirilecek.››7Saul'la birlikte yolculuk eden adamların dilleri tutuldu, oldukları yerde kalakaldılar. Sesi duydularsa da, kimseyi göremediler.8Saul yerden kalktı, ama gözlerini açtığında hiçbir şey göremiyordu. Sonra kendisini elinden tutup Şam'a götürdüler.9Üç gün boyunca gözleri görmeyen Saul hiçbir şey yiyip içmedi.10Şam'da Hananya adında bir İsa öğrencisi vardı. Bir görümde Rab ona, ‹‹Hananya!›› diye seslendi. ‹‹Buradayım, ya Rab›› dedi Hananya.11Rab ona, ‹‹Kalk›› dedi, ‹‹Doğru Sokak denilen sokağa git ve Yahuda'nın evinde Saul adında Tarsuslu birini sor. Şu anda orada dua ediyor.12Görümünde yanına Hananya adlı birinin geldiğini ve gözlerini açmak için ellerini kendisinin üzerine koyduğunu görmüştür.››13Hananya şöyle karşılık verdi: ‹‹Ya Rab, birçoklarının bu adam hakkında neler anlattıklarını duydum. Yeruşalim'de senin kutsallarına nice kötülük yapmış!14Burada da senin adını anan herkesi tutuklamak için başkâhinlerden yetki almıştır.››15Rab ona, ‹‹Git!›› dedi. ‹‹Bu adam, benim adımı öteki uluslara, krallara ve İsrailoğulları'na duyurmak üzere seçilmiş bir aracımdır.16Benim adım uğruna ne kadar sıkıntı çekmesi gerekeceğini ona göstereceğim.››17Bunun üzerine Hananya gitti, eve girdi ve ellerini Saul'un üzerine koydu. ‹‹Saul kardeş›› dedi, ‹‹Sen buraya gelirken yolda sana görünen Rab, yani İsa, gözlerin açılsın ve Kutsal Ruh'la dolasın diye beni yolladı.››18O anda Saul'un gözlerinden balık pulunu andıran şeyler düştü. Saul yeniden görmeye başladı. Kalkıp vaftiz oldu.19Sonra yemek yiyip kuvvet buldu.
Saul, Şam'da ve Yeruşalim'de Saul birkaç gün Şam'daki öğrencilerin yanında kaldı.
20Havralarda İsa'nın Tanrı'nın Oğlu olduğunu hemen duyurmaya başladı.21Onu duyanların hepsi şaşkına döndü. ‹‹Yeruşalim'de bu adı ananları kırıp geçiren adam bu değil mi? Buraya da, öylelerini tutuklayıp başkâhinlere götürmek amacıyla gelmedi mi?›› diyorlardı.22Saul ise günden güne güçleniyordu. İsa'nın Mesih olduğuna dair kanıtlar göstererek Şam'da yaşayan Yahudiler'i şaşkına çeviriyordu.23Aradan günler geçti. Yahudiler Saul'u öldürmek için bir düzen kurdular.24Ne var ki, kurdukları düzenle ilgili haber Saul'a ulaştı. Yahudiler onu öldürmek için gece gündüz kentin kapılarını gözlüyorlardı.25Ama Saul'un öğrencileri geceleyin kendisini aldılar, kentin surlarından sarkıttıkları bir küfe içinde aşağı indirdiler.26Saul Yeruşalim'e varınca oradaki öğrencilere katılmaya çalıştı. Ama hepsi ondan korkuyor, İsa'nın öğrencisi olduğuna inanamıyorlardı.27O zaman Barnaba onu alıp elçilere götürdü. Onlara, Saul'un Şam yolunda Rab'bi nasıl gördüğünü, Rab'bin de onunla konuştuğunu, Şam'da ise onun İsa adını nasıl korkusuzca duyurduğunu anlattı.28Böylelikle Saul, Yeruşalim'de girip çıktıkları her yerde öğrencilerle birlikte bulunarak Rab'bin adını korkusuzca duyurmaya başladı.29Dili Grekçe olan Yahudiler'le konuşup tartışıyordu. Ama onlar onu öldürmeyi tasarlıyorlardı.30Kardeşler bunu öğrenince onu Sezariye'ye götürüp oradan Tarsus'a yolladılar.31Bütün Yahudiye, Celile ve Samiriye'deki inanlılar topluluğu esenliğe kavuştu. Gelişen ve Rab korkusu içinde yaşayan topluluk Kutsal Ruh'un yardımıyla sayıca büyüyordu.
Eneas ve Tabita
32Bu arada her tarafı dolaşan Petrus, Lidda'da yaşayan kutsallara da uğradı.33Orada Eneas adında birine rastladı. Eneas felçliydi. Sekiz yıldan beri yatalaktı.34Petrus ona, ‹‹Eneas, İsa Mesih seni iyileştiriyor›› dedi. ‹‹Kalk, yatağını topla.›› Eneas hemen ayağa kalktı.35Lidda ve Şaron'da yaşayan herkes onu gördü ve Rab'be döndü.36Yafa'da, İsa öğrencisi olan Tabita adında bir kadın vardı. Tabita, ceylan anlamına gelir. Bu kadın her zaman iyilik yapıp yoksullara yardım ederdi.37O günlerde hastalanıp öldü. Ölüsünü yıkayıp üst kattaki odaya koydular.38Lidda Yafa'ya yakın olduğundan, Petrus'un Lidda'da bulunduğunu duyan öğrenciler ona iki kişi yollayıp, ‹‹Vakit kaybetmeden yanımıza gel›› diye yalvardılar.39Petrus kalkıp onlarla birlikte gitti. Eve varınca onu üst kattaki odaya çıkardılar. Bütün dul kadınlar ağlayarak Petrus'un çevresinde toplandılar. Ona, Ceylan'ın kendileriyle birlikteyken diktiği entarilerle üstlükleri gösterdiler.40Petrus, herkesi dışarı çıkarttı, diz çöküp dua etti. Sonra ölüye doğru dönerek, ‹‹Tabita, kalk›› dedi. Kadın gözlerini açtı, Petrus'u görünce doğrulup oturdu.41Petrus elini uzatarak onu ayağa kaldırdı. Sonra kutsallarla dul kadınları çağırdı, Ceylan'ı diri olarak onlara teslim etti.42Bu olayın haberi bütün Yafa'ya yayıldı ve birçokları Rab'be inandı.43Petrus uzunca bir süre Yafa'da, Simun adında bir dericinin evinde kaldı.
Nya Levande Bibeln
Saul blir en efterföljare till Jesus
1Saul, som fortfarande var fylld av hat och mordlust mot alla efterföljare till Herren Jesus, gick en dag till översteprästen i Jerusalem.2Han bad att få med sig brev adresserade till synagogorna* i Damaskus, så att han skulle få tillstånd att arrestera alla i Damaskus som följde Jesus väg*, både män och kvinnor. Sedan skulle han föra dem som fångar till Jerusalem.3Men när han rest iväg och närmade sig Damaskus, omgavs han plötsligt av ett starkt ljussken från himlen.4Och han föll till marken och hörde en röst som sa: ”Saul! Saul! Varför förföljer du mig?”5Han frågade: ”Vem är du, herre?”Rösten svarade: ”Jag är Jesus, den som du förföljer!6Res dig upp och gå in i staden och vänta där, så får du veta vad du ska göra.”7Männen som var tillsammans med Saul stod där alldeles stumma av förvåning, för de hörde ljudet av rösten men såg ingen.8När Saul så småningom reste sig från marken, märkte han att han inte kunde se. Man var tvungen att leda honom in i Damaskus.9Under tre dagar var han sedan helt blind, och han varken åt eller drack på hela tiden.10Men i Damaskus fanns en efterföljare till Herren Jesus som hette Ananias, och Herren talade nu till honom i en syn och sa: ”Ananias!””Ja, Herre!” svarade han.11Då förklarade Herren: ”Gå till Raka gatan och in i Judas hus och fråga där efter en man som heter Saul från Tarsos. Han ber till mig just nu, och12i en syn har jag visat honom att en man som heter Ananias ska komma in och lägga händerna på honom, så att han kan se igen!”13”Men Herre!” utropade Ananias. ”Jag har hört om allt ont som den mannen har gjort mot de troende i Jerusalem.14Och vi vet att han har en fullmakt med sig från översteprästerna som ger honom rätt att arrestera alla här i Damaskus som tillber dig!”15Men Herren Jesus sa: ”Gå, och gör som jag säger, för jag har utsett Saul till att vara mitt redskap. Han ska göra mig känd för många olika folk och makthavare, och även för Israels folk.16Och jag ska visa honom hur mycket han måste lida för mig.”17Då gick Ananias dit och fann Saul, och han la händerna på honom och sa: ”Saul, min bror, Herren själv, Jesus, som visade sig för dig på vägen, har sänt mig för att du ska få din syn tillbaka och bli fylld av Guds heliga Ande.”18I samma stund var det som om tjocka flagor föll från Sauls ögon, och han kunde se igen! Han reste sig då genast upp och lät döpa sig,19och när han ätit lite fick han krafterna tillbaka. Saul stannade sedan några dagar hos Jesus efterföljare i Damaskus,
Saul i Damaskus och Jerusalem
20och han började genast gå runt i synagogorna* och undervisa om att Jesus verkligen är Guds Son.21Alla som hörde honom blev mycket förvånade och frågade: ”Var det inte han som i Jerusalem försökte döda alla som tillber Jesus? Visst var han på väg hit för att arrestera de troende och föra dem som fångar till översteprästerna?”22Men Saul talade med allt större kraft, och judarna i Damaskus hade inga argument att sätta emot när han bevisade att Jesus är Messias, den utlovade kungen.23Efter en tid hade de judiska ledarna fått nog och försökte göra sig av med Saul,24men Saul fick reda på deras planer. De bevakade stadsportarna både dag och natt för att kunna mörda honom,25men en natt tog några av de troende och firade ner honom i en korg från en öppning i stadsmuren.26Saul återvände sedan till Jerusalem, men när han försökte träffa Jesus efterföljare där var de rädda för honom. Ingen vågade lita på att han verkligen hade blivit en efterföljare.27Men Barnabas tog honom med till Jesus sändebud och berättade för dem hur Saul på vägen hade sett Herren Jesus, som hade talat till honom, och hur Saul sedan med stort mod hade undervisat om Jesus i Damaskus.28Efter det accepterade de Saul, och sedan var han ständigt tillsammans med dem i Jerusalem, där han spred budskapet om Herren Jesus utan minsta rädsla.29Han talade också till de grekisktalande judarna och diskuterade med dem, men det dröjde inte länge förrän de gjorde upp planer på att döda honom.30När de troende fick reda på detta, tog de därför med sig Saul till Caesarea och skickade honom vidare därifrån till hans hemstad Tarsos.
Petrus i Lydda och Joppe
31Församlingarna fick nu vara ifred i hela Judeen, Galileen och Samarien. Medlemmarnas tro blev allt starkare och alla levde i lydnad och respekt för Herren. Genom Guds heliga Andes stöd och hjälp kom också många nya människor till tro.32Petrus reste nu från plats till plats för att besöka församlingarna, och på en av sina resor kom han också till de troende i staden Lydda.33Där träffade han en man som hette Aineas, som var förlamad och hade varit tvungen att ligga på en sovmatta i åtta år.34Petrus sa till honom: ”Aineas! Jesus Kristus botar dig. Res dig upp och rulla ihop din sovmatta!” Och i samma stund reste sig Aineas upp.35Alla som bodde i Lydda och på Sharonslätten såg honom sedan gå omkring frisk och kry, och alla började tro på Herren Jesus!36I staden Joppe fanns det bland Jesus efterföljare en kvinna som hette Tabita, på grekiska Dorkas*. Hon hade gjort mycket gott mot andra människor och särskilt mot de fattiga,37men vid den här tiden blev hon sjuk och dog. Hennes vänner gjorde därför i ordning henne för begravningen och la henne i ett rum en trappa upp.38Men när Jesus efterföljare hörde att Petrus var i Lydda, som låg alldeles i närheten, skickade de iväg två män för att be honom komma över till Joppe så fort som möjligt.39Petrus följde genast med, och så snart han kom dit, tog de med honom en trappa upp i huset där Tabita låg. Rummet var fyllt av gråtande änkor, som visade Petrus de tunikor och mantlar som Tabita hade gjort medan hon fortfarande levde.40Men Petrus sa till alla att lämna rummet. Sedan föll han ner på knä och bad, och efter en stund vände han sig till den döda och sa: ”Tabita, res dig upp!” Då slog hon upp sina ögon, och när hon fick se Petrus satte hon sig upp.41Petrus räckte henne genast handen och hjälpte henne upp på fötter. Sedan ropade han på de troende och änkorna och lät dem se henne stå där livs levande.42Nyheten om det som hade hänt spreds i hela staden och många började tro på Herren Jesus.43Petrus stannade därför ett tag i Joppe och bodde hos Simon, en man som arbetade med skinnberedning.*
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.