2.Samuel 2 | Kutsal Kitap Yeni Çeviri Nya Levande Bibeln

✕

Anmelden
... und alle Funktionen nutzen!
2.Samuel 2 | Kutsal Kitap Yeni Çeviri

Davut'un Yahuda Kralı Oluşu

1 Bundan sonra Davut RAB'be, ‹‹Yahuda kentlerinden birine gideyim mi?›› diye sordu. RAB, ‹‹Git›› dedi. Davut, ‹‹Nereye gideyim?›› diye sorunca, RAB, ‹‹Hevron'a›› diye karşılık verdi. 2 Bunun üzerine Davut, iki eşiyle -Yizreelli Ahinoam ve Karmelli Naval'ın dulu Avigayil'le- birlikte oraya gitti. 3 Aileleriyle birlikte adamlarını da götürdü. Hevron'a bağlı kentlere yerleştiler. 4 Yahudalılar Hevron'a giderek orada Davut'u Yahuda Kralı olarak meshettiler. Saul'u gömenlerin Yaveş-Gilatlılar olduğu Davut'a bildirildi. 5 Davut onlara ulaklar göndererek şöyle dedi: ‹‹Efendiniz Saul'u gömmekle ona yaptığınız iyilikten dolayı RAB sizi kutsasın. 6 RAB şimdi size bağlılıkla, iyilikle davransın. Bunu yaptığınız için ben de size aynı şekilde iyilik yapacağım. 7 Şimdi güçlü ve yürekli olun, çünkü efendiniz Saul öldü. Yahuda halkı beni kralları olarak meshetti.››

İsrail'le Yahuda Arasındaki Savaş

8 Saul'un ordu komutanı Ner oğlu Avner, Saul oğlu İş-Boşet'i yanına alıp Mahanayim'e götürmüştü. 9 Avner onu orada Gilat, Aşurlular, Yizreel, Efrayim, Benyamin ve bütün İsrail'in kralı yaptı. 10 Saul oğlu İş-Boşet kırk yaşında kral oldu ve İsrail'de iki yıl krallık yaptı. Ancak Yahuda halkı Davut'u destekledi. 11 Davut Hevron'da Yahuda halkına yedi yıl altı ay krallık yaptı. 12 Ner oğlu Avner, Saul oğlu İş-Boşet'in adamlarıyla birlikte Mahanayim'den Givon'a gitti. 13 Seruya oğlu Yoav'la Davut'un adamları varıp Givon Havuzu'nun yanında onları karşıladılar. Taraflardan biri havuzun bir yanına, öteki öbür yanına oturdu. 14 Avner Yoav'a, ‹‹Ne olur gençler kalkıp önümüzde dövüşsünler›› dedi. Yoav, ‹‹Olur, kalkıp dövüşsünler›› diye karşılık verdi. 15 Böylece Benyamin oymağından Saul oğlu İş-Boşet'ten yana olanlardan on iki kişiyle Davut'un adamlarından on iki kişi kalkıp ileri atıldı. 16 Her biri karşıtının başından tuttuğu gibi kılıcını böğrüne sapladı; birlikte yere serildiler. Bu yüzden Givon'daki o yere Helkat-Hassurim* adı verildi. 17 O gün savaş çok çetin oldu. Davut'un adamları Avner'le İsrailliler'i yenilgiye uğrattılar. 18 Seruya'nın üç oğlu -Yoav, Avişay ve Asahel- de oradaydılar. Bir kır ceylanı kadar hızlı koşan Asahel 19 sağa sola sapmadan Avner'i kovaladı. 20 Avner arkasına bakınca, ‹‹Asahel sen misin?›› diye sordu. Asahel, ‹‹Evet, benim›› diye karşılık verdi. 21 Avner, ‹‹Sağa ya da sola dön. Gençlerden birini yakala ve kendin için silahlarını al›› dedi. Ama Asahel Avner'i kovalamaktan vazgeçmek istemedi. 22 Avner Asahel'i bir daha uyardı: ‹‹Beni kovalamaktan vazgeç! Neden seni yere sereyim? Sonra kardeşin Yoav'ın yüzüne nasıl bakarım?›› 23 Asahel peşini bırakmayı reddedince Avner mızrağının arka ucuyla onu karnından vurdu. Mızrak Asahel'in sırtından çıktı. Asahel orada düşüp öldü. Asahel'in düşüp öldüğü yere varanların tümü orada durup beklediler. 24 Ama Yoav'la Avişay Avner'i kovalamayı sürdürdüler. Güneş batarken Givon kırsal bölgesine giden yolun üzerindeki Giah'a bakan Amma Tepesi'ne vardılar. 25 Benyaminliler Avner'in çevresinde toplanarak bir birlik oluşturdular. Bir tepenin başında durup beklediler. 26 Avner Yoav'a, ‹‹Kılıç sonsuza dek mi insanları yok etsin?›› diye seslendi, ‹‹Bu olayın acıyla sona ereceğini anlamıyor musun? Kardeşlerini kovalamaktan vazgeçmeleri için askerlere ne zaman buyruk vereceksin?›› 27 Yoav şöyle karşılık verdi: ‹‹Yaşayan Tanrı'nın adıyla derim ki, seslenmeseydin askerler sabaha dek kardeşlerini kovalamaktan vazgeçmeyecekti.›› 28 Sonra Yoav boru çaldı. Herkes durdu. Bundan böyle İsrail halkını ne kovaladılar, ne de onlarla savaştılar. 29 Avner'le adamları bütün gece Arava Vadisi'nde yürüdüler. Şeria Irmağı'nı geçerek Bitron yolundan* Mahanayim'e vardılar. 30 Yoav Avner'i kovalamaktan döndükten sonra orduyu topladı. Asahel'den başka, Davut'un adamlarından on dokuz kişi eksikti. 31 Oysa Davut'un adamları Avner'i destekleyen Benyaminliler'i bozguna uğratıp üç yüz altmış kişiyi öldürmüşlerdi. 32 Yoav'la adamları Asahel'i götürüp Beytlehem'de babasının mezarına gömdüler. Sonra bütün gece yürüyerek gün doğumunda Hevron'a vardılar.

Eskı Antlaşma © The Bible Society in Turkey 2001 Yeni Antlaşma © The Translation Trust 1987, 1994, 2001 Written permission is required from the copyright holders to use part or all of the text for purposes other than personal study.

Nya Levande Bibeln

Juda kröner David till kung

1 Efter en tid frågade David Herren: "Ska jag flytta tillbaka till Juda?"Och Herren svarade: "Ja!""Till vilken stad ska jag flytta?" Herren svarade: "Till Hebron." 2 David flyttade då dit med sina båda hustrur, Ahinoam från Jisreel och Abigail, Nabals änka från Karmel. 3 Han tog också med sig sina män och deras familjer dit. 4 Styresmännen i Juda kom till Hebron. De smorde David med olja och krönte honom till kung över hela Juda. När David hörde att männen i Jabes i Gilead hade begravt Saul, 5 skickade han dem detta budskap: "Herren ska välsigna er för den heder ni visat mot er kung. 6 Herren ska vara trofast mot er och belöna er, och det ska jag också göra därför att ni handlat som ni gjort. 7 Fortsätt att vara starka och modiga. Saul är död, men Juda har smort mig till er kung."

Abner kröner Is-Boset till kung

8 Men Abner, Ners son och Sauls befälhavare, hade gått till Mahanaim för att kröna Sauls son Is-Boset till kung. 9 Is-Boset blev kung över Gilead, Asur, Jisreel, Efraim, Benjamins stam och resten av Israel. 10 Han var fyrtio år gammal när han blev kung, och han regerade i Mahanaim i två år.

Inbördeskrig

12 En dag ledde Abner några av Is-Bosets trupper från Mahanaim till Gibeon. 13 Joab, Serujas son, ledde Davids trupper, och de möttes vid Gibeons damm. Där slog de sig ner mitt emot varandra på var sin sida om dammen. 14 Sedan föreslog Abner Joab: "Vi låter några av våra män mötas man mot man!"Joab gick med på det, 15 och tolv män utvaldes från var sida till en strid på liv och död. 16 Var och en grep sin motståndare i håret och stack sitt svärd i hans sida. Alla dog. Platsen har sedan dess kallats Svärdsåkern. 17 De två arméerna började sedan att bekämpa varandra. Striden blev hård, men Abner och Israels män besegrades av Joab och Davids trupper. 18 Joabs bröder Abisai och Asael var också med i striden. Asael kunde springa snabbt som en hjort, 19 och han började förfölja Abner. Han stannade inte för något utan fortsatte med blicken hela tiden fäst vid Abner. 20 Abner vände sig om och ropade: "Är det du, Asael?""Ja, det är det", ropade Asael tillbaka. 21 "Jaga någon annan, ta någon av de yngre! " skrek Abner. Men Asael fortsatte att förfölja honom. 22 Då ropade Abner: "Ge dig iväg härifrån! Jag skulle aldrig kunna se din bror Joab i ögonen om jag var tvungen att döda dig!" 23 Men Asael vägrade vända om, så Abner genomborrade honom med bakänden av sitt spjut. Det gick rakt igenom hans kropp och kom ut i ryggen. Asael föll till marken och dog omedelbart. Alla stannade upp när de passerade platsen där han låg. 24 Nu började Joab och Abisai jaga Abner. Solen höll just på att gå ner när de kom till Ammakullen nära Gia, längs vägen till Gibeonöknen. 25 Abners trupper från Benjamins stam grupperade sig på kullens topp, 26 och Abner ropade ner till Joab: "Måste vi fortsätta att döda varandra i evighet? Hur länge ska du vänta innan du befaller dina män att sluta döda sina bröder?" 27 Joab ropade tillbaka: "Jag svär vid Gud att om du inte hade sagt något skulle vi ha fortsatt ända till morgonen." 28 Han blåste i sin trumpet, och hans män slutade jaga Israels trupper och striden upphörde. 29 Den natten återvände Abner och hans män genom Hedmarken och över Jordanfloden, och de marscherade utan uppehåll ända till Mahanaim. 30 Joab och hans män återvände också hem, och när de räknade styrkorna saknades bara nitton man, förutom Asael. 31 Men själva hade de dödat trehundrasextio män från Benjamins stam som hade varit med Abner. 32 Joab och hans män tog med sig Asaels kropp till Betlehem och begravde honom bredvid hans far. Sedan gick de hela natten och nådde fram till Hebron i gryningen.