1Davut'a, ‹‹Filistliler Keila Kenti'ne saldırıp harmanları yağmalıyorlar›› diye haber verdiler.2Davut RAB'be, ‹‹Gidip şu Filistliler'e saldırayım mı?›› diye danıştı. RAB, ‹‹Git, Filistliler'e saldır ve Keila Kenti'ni kurtar›› diye yanıtladı.3Ama adamları Davut'a, ‹‹Bak, biz burada Yahuda'dayken korkuyoruz›› dediler, ‹‹Keila'ya Filist ordusuna karşı savaşmaya gidersek büsbütün korkarız.››4Bunun üzerine Davut RAB'be bir kez daha danıştı. RAB ona yine, ‹‹Kalk, Keila'ya git! Çünkü Filistliler'i senin eline ben teslim edeceğim›› dedi.5Böylece Davut'la adamları Keila'ya gidip Filistliler'e karşı savaştılar. Davut onların hayvanlarını ele geçirdi. Filistliler'i ağır bir yenilgiye uğratarak Keila halkını kurtardı.6Ahimelek'in oğlu Aviyatar kaçıp Keila'da bulunan Davut'a gittiğinde, efodu da birlikte götürmüştü.
Saul Davut'u Kovalıyor
7Saul, Davut'un Keila Kenti'ne gittiğini duyunca, ‹‹Tanrı Davut'u elime teslim etti›› dedi, ‹‹Davut sürgülü kapıları olan bir kente girmekle kendini hapsetmiş oldu.››8Böylece Saul, Keila'ya yürüyüp Davut'la adamlarını kuşatmak amacıyla bütün halkı savaşa çağırdı.9Davut, Saul'un kendisine bir düzen kurduğunu duyunca, Kâhin Aviyatar'a, ‹‹Efodu getir›› dedi.10Sonra şöyle yakardı: ‹‹Ey İsrail'in Tanrısı RAB! Ben kulun yüzünden Saul'un gelip Keila'yı yıkmayı tasarladığına dair kesin haber aldım.11Keila halkı beni onun eline teslim eder mi? Kulunun duymuş olduğu gibi Saul gelecek mi? Ey İsrail'in Tanrısı RAB, yalvarırım, kuluna bildir!›› RAB, ‹‹Saul gelecek›› yanıtını verdi.12Davut RAB'be, ‹‹Keila halkı beni ve adamlarımı Saul'un eline teslim edecek mi?›› diye sordu. RAB, ‹‹Teslim edecek›› dedi.13Bunun üzerine Davut ile yanındaki altı yüz kadar kişi Keila'dan ayrılıp oradan oraya yer değiştirmeye başladılar. Davut'un Keila'dan kaçtığını öğrenen Saul oraya gitmekten vazgeçti.14Davut kırsal bölgedeki sığınaklarda ve Zif Çölü'nün dağlık kesiminde kaldı. Saul her gün Davut'u aradığı halde, Tanrı onu Saul'un eline teslim etmedi.15Davut Zif Çölü'nde, Horeş'teyken, Saul'un kendisini öldürmek için yola çıktığını öğrendi.16Bu arada Saul oğlu Yonatan kalkıp Horeş'e, Davut'un yanına gitti ve onu Tanrı'nın adıyla yüreklendirdi.17‹‹Korkma!›› dedi, ‹‹Babam Saul sana dokunmayacak. Sen İsrail Kralı olacaksın, ben de senin yardımcın olacağım. Babam Saul da bunu biliyor.››18İkisi de RAB'bin önünde aralarındaki antlaşmayı yenilediler. Sonra Yonatan evine döndü, Davut ise Horeş'te kaldı.19Zifliler Giva'ya gidip Saul'a, ‹‹Davut aramızda›› dediler, ‹‹Yeşimon'un güneyinde, Hakila Tepesi'ndeki Horeş sığınaklarında gizleniyor.20Ey kral, ne zaman gelmek istersen gel! Davut'u kralın eline teslim etmeyi ise bize bırak.››21Saul, ‹‹RAB sizi kutsasın! Bana acıdınız›› dedi,22‹‹Gidin ve bir daha araştırın; Davut'un genellikle nerelerde gizlendiğini, orada onu kimin gördüğünü iyice öğrenin. Çünkü onun çok kurnaz olduğunu söylüyorlar.23Gizlendiği yerlerin hepsini öğrenip bana kesin bir haber getirin. O zaman ben de sizinle gelirim. Eğer Davut o bölgedeyse, bütün Yahuda boyları içinde onu arayıp bulacağım.››24Böylece Zifliler kalkıp Saul'dan önce Zif'e gittiler. O sırada Davut'la adamları Yeşimon'un güneyindeki Arava'da, Maon Çölü'ndeydiler.25Saul ile adamlarının kendisini aramaya geldiklerini öğrenince Davut aşağıya inip Maon Çölü'ndeki kayalığa sığındı. Saul bunu duyunca Davut'un ardından Maon Çölü'ne gitti.26Saul dağın bir yanından, Davut'la adamları ise öbür yanından ilerliyordu. Davut Saul'dan kaçıp kurtulmaya çalışıyordu. Saul'la askerleri Davut'la adamlarını yakalamak üzere yaklaşırken,27bir ulak gelip Saul'a şöyle dedi: ‹‹Çabuk gel! Filistliler ülkeye saldırıyor.››28Bunun üzerine Saul Davut'u kovalamayı bırakıp Filistliler'le savaşmaya gitti. Bu yüzden oraya Sela-Hammahlekot* adı verildi.29Davut oradan ayrılıp Eyn-Gedi bölgesindeki sığınaklara gizlendi.
Nya Levande Bibeln
Saul jagar David
1En dag fick David reda på att filisteerna var i Kegila och plundrade logarna.2David frågade då Herren: "Ska jag anfalla dem?""Ja, gå till attack mot filisteerna och rädda Kegila!" sa Herren till honom.3Men Davids män hade invändningar: "Vi är rädda och känner oss inte ens säkra här i Juda. Vi vill verkligen inte gå till Kegila för att strida mot hela den filisteiska armén!"4David frågade då Herren än en gång, och Herren svarade på samma sätt: "Gå ner till Kegila, så ska jag hjälpa er att besegra filisteerna."5De gick då ner till Kegila och stred mot filisteerna. De vann en förkrossande seger, förde bort filisteernas boskap och räddade Kegilas befolkning.6Prästen Ebjatar hade tagit med sig prästkläderna när han flydde till David.7Saul fick snart reda på att David var i Kegila."Bra!" utropade han. "Nu har vi honom! Gud har gett David åt mig nu när han har stängt in sig i en stad med starka portar."8Saul mobiliserade därför hela sin armé för att belägra Kegila och tillfångata David och hans män.9När David fick reda på Sauls plan bad han prästen Ebjatar att ta fram prästkläderna, för han ville fråga Herren vad de skulle göra.10"Herre, Israels Gud", sa David. "Jag har hört att Saul tänker komma och förgöra Kegila, därför att jag är här.11Kommer Kegilas män att överlämna mig åt honom? Och tänker verkligen Saul komma hit, som jag har hört? Herre, Israels Gud, svara mig!"Herren svarade: "Ja, han kommer."12"Och kommer Kegilas män att utlämna mig till Saul? frågade David. Och Herren svarade: "Ja, de kommer att utlämna dig."13David och hans cirka sex hundra man lämnade därför Kegila och vandrade från plats till plats. Men när Saul fick veta att David hade flytt, brydde han sig inte om att dra ut.14David bodde nu i ökengrottorna i bergslandet Sif. Saul sökte dagligen efter honom, men Herren lät honom inte lyckas.15En dag, när David var nära Hores, fick han reda på att Saul var på väg för att döda honom.16Jonatan, Sauls son, gick nu för att leta reda på David, och när han fann honom uppmuntrade han David i hans tro på Gud.17"Var inte rädd", tröstade Jonatan honom. "Min far kommer aldrig att hitta dig! Du ska bli Israels kung, och jag kommer att bli din närmaste man. Det vet min far också."18De bekräftade sedan förbundet med varandra. David stannade i Hores, och Jonatan återvände hem.19Men Sifs män gick till Saul i Gibea och förrådde David."Vi vet var han gömmer sig", sa de. "Han är i grottorna vid Hores på Hakilakullen, nere i den södra delen av öknen.20Kom ner dit, så ska vi se till att gripa honom åt dig!"21"Herren ska välsigna er för er omtanke om mig", sa Saul!22"Gå genast och gör er beredda. Ta reda på var han är och vem som har sett honom där, för jag vet hur listig han är.23Kartlägg alla hans gömställen och kom sedan och ge mig mer detaljerade uppgifter. Då ska jag komma med er. Och om han finns i området, så ska jag hitta honom, om jag så ska söka överallt i hela Juda!"24Sifs män återvände hem. När David fick reda på att Saul var på väg till Sif, gick han och hans män ännu längre in i Maons öken, till dess södra del, men Saul följde efter dem.26Till slut var det bara ett berg som skilde Saul och David åt. Saul och hans män närmade sig. David gjorde allt för att undkomma, men allt verkade hopplöst.27När Saul vid denna tidpunkt fick besked om att filisteerna härjade i Israel igen,28gav han plötsligt upp förföljandet av David för att gå emot dem. Ända sedan dess har platsen, där David slog läger, kallats Flyktens klippa.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.