1Davut Nov Kenti'ne, Kâhin Ahimelek'in yanına gitti. Ahimelek titreyerek Davut'u karşılamaya çıktı. ‹‹Neden yalnızsın? Neden yanında kimse yok?›› diye sordu.2Davut şöyle yanıtladı: ‹‹Kral bana bir görev verdi. ‹Sana verdiğim görevden ve buyruklardan kimsenin haberi olmasın› dedi. Adamlarıma gelince, belli bir yere gitmelerini söyledim.3Şu an elinde ne var? Bana beş somun ekmek ya da başka ne varsa ver.››4Kâhin, ‹‹Taze ekmeğim yok›› diye karşılık verdi, ‹‹Ama adamların kadından uzak kaldılarsa kutsanmış ekmek* var.››5Davut, ‹‹Yola çıktığımızdan her zaman olduğu gibi, kadından uzak kaldık›› dedi, ‹‹Sıradan bir yolculuğa çıktığımızda bile adamlarım kendilerini temiz tutarlar; özellikle bugün ne kadar daha çok temiz olacaklar.››6Bunun üzerine kâhin ona kutsanmış ekmek* verdi; çünkü orada huzura konan ekmekten başka ekmek yoktu. Bu ekmek RAB'bin huzurundan alındığı gün yerine sıcak ekmek konurdu.7O gün Saul'un görevlilerinden Edomlu Doek adındaki baş çoban RAB'bin önünde dinsel görevini yerine getirmek üzere* orada bulunuyordu.8Davut Ahimelek'e, ‹‹Yanında mızrak ya da kılıç yok mu?›› diye sordu, ‹‹Kralın işi acele olduğundan, yanıma ne kılıcımı aldım, ne de başka bir silah.››9Kâhin, ‹‹Ela Vadisi'nde öldürdüğün Filistli Golyat'ın kılıcı var›› diye karşılık verdi, ‹‹Efodun arkasında beze sarılı duruyor. Burada başka silah yok. İstersen onu alabilirsin.›› Davut, ‹‹Onun gibisi yoktur, onu bana ver›› dedi.10Saul'dan kaçan Davut o gün Gat Kralı Akiş'e gitti.11Akiş'in görevlileri, ‹‹Bu İsrail Kralı Davut değil mi?›› dediler, ‹‹Çalıp oynarken, ‹Saul binlercesini öldürdü, Davut'sa on binlercesini› diye hakkında ezgiler okudukları kişi bu değil mi?››12Bu sözler Davut'u derin derin düşündürdü. Gat Kralı Akiş'ten çok korkan Davut, onların önünde tutumunu değiştirerek deli gibi davrandı. Kentin kapılarını tırmaladı, salyasını sakalına akıttı.14Akiş görevlilerine, ‹‹Şu adama bakın!›› dedi, ‹‹Delinin biri! Onu neden bana getirdiniz?15Bizde deliler eksik mi ki, önümde delilik yapsın diye bu adamı getirdiniz? Bu adamın sarayıma girmesi şart mı?››
Nya Levande Bibeln
David ber om bröd
1David kom till staden Nob för att träffa prästen Ahimelek, som blev förskräckt när han fick se honom."Varför är du ensam?" frågade han. "Varför har du ingen med dig?"2"Kungen har sänt ut mig på ett privat uppdrag", ljög David. "Ingen får veta varför jag är här. Jag har stämt möte med mina män på en annan plats.3Kan du ge mig något att äta? Jag behöver fem bröd, eller vad du kan avvara."4"Vi har inget vanligt bröd", svarade prästen. "Men här finns det heliga brödet, som du kan ta, om dina män har hållit sig borta från kvinnor en tid."5"Det kan du vara säker på att de har, i alla fall under de senaste dagarna", svarade David. "Jag låter inte mina män göra vad som helst när de är ute på ett uppdrag, och eftersom de brukar hålla sig rena till och med under vanliga uppdrag, så gör de det desto mer vid det här tillfället."6Det fanns inte något annat än det heliga brödet, skådebrödet, som brukade ställas fram inför Herren i tabernaklet, och den dagen hade det just bytts ut mot färskt bröd.7Av en händelse var ledaren för Sauls herdar, edomiten Doeg, där just då för att bli renad.8David frågade Ahimelek om han hade ett spjut eller ett svärd att ge honom. "Jag fick inget vapen med mig, när jag i all hast blev tvungen att ge mig iväg på kungens uppdrag!" förklarade David.9"Jo", svarade prästen. "Jag har ju filisteen Goljats svärd här, honom som du dödade i Elas dal. Det är inlindat i tyg och ligger under prästkläderna. Ta det om du vill. Jag har inget annat svärd.""Det passar utmärkt!" svarade David. "Hämta det åt mig!"
David spelar vansinnig
10Sedan skyndade sig David därifrån. Han flydde bort från Saul till kung Akis i Gat.11Men Akis män blev inte glada, när de fick höra att han var där. "Är inte han Israels högste ledare?" frågade de. "Är inte han den som folket hedrar med att dansa och sjunga: 'Saul har slagit sina tusen och David sina tiotusen?' "12David förstod deras tveksamhet. Han blev rädd för vad kung Akis skulle göra med honom,13så han spelade vansinnig. Han gjorde märken i dörrarna i stadsporten och lät spottet rinna ner i skägget.14Till slut sa kung Akis till sina män: "Måste ni föra hit en galning? Har vi inte nog med sådana redan! Måste jag verkligen ha honom i mitt hus?"
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.