1.Könige 1 | Kutsal Kitap Yeni Çeviri

Kral Davut'un Son Yılları

1 Yıllar geçmiş, Kral Davut yaşlanmıştı. Üstünü örtülerle örtmelerine karşın ısınamıyordu.

2 Görevlileri, ‹‹Efendimiz kral!›› dediler, ‹‹Yanında kalıp sana bakacak, koynunda yatıp seni ısıtacak genç bir kız arayalım.››

3 Görevliler bütün İsrail'i aradılar; sonunda Şunemli Avişak adında genç ve güzel bir kız bulup krala getirdiler.

4 Çok güzel olan genç kız, krala bakıp hizmet etti. Ama kral ona hiç dokunmadı.

Adoniya Kendini Kral İlan Ediyor

5 Hagit'in oğlu Adoniya kral olmayı düşünüyordu. Bu amaçla ortaya çıkıp kendine savaş arabaları, atlılar ve önünde koşacak elli muhafız buldu.

6 Babası Davut hiçbir zaman, ‹‹Neden şöyle ya da böyle davranıyorsun?›› diye ona karşı çıkmamıştı. Avşalom'dan sonra dünyaya gelen Adoniya çok yakışıklıydı.

7 Adoniya, Seruya oğlu Yoav ve Kâhin Aviyatar'la görüşüp onların desteğini sağladı.

8 Ama Kâhin Sadok, Yehoyada oğlu Benaya, Peygamber Natan, Şimi, Rei ve Davut'un muhafızları ona katılmadılar.

9 Adoniya, Eyn-Rogel yakınlarında Sohelet Kayası denilen yerde davar, sığır ve besili buzağılar kurban edip bütün kardeşlerini, yani kralın oğullarını ve krala hizmet eden bütün Yahudalılar'ı çağırdı. Ama Peygamber Natan'ı, Benaya'yı, muhafızları ve kardeşi Süleyman'ı çağırmadı.

Süleyman'ın Kral İlan Edilmesi

11 Bunun üzerine Natan, Süleyman'ın annesi Bat-Şeva'ya, ‹‹Hagit oğlu Adoniya efendimiz Davut'un haberi olmadan kendini kral ilan etmiş, duymadın mı?›› dedi,

12 ‹‹Şimdi izin ver de sana kendi canınla oğlun Süleyman'ın canını nasıl kurtaracağına ilişkin öğüt vereyim.

13 Git Kral Davut'a söyle, ‹Efendim kral, benden sonra oğlun Süleyman kral olacak ve tahtıma o oturacak diye bana ant içmedin mi? O halde neden Adoniya kral oldu?›

14 Sen kralla konuşmanı bitirmeden ben içeri girip sözlerini doğrulayacağım.››

15 Bat-Şeva yaşı çok ilerlemiş olan kralın odasına girdiğinde Şunemli Avişak ona hizmet ediyordu.

16 Bat-Şeva, kralın önünde diz çöküp yere kapandı. Kral, ‹‹Ne istiyorsun?›› diye sordu.

17 Bat-Şeva şöyle karşılık verdi: ‹‹Efendim, ‹Benden sonra oğlun Süleyman kral olacak ve tahtıma oturacak› diye bana Tanrın RAB adıyla ant içtin.

18 Efendim kral, şu anda senin haberin olmadan Adoniya krallığını ilan etti.

19 Sayısız sığır, davar ve besili buzağı kurban edip kralın bütün oğullarını, Kâhin Aviyatar'ı ve ordu komutanı Yoav'ı çağırdı, ama kulun Süleyman'ı çağırmadı.

20 Efendim kral, bütün İsrail'in gözü sende. Senden sonra tahtına kimin geçeceğini öğrenmek istiyorlar.

21 Yoksa sen ölüp atalarına kavuşunca, ben ve oğlum Süleyman suçlu sayılacağız.››

22 Bat-Şeva daha kralla konuşurken Peygamber Natan geldi.

23 Krala, ‹‹Peygamber Natan geldi›› dediler. Natan kralın huzuruna çıkıp yüzüstü yere kapandı.

24 Sonra, ‹‹Efendim kral, senden sonra Adoniya'nın kral olup tahtına geçeceğini söyledin mi?›› dedi,

25 ‹‹Adoniya bugün gidip sayısız sığır, davar ve besili buzağı kurban etmiş; kralın bütün oğullarını, ordu komutanlarını ve Kâhin Aviyatar'ı çağırmış. Şu anda hepsi onun önünde yiyip içiyor ve, ‹Yaşasın Kral Adoniya!› diye bağırıyor.

26 Ama Adoniya beni, Kâhin Sadok'u, Yehoyada oğlu Benaya'yı ve kulun Süleyman'ı çağırmadı.

27 Efendim ve kralım, gerçekten bütün bunlara sen mi karar verdin? Yoksa senden sonra tahtına kimin geçeceğini biz kullarına bildirmeden mi bunu yaptın?››

28 Kral Davut, ‹‹Bana Bat-Şeva'yı çağırın!›› dedi. Bat-Şeva kralın huzuruna çıkıp önünde durdu.

29 Kral Bat-Şeva'ya, ‹‹Beni bütün sıkıntılardan kurtaran, yaşayan RAB'bin adıyla ant içiyorum›› dedi,

30 ‹‹ ‹Benden sonra oğlun Süleyman kral olacak ve tahtıma geçecek› diye İsrail'in Tanrısı RAB'bin adıyla içtiğim andı bugün yerine getireceğim.››

31 O zaman Bat-Şeva kralın önünde diz çöküp yüzüstü yere kapandı ve, ‹‹Efendim Kral Davut sonsuza dek yaşasın!›› dedi.

32 Kral Davut, ‹‹Kâhin Sadok'u, Peygamber Natan'ı ve Yehoyada oğlu Benaya'yı bana çağırın›› dedi. Hepsi önüne gelince,

33 kral onlara şöyle dedi: ‹‹Efendinizin görevlilerini yanınıza alın ve oğlum Süleyman'ı benim katırıma bindirip Gihon'a götürün.

34 Orada Kâhin Sadok ve Peygamber Natan onu İsrail Kralı olarak meshetsinler. Boru çalıp, ‹Yaşasın Kral Süleyman!› diye bağırın.

35 Onun ardından gidin; çünkü o gelip tahtıma oturacak ve yerime kral olacak. Onu İsrail ve Yahuda'ya yönetici atadım.››

36 Yehoyada oğlu Benaya, ‹‹Amin›› diye karşılık verdi, ‹‹Efendim kralın Tanrısı RAB de bu kararı onaylasın.

37 RAB, efendim kralla birlikte olduğu gibi Süleyman'la da birlikte olsun ve onun krallığını Davut'un krallığından daha başarılı kılsın.››

38 Kâhin Sadok, Peygamber Natan, Yehoyada oğlu Benaya, Keretliler'le Peletliler gidip Süleyman'ı Kral Davut'un katırına bindirdiler ve Gihon'a kadar ona eşlik ettiler.

39 Kâhin Sadok, Kutsal Çadır'dan yağ dolu boynuz kabı alıp Süleyman'ı meshetti. Boru çalınca bütün halk ‹‹Yaşasın Kral Süleyman!›› diye bağırdı.

40 Herkes kaval çalarak Süleyman'ın ardından yürüdü. Öyle sevinçliydiler ki, seslerinden adeta yer sarsılıyordu.

41 Adoniya ve yanındaki konuklar yemeklerini bitirirken kalabalığın gürültüsünü duydular. Boru sesini duyan Yoav, ‹‹Kentten gelen bu gürültü de ne?›› diye sordu.

42 Yoav daha sorusunu tamamlamadan, Kâhin Aviyatar oğlu Yonatan çıkageldi. Adoniya ona, ‹‹İçeri gir, sen yiğit bir adamsın. İyi haberler getirmiş olmalısın›› dedi.

43 Yonatan, ‹‹Hayır, bu kez farklı›› diye karşılık verdi, ‹‹Efendimiz Kral Davut, Süleyman'ı kral atadı.

44 Kral, Kâhin Sadok, Peygamber Natan, Yehoyada oğlu Benaya ve Keretliler'le Peletliler'in Süleyman'ı kendi katırına bindirip götürmelerini istedi.

45 Gihon'a götürülen Süleyman orada Kâhin Sadok'la Peygamber Natan tarafından kral olarak meshedildi. Oradan sevinçle döndüler ve sesleri kentte yankılanmaya başladı. Duyduğunuz sesler onların sesleridir.

46 Üstelik Süleyman krallık tahtına oturdu bile.

47 Ayrıca efendimiz Kral Davut'u kutlamaya gelen görevlileri, ‹Tanrın, Süleyman'ın adını senin adından daha yüce, krallığını senin krallığından daha başarılı kılsın› diyorlar. Kral yatağının üzerine kapanarak,

48 ‹Henüz gözlerim açıkken bugün tahtıma oturacak birini veren İsrail'in Tanrısı RAB'be övgüler olsun› diyor.››

49 Bunun üzerine Adoniya'nın bütün konukları korkuya kapılıp kalktılar, her biri kendi yoluna gitti.

50 Adoniya ise, Süleyman'dan korktuğu için, gidip sunağın boynuzlarına sarıldı*.

51 Durumu Süleyman'a anlattılar. ‹‹Adoniya senden korkuyor›› dediler, ‹‹Sunağın boynuzlarına sarılmış ve ‹İlk önce Kral Süleyman ben kulunu kılıçla öldürmeyeceğine dair ant içsin› diyor.››

52 Süleyman, ‹‹Eğer bana bağlı kalırsa, saçının bir teline bile zarar gelmez›› diye yanıtladı, ‹‹Ama içinde bir kötülük varsa öldürülür.››

53 Sonra Kral Süleyman'ın gönderdiği adamlar Adoniya'yı sunaktan indirip getirdiler. Adoniya gelip önünde yere kapanınca, ona, ‹‹Evine dön!›› dedi.

Eskı Antlaşma © The Bible Society in Turkey 2001 Yeni Antlaşma © The Translation Trust 1987, 1994, 2001 Written permission is required from the copyright holders to use part or all of the text for purposes other than personal study.

Nya Levande Bibeln

Adonia försöker ta makten

1 När kung David var gammal var han frusen av sig och blev inte varm hur många filtar man än bredde över honom.

3 Man sökte över hela landet för att få tag i en ung, vacker och lämplig flicka, och slutligen fann man Abisag från Sunem, som fördes till kungen. Hon var mycket vacker, och hon tog hand om kungen och passade upp på honom, men kungen hade inget intimt umgänge med henne.

5 Samtidigt lät Davids son Adonia, vars mor hette Haggit, att utropa sig till kung i stället för sin åldrige far. Han skaffade sig vagnar och ryttare och femtio män att springa före vagnen.

6 Hans far hade aldrig velat gå till rätta med honom och fråga vad han menade med detta. Adonia såg mycket bra ut, och han var Absaloms yngre bror.

7 Han fick med sig Joab, överbefälhavaren, och prästen Ebjatar, och de lovade att hjälpa honom till makten.

8 Men bland dem som fortsatte att vara trogna mot kung David och vägrade acceptera Adonia fanns prästen Sadok och Benaja, Jojadas son, profeten Natan, Simei, Rei och Davids hjältar.

9 Adonia begav sig till Rogelskällan, där han offrade får, tjurar och gödkalvar vid Soheletstenen. Därefter kallade han samman alla sina bröder, kungens söner och alla de män i Juda som var i kungens tjänst.

10 Men han inbjöd inte profeten Natan, Benaja, Davids hjältar och sin bror Salomo.

11 Då gick profeten Natan till Salomos mor, Bat-Seba, och frågade henne: "Känner du till att Haggits son Adonia nu är kung och att vår herre David inte ens vet om det?

12 Om du vill rädda ditt eget och din son Salomos liv, så ska du göra det jag säger till dig!

13 Du ska genast gå till kung David och fråga honom: 'Min herre, har du inte lovat mig att min son Salomo ska bli kung efter dig och sitta på din tron? Hur kan det då komma sig att Adonia regerar nu?'

14 Medan du talar med honom ska jag komma in och bekräfta allt du säger."

15 Bat-Seba gick till den gamle kungen i hans rum där Abisag skötte om honom.

16 Bat-Seba bugade sig djupt för honom och böjde knä. David frågade henne: "Vad har du på hjärtat?"

17 "Min herre och kung", svarade hon. "Du svor inför Herren, din Gud, och lovade mig att min son Salomo skulle efterträda dig på tronen,

18 men nu har Adonia blivit kung i stället utan att du ens vet om det!

19 Han har firat sin kröning genom att offra oxar, gödkalvar och en mängd får, och han har inbjudit alla dina söner och prästen Ebjatar och Joab, överbefälhavaren, men inte Salomo.

20 Nu vill hela Israel veta om du verkligen har utsett Adonia till din efterträdare.

21 Om du inte gör någonting åt detta så kommer min son Salomo och jag att avrättas som brottslingar så snart du är borta."

22 Medan hon fortfarande talade med kungen kom profeten Natan. Man meddelade kungen detta och han lät honom komma in i rummet. Natan bugade sig djupt för kungen

24 och frågade: "Herre, har du utsett Adonia att bli kung efter dig?

25 I dag firar han sin kröning genom att offra tjurar, gödkalvar och får, och han har inbjudit dina söner till festligheterna, prästen Ebjatar och dina bästa män. De äter och dricker tillsammans med honom och ropar: 'Länge leve kung Adonia!'

26 Men prästen Sadok och Benaja och Salomo och mig har han inte bjudit.

27 Har detta skett med din vetskap? Man kan ju tro det, eftersom du inte har sagt ett ord om vilken av dina söner som du har valt att bli kung efter dig."

David väljer Salomo till tronföljare

28 "Kalla tillbaka Bat-Seba!" sa David. Bat-Seba kom omedelbart och gick fram till kungen igen.

29 Kung David gav då ett löfte under ed: "Så sant Herren lever, han som har räddat mig från alla faror,

30 lovar jag att din son Salomo ska bli kung och sitta på min tron, precis som jag tidigare sagt under ed inför Herren, Israels Gud."

31 Då bugade sig Bat-Seba djupt inför honom och utropade: "Tack, min herre och kung. Må du leva i evighet!"

32 "Kalla hit prästen Sadok, profeten Natan och Benaja, Jojadas son", befallde kungen. När de kom,

33 sa han till dem: "Ta med er mina män och för Salomo till Gihon. Han ska rida på min egen mulåsna.

34 I Gihon ska du Sadok och du Natan smörja honom till kung över Israel. Sedan ska ni blåsa i trumpeterna och ropa: 'Länge leve kung Salomo!'

35 För honom sedan tillbaka hit och sätt honom på min tron som den nye kungen, för jag har utsett honom att härska över Israel och Juda."

36 "Amen! Må det bli så!" svarade Benaja och tillade:

37 "Herren ska vara med Salomo, på samma sätt som han har varit med dig, och hans rike ska bli ännu mäktigare än ditt!"

38 Prästen Sadok, profeten Natan och Benaja med kung Davids livvakt tog alltså med sig Salomo till Gihon, och han red på kung Davids egen mulåsna.

39 Sadok tog hornet med helig olja från tabernaklet och hällde över Salomo. Man blåste i trumpet, och allt folket ropade: "Länge leve kung Salomo!"

40 Sedan återvände de alla till Jerusalem under musik och jubelrop så att marken skakade.

41 Adonia och hans gäster hörde också all uppståndelse, just som de skulle avsluta sin fest."Vad är det som pågår? Varför är hela staden i uppror?" frågade Joab när han hörde trumpetsignalerna.

42 Innan han hunnit säga mer kom prästen Ebjatars son Jonatan inrusande."Kom hit", sa Adonia. "En man som du kommer säkert med goda nyheter."

43 "Nej, tyvärr inte", ropade Jonatan. "David har utropat Salomo till kung!

44 Han har sänt honom till Gihon tillsammans med prästen Sadok och profeten Natan och Benaja, under beskydd av kungens egen livvakt, och Salomo red på kungens egen mulåsna. Sadok och Natan har smort honom till kung där! Nu har de just kommit tillbaka, och hela staden firar det. Det är därför det är ett sådant oväsen.

46 Salomo sitter redan på tronen, och de styrande gratulerar David och säger: 'Gud ska välsigna dig mer genom Salomo än han har välsignat dig personligen! Ja, han ska till och med göra Salomos rike ännu större än vad ditt har varit!' Och kungen har sagt, där han ligger i sin säng:

48 'Välsignad vare Herren, Israels Gud, som har utsett en av mina söner att sitta på min tron, medan jag ännu lever och får se det med egna ögon!' "

49 Då flydde Adonia och hans gäster i panik från festen. För att skydda sig från Salomo rusade Adonia in i Herrens tält och grep tag i hornen på altaret för att be om nåd.

51 När Salomo fick höra detta,

52 sa han: "Om han uppför sig som det förväntas av honom kommer inget att hända, men annars måste han dö."

53 Kung Salomo lät kalla Adonia till sig, och man hämtade honom från altaret. När han kom bugade han sig djupt för kungen, men Salomo avfärdade honom helt kort med orden: "Ge dig iväg hem!"

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.^® Used by permission. All rights reserved worldwide.