1Lobt Jahwe! Ruft aus seinen Namen, / macht den Völkern seine Taten bekannt!2Singt ihm, spielt ihm / und redet von all seinen Wundern!3Rühmt euch seines heiligen Namens! / Die ihn suchen, können sich freuen!4Fragt nach Jahwe und seiner Macht, / sucht seine Nähe zu aller Zeit!5Denkt an die Wunder, die er tat, / die Beweise seiner Macht und die Entscheide, die er traf.6Ihr Nachkommen seines Dieners Abraham, / ihr Söhne Jakobs, seine Erwählten:7Das ist Jahwe, unser Gott! / Seine Rechtsentscheide gelten in der ganzen Welt.8Niemals vergisst er seinen Bund, / sein festes Wort für tausend Generationen,9den Bund, den er mit Abraham schloss, / und den Eid, den er Isaak schwor.10Er erklärte ihn für Jakob zum Gesetz, / für Israel zum ewig gültigen Bund.11Er sagte: Dir will ich das Land Kanaan geben / als Erbland, das euch zugeteilt ist.12Sie waren damals leicht zu zählen, / nur wenig Leute und Fremde dabei.13Sie zogen von einem Volk zum anderen, / von einem Reich zu einem anderen Volk.14Damals erlaubte er keinem, sie zu bedrücken, / ihretwegen wies er Könige zurecht:15„Tastet meine Gesalbten nicht an, / tut meinen Propheten nichts Böses!“16Dann brachte er eine Hungersnot über das Land, / entzog ihnen jeden Vorrat an Brot.*17Er schickte ihnen einen Mann voraus: / Josef, er wurde als Sklave verkauft.18Man zwängte seine Füße in Fesseln, / Eisen umschloss seinen Hals,19bis eintraf, was er vorausgesagt hatte, / bis das Wort Jahwes seine Unschuld bewies.20Der König befahl, seine Fesseln zu lösen, / der Herrscher über Völker ließ ihn frei.21Er setzte ihn zum Herrn über sein Haus, / zum Herrscher über seinen ganzen Besitz,22um seine Beamten an Josefs Willen zu binden / und seine Ratgeber an seine Weisheit.23Dann kam Israel nach Ägypten, / Jakob wurde Gast im Lande Hams.24Gott ließ sein Volk sehr fruchtbar sein, / machte es stärker als seine Bedränger.25Deren Herz verwandelte er zum Hass gegen sein Volk, / sie begannen seine Diener boshaft zu täuschen.26Da schickte er seinen Diener Mose / und Aaron, den Mann seiner Wahl.27Sie führten seine Wunderzeichen aus, / seine Machtbeweise im Land der Nachkommen Hams.28Er schickte Finsternis, es wurde stockdunkel, / diesmal widersprachen sie nicht.29Er verwandelte ihre Gewässer in Blut, / ließ ihre Fische verenden.30Dann wimmelte das Land von Fröschen / bis hinein in den Palast ihres Königs.31Auf seinen Befehl kamen lästige Fliegen, / Stechmücken über das ganze Gebiet.32Er schickte ihnen Hagel statt Regen, / Blitze flammten über das Land.33Er ließ Trauben und Feigen verderben, / zerbrach die Bäume in ihrem Gebiet.34Er befahl: Da kamen Heuschreckenschwärme, / und ihre Larven waren ohne Zahl.35Sie fraßen alles Grün im Land, / sie fraßen alle Felder kahl.36Er erschlug alle Erstgeburt in ihrem Land, / die Ersten ihrer Manneskraft.37Dann führte er sie heraus, beladen mit Silber und Gold, / kein Gebrechlicher fand sich in all ihren Stämmen.38Ägypten war froh, als sie zogen, / denn die Angst vor ihnen hatte sie gepackt.39Er breitete eine Wolke als Decke aus, / ein Feuer, um die Nacht zu erleuchten.40Er forderte Wachteln an und ließ sie kommen / und sättigte sie mit Himmelsbrot.41Er spaltete den Felsen; da floss Wasser heraus. / Es lief wie ein Strom in die Wüste.42Ja, er dachte an sein heiliges Wort / und an seinen Diener Abraham.43Er führte sein Volk in Freude heraus, / in Jubel seine Erwählten.44Er gab ihnen die Länder der Völker, / den Ertrag ihrer Mühe nahmen sie in Besitz,45damit sie seine Ordnungen bewahrten / und seinen Weisungen folgten. / Halleluja, preist Jahwe!
nuBibeln
Herren har varit trofast
1Prisa HERREN, åkalla honom. Gör hans verk kända för alla folk.2Sjung och spela till hans ära, berätta om alla hans under!3Lovprisa hans heliga namn, låt dem som söker HERREN få en innerlig glädje!4Vänd er till HERREN och hans kraft, sök honom ständigt.5Tänk på de mäktiga gärningar han har gjort, hans under och den dom som han uttalat,6ni som är ättlingar till hans tjänare Abraham, till Jakob, hans utvalde.7Han är HERREN, vår Gud. Över hela jorden sträcker sig hans domar.8Han minns för evigt sitt förbund, sina befallningar för tusen generationer,9det förbund som han slöt med Abraham, och sin ed till Isak.10Han bekräftade det till Jakob som en stadga, till Israel som ett evigt förbund.11Han sa: ”Jag ska ge dig Kanaans land till arv och egendom.”12Fastän de var få till antalet, en liten skara främlingar,13och vandrade från folk till folk, från rike till rike,14lät han ingen förtrycka dem, och han straffade kungar för deras skull.15”Rör inte mina smorda, skada inte mina profeter!”16Han sände hungersnöd över landet och förstörde deras matförråd.17Men han hade före dem sänt en man, Josef, som såldes som slav.18Bojor sattes på hans fötter och en järnring runt hans hals,19tills den dag hans ord gick i uppfyllelse, och HERRENS ord gav honom rätt.20Då lät kungen släppa honom fri, folkens kung befriade honom.21Kungen gjorde honom till herre över sitt hus, till härskare över hela sin egendom,22för att leda hans furstar som han ville och lära hans äldste vishet.23Israel kom till Egypten, Jakob blev gäst i Hams land.24Han gjorde sitt folk mycket fruktsamt, han gjorde dem mer talrika än deras fiender.25Han vände egypterna till att hata hans folk, till konspiration mot hans tjänare.26Han sände sin tjänare Mose, och Aron, som han hade utvalt.27De utförde hans tecken bland dem, under i Hams land.28Han sände mörker, så att allting blev mörkt. De hade inte* gjort uppror mot hans ord.29Han förvandlade deras vatten till blod och lät deras fiskar dö.30Deras land vimlade av grodor, ända in i deras furstars sängkammare.31Han befallde, och svärmar av flugor kom, mygg över hela deras land.32I stället för regn gav han dem hagel och eldslågor i landet.33Han slog ner deras vinrankor och fikonträd, och alla träd vräktes omkull i deras land.34På hans befallning kom gräshoppssvärmar och ett oräkneligt antal gräshoppsyngel.35De åt upp allt grönt i deras land, och de åt upp skörden på deras mark.36Slutligen dödade han allt förstfött i deras land, alla deras manliga nyfödda.37Sedan förde han dem ut ur landet med silver och guld, och det fanns ingen i dess stammar som stapplade.38Egypterna gladde sig när de gav sig iväg, för de hade drabbats av fasor för Israels skull.39Han bredde ut ett moln som skydd och en eld som lyste om natten.40De* bad, och han sände vaktlar, han mättade dem med bröd från himlen.41Han öppnade en klippa, och vattnet forsade fram. Det flöt som en flod genom det torra landet.42För han tänkte på sitt heliga löfte till sin tjänare Abraham.43Han ledde ut sitt folk under jubel, sina utvalda under glädjerop.44Han gav dem land som tillhört andra folk. De fick överta frukten av deras möda,45för att de skulle hålla hans bud och lyda hans lagar. Halleluja!
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.