Psalm 108 | Neue evangelistische Übersetzung nuBibeln

✕

Anmelden
... und alle Funktionen nutzen!
Psalm 108 | Neue evangelistische Übersetzung

Dankbare Gewissheit

1 Ein Psalmlied von David. 2 Gott, mein Herz ist nun fest und bereit. / Ich will singen und spiele dazu. / Wach auf, meine Ehre! 3 Harfe und Zither, wacht auf! / Ich will das Morgenrot wecken. 4 Vor allen Menschen will ich dich loben, Jahwe, / unter den Völkern spiele ich dir mein Lied. 5 Denn deine Gnade reicht bis in den Himmel hinein, / deine Treue bis in die Wolken. 6 Erhebe dich über den Himmel, Gott, / deine Herrlichkeit überstrahle die Erde! 7 Befreie dein geliebtes Volk, / greif ein mit deiner Macht, erhöre mich! 8 Aus seinem Heiligtum antwortet Gott: / „Jubelnd werde ich Sichem verteilen, / und das Tal Sukkot messe ich aus. 9 Das Gebiet von Gilead gehört mir und das von Manasse dazu. / Der Helm auf meinem Kopf ist der Stamm Efraïm, / und Juda ist mein Herrscherstab. 10 Das Land Moab muss mir als Waschschüssel dienen, / und auf Edom werfe ich meinen Schuh. / Ich juble über das Philisterland. 11 Wer wird mich zur Festungsstadt bringen / und wer führt mich nach Edom hin?“* 12 Warst du, Gott, es nicht, der uns verworfen hat, / der nicht mit unseren Heeren auszog? 13 Schaff uns Hilfe vor dem, der uns bedrängt! / Menschenhilfe nützt ja nichts. 14 Mit Gott vollbringen wir Großes, / denn er ist es, der unsere Feinde zertritt.
nuBibeln

Lovprisning, bön om seger med Guds kraft

1 En sång, en psalm av David. 2 Gud, mitt hjärta är orubbligt. Jag vill sjunga och spela av hela min själ till din ära*. 3 Vakna upp, harpa och lyra! Jag vill väcka morgonrodnaden. 4 HERRE, jag vill prisa dig bland folken, inför alla människor vill jag sjunga lovsång till dig. 5 Din nåd är stor, högre än himlen når den, din trofasthet upp till skyarna. 6 Gud, du är upphöjd över himlen! Visa din höghet över hela jorden! 7 Befria dina älskade, rädda oss med din starka hand, hjälp oss. 8 Gud har talat i sin helgedom: ”Jag ska triumfera, dela ut Shekem och mäta upp Suckotdalen. 9 Gilead är mitt och Manasse är mitt, Efraim är min hjälm och Juda min spira. 10 Moab är mitt tvättfat, mot Edom ska jag kasta min sko, och över filistéerna ska jag höja ett segerrop.” 11 Vem kan leda mig till den befästa staden? Vem kan leda mig till Edom? 12 Har inte du, Gud, förkastat oss och inte längre velat gå ut med våra härar? 13 Hjälp oss nu mot fienden, för människor kan inte rädda. 14 Med Gud på vår sida ska vi vinna, för han kommer att trampa ner våra fiender.