Hosea 13 | nuBibeln

Herrens vrede mot Israel

1 När Efraim talade bävade man, för han var upphöjd i Israel. Men han gjorde sig skyldig till baalsdyrkan och dog. 2 Nu syndar de mer och mer och gjuter åt sig gudabilder av sitt silver, skickligt formade avgudar, hantverkares verk alltsammans. Man säger till dem som offrar att de ska kyssa kalvar.* 3 Därför ska de bli som morgondimman, dagg som snabbt dunstar bort, agnar som blåser bort från tröskplatsen, rök ur en fönsteröppning. 4 ”Jag är HERREN, din Gud, alltsedan Egypten. Du ska inte veta av någon annan Gud, för det finns ingen annan som räddar utom jag. 5 Jag tog hand om dig i öknen, i den brännande hettans land. 6 När de betade blev de mätta, och när de blev mätta blev de övermodiga och glömde bort mig. 7 Så har jag blivit för dem som ett lejon, som en leopard lurar jag längs vägen. 8 Jag anfaller dem som en björnhona som berövats sina ungar, ja, som en lejonhona uppslukar jag dem, som ett vilddjur sliter jag dem i stycken. 9 Du förgörs, Israel, eftersom du är emot mig, din hjälpare. 10 Var är din kung, han som skulle rädda dig? Var är dina domare i alla dina städer, de om vilka du sa: ’Ge mig en kung och furstar!’? 11 I min vrede gav jag dig en kung, och i min förbittring tog jag bort honom. 12 Efraims skuld har bevarats, hans synd är i förvar. 13 Födslovärkarna kommer över honom, men han är en son utan visdom; när tiden är inne kommer han inte fram till öppningen. 14 Jag ska lösa dem ur dödsrikets grepp, rädda dem från döden.* Du död, var är dina plågor? Du dödsrike, var är din ödeläggelse? Jag kommer inte att visa något medlidande. 15 Även om han blomstrar bland sina bröder,* ska östanvinden komma, HERRENS vind blåsa från öknen. Hans brunn ska torka upp, hans källa sina. Ur hans förrådshus ska alla skatter plundras.