Habakuk 3 | nuBibeln

Habackuks bön

1 En bön av profeten Habackuk, en klagosång.* 2 HERRE, jag har hört budskapet om dig och dina gärningar, och jag är förskräckt. HERRE, förnya dina gärningar i denna tid, ge dem till känna i denna tid. Glöm inte bort din barmhärtighet i din vrede! 3 Gud kommer från Teman, den Helige från berget Paran. Séla* Hans majestät täcker himlen, och jorden fylls av hans lov. 4 Hans glans är som ljuset, strålar går ut ur hans hand, och där är hans styrka dold. 5 Pest går framför honom, farsot följer i hans spår. 6 Han står där, och jorden skälver, inför hans blick darrar folken. De urgamla bergen rämnar, de eviga höjderna faller samman. Hans vägar är eviga. 7 Jag ser olyckan drabba Kushans tält och Midjans boningar bävar. 8 Är HERREN förbittrad på floderna? Riktas din vrede mot floderna? Rasar du mot havet, när du drar fram med dina hästar och dina segervagnar? 9 Avhöljd, ja, avhöljd är din båge, och dina ord som pilar, med svuren ed.* Séla Du får jorden att klyvas av floder. 10 Bergen ser dig och bävar, störtregn forsar ner från molnen, havsdjupet dånar och kastar upp sina vågor. 11 Solen och månen står stilla i sina boningar, vid skenet av dina flygande pilar, vid glansen av ditt blixtrande spjut. 12 Du går fram över jorden i ilska och trampar ner folken i vrede. 13 Du drar ut för att rädda ditt folk, för att rädda din smorde. Du krossar taket på den gudlöses hus och blottar det nerifrån och ända upp.* Séla 14 Med hans egna spjut genomborrar du hans krigares huvuden när de stormar fram för att skingra oss och i skadeglädje sluka den betryckte* som gömmer sig. 15 Du far fram på dina hästar över havet, och de väldiga vattnen brusar. 16 Jag hör det och bävar i mitt innersta, vid dånet darrar mina läppar, benen i min kropp löses upp, och jag går med vacklande steg. Jag väntar stilla på olyckans dag, som ska komma över det folk som anfaller oss. 17 Fikonträdet knoppas inte, vinstocken saknar frukt, olivskörden slår fel, och fälten ger ingen gröda. Fåren är borta ur fållorna, och boskapen finns inte kvar i stallen. 18 Jag vill jubla i HERREN, glädja mig i min frälsnings Gud.

För körledaren, till stränginstrument.

19 HERREN, Herren är min styrka. Han gör mig säker på foten som en hind och låter mig löpa över bergen.