1Så säger HERREN: ”Bevara det som är rätt och gör det som är rättfärdigt, för min räddning kommer snart, och min rättfärdighet ska uppenbaras.2Lycklig är den som gör detta, den som håller fast vid det, den som håller sabbaten och inte vanhelgar den, den som håller sig ifrån att handla orätt.”3Främlingen som slutit sig till HERREN ska inte säga: ”HERREN håller mig utanför sitt folk.” Inte heller ska den kastrerade säga: ”Jag är bara ett förtorkat träd.”4För så säger HERREN: ”De kastrerade som håller sabbaten, de som gör vad som behagar mig och håller fast vid mitt förbund,5dem ska jag i mitt hus och inom mina väggar ge ett minnesmärke och ett namn som är förmer än söner och döttrar. Jag ska ge dem ett evigt, oförgängligt namn.6Främlingar som sluter sig till HERREN och tjänar honom och älskar HERRENS namn och vill vara hans tjänare, de som håller sabbaten och inte vanhelgar den och som håller fast vid mitt förbund,7dem ska jag föra till mitt heliga berg och låta dem glädjas i mitt bönehus. Jag ska ta emot deras brännoffer och slaktoffer på mitt altare, för mitt hus ska kallas ett bönehus för alla folk.”8Herren, HERREN, som samlar dem som förskingrats från Israel, säger: ”Jag ska samla ännu fler tillsammans med de redan samlade.”
De trolösa ledarna
9Kom och ät, alla vilda djur, kom, alla djur i skogen!10Israels vakter är blinda och begriper ingenting. De är hundar som inte kan skälla, de ligger och drömmer och älskar att sova.11De är glupska hundar och blir aldrig mätta. De är herdar som inget fattar, de går alla sin egen väg och var och en tänker bara på sig och sitt och är bara ute efter egen vinning.12”Kom, jag ska hämta vin, vi ställer till en dryckesfest! I morgon blir det som idag, eller till och med ännu bättre!”
Lutherbibel 2017
Die Gemeinde Gottes wächst über ihre Grenzen
1So spricht der HERR: Wahrt das Recht und übt Gerechtigkeit; denn mein Heil ist nahe, dass es komme, und meine Gerechtigkeit, dass sie offenbart werde.2Wohl dem Menschen, der dies tut, und dem Menschenkind, das daran festhält, das den Sabbat hält und nicht entheiligt und seine Hand hütet, nichts Arges zu tun!3Und der Fremde, der sich dem HERRN zugewandt hat, soll nicht sagen: Der HERR wird mich scheiden von seinem Volk. Und der Verschnittene soll nicht sagen: Siehe, ich bin ein dürrer Baum.4Denn so spricht der HERR: Den Verschnittenen, die meine Sabbate halten und erwählen, was mir wohlgefällt, und an meinem Bund festhalten,5denen will ich in meinem Hause und in meinen Mauern ein Denkmal und einen Namen geben; das ist besser als Söhne und Töchter. Einen ewigen Namen will ich ihnen geben, der nicht vergehen soll.6Und die Fremden, die sich dem HERRN zugewandt haben, ihm zu dienen und seinen Namen zu lieben, damit sie seine Knechte seien, alle, die den Sabbat halten, dass sie ihn nicht entheiligen, und die an meinem Bund festhalten,7die will ich zu meinem heiligen Berge bringen und will sie erfreuen in meinem Bethaus, und ihre Brandopfer und Schlachtopfer sollen mir wohlgefällig sein auf meinem Altar; denn mein Haus wird ein Bethaus heißen für alle Völker.8Gott der HERR, der die Versprengten Israels sammelt, spricht: Ich will noch mehr sammeln zu der Schar derer, die versammelt sind.
Klage über die Hirten des Volkes
9Ihr Tiere alle auf dem Felde, kommt und fresst, ihr Tiere alle im Walde!10Alle ihre Wächter sind blind, sie wissen alle nichts. Stumme Hunde sind sie, die nicht bellen können, sie sind faul, liegen und schlafen gerne.11Aber es sind gierige Hunde, die nie satt werden können. Das sind die Hirten, die keinen Verstand haben; ein jeder sieht auf seinen Weg, alle sind auf ihren Gewinn aus:12»Kommt her, ich will Wein holen, wir wollen uns vollsaufen, und es soll morgen sein wie heute und noch viel herrlicher!«
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.