1.Petrus 2 | nuBibeln

1 Gör er därför av med all ondska, falskhet, hyckleri, avundsjuka och förtal. 2 Längta som nyfödda barn efter den rena, andliga mjölken, för att genom den växa till frälsningen. 3 ”Ni har ju fått smaka Herrens godhet.”*

Levande stenar i Guds tempel

4 Ni kommer till honom, den levande stenen som inte dög åt människor, men som är utvald av Gud och ärad inför honom. 5 Därför är ni nu själva levande byggnadsstenar i ett andligt husbygge. Ni blir ett heligt prästerskap som kan bära fram andliga offer som Gud tar emot med glädje på grund av Jesus Kristus. 6 Det står ju i Skriften: ”Se! Jag lägger i Sion* en utvald och ärad hörnsten. Och den som tror på honom ska inte stå där med skam.”* 7 Den är alltså värdefull för er som tror, men för dem som inte tror har ”den sten som inte dög åt byggnadsarbetarna blivit en hörnsten,” och 8 ”en stötesten och en klippa som man faller på.”* De stöter emot därför att de inte lyder budskapet. Så var det också bestämt för dem. 9 Men ni är ”ett utvalt släkte, ett kungligt prästerskap, ett heligt folk, Guds eget folk, som ska förkunna hans storverk.”* Han har ju kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. 10 Ni som förut inte var ett folk, får nu vara Guds eget folk. Ni som tidigare inte fick någon barmhärtighet har nu funnit barmhärtighet.*

Var goda föredömen

11 Mina älskade, jag vill uppmana er som främlingar och gäster att inte ge efter för de mänskliga begär som för krig mot ert inre. 12 Uppför er väl bland hedningarna, så att de som klandrar er för att göra något ont får se era goda gärningar och hylla Gud den dag han besöker dem.* 13 Underordna er varje myndighet för Herrens skull: kejsaren, som är den högsta makten, 14 likaväl som landshövdingarna, som är sända för att straffa dem som gör det onda och belöna dem som gör det goda. 15 Gud vill nämligen att ni genom att göra det som är gott ska tysta de oförståndiga som kommer med dumt prat. 16 Lev som fria människor, men utnyttja inte friheten till att göra det som är ont. Var i stället tjänare åt Gud. 17 Behandla alla människor med respekt. Älska era troende syskon. Frukta Gud och visa respekt för kejsaren.

Råd till slavar

18 Ni som är tjänare, underordna er era herrar. Lyd och respektera dem, inte bara om de är vänliga och behandlar er väl, utan också om de är orättvisa. 19 Det är Guds nåd om någon för hans skull är villig att för sitt samvete lida orättvist. 20 Om ni handlar fel och måste stå ut med att bli slagna och straffade, vad är det att vara stolta över? Men om ni handlar rätt och är villiga att lida för det, då är det något stort i Guds ögon.

Följ Jesus Kristus exempel

21 Det är detta som ni blivit kallade till. Kristus själv fick ju lida för er skull och har gett er ett exempel att följa, 22 ”Han som aldrig hade begått någon synd och aldrig hade ljugit.”* 23 När han blev hånad svarade han inte med att håna tillbaka, och när han fick lida svarade han inte med hotelser. Han lämnade det åt honom som dömer rättvist. 24 Han bar våra synder i sin egen kropp på korset, för att vi skulle dö bort från synden och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår har ni blivit helade. 25 Ni var som vilsna får som hade sprungit bort, men nu har ni vänt tillbaka till er herde och beskyddare.*

Lutherbibel 2017

Das neue Gottesvolk

1 So legt nun ab alle Bosheit und allen Betrug und Heuchelei und Neid und alle üble Nachrede 2 und seid begierig nach der vernünftigen lauteren Milch wie die neugeborenen Kindlein, auf dass ihr durch sie wachset zum Heil, 3 da ihr schon geschmeckt habt, dass der Herr freundlich ist. 4 Zu ihm kommt als zu dem lebendigen Stein, der von den Menschen verworfen ist, aber bei Gott auserwählt und kostbar. 5 Und auch ihr als lebendige Steine erbaut euch zum geistlichen Hause und zur heiligen Priesterschaft, zu opfern geistliche Opfer, die Gott wohlgefällig sind durch Jesus Christus. 6 Darum steht in der Schrift: »Siehe, ich lege in Zion einen auserwählten, kostbaren Eckstein; und wer an ihn glaubt, der soll nicht zuschanden werden.« 7 Für euch nun, die ihr glaubt, ist er kostbar. Für die aber, die nicht glauben, ist er »der Stein, den die Bauleute verworfen haben; der ist zum Eckstein geworden« 8 und »ein Stein des Anstoßes und ein Fels des Ärgernisses« Sie stoßen sich an ihm, weil sie nicht an das Wort glauben, wozu sie auch bestimmt sind. 9 Ihr aber seid ein auserwähltes Geschlecht, ein königliches Priestertum, ein heiliges Volk, ein Volk zum Eigentum, dass ihr verkündigen sollt die Wohltaten dessen, der euch berufen hat aus der Finsternis in sein wunderbares Licht; 10 die ihr einst nicht sein Volk wart, nun aber Gottes Volk seid, und einst nicht in Gnaden wart, nun aber in Gnaden seid.

Das Verhalten in der Welt

11 Ihr Lieben, ich ermahne euch als Fremdlinge und Pilger: Enthaltet euch von fleischlichen Begierden, die gegen die Seele streiten, 12 und führt ein rechtschaffenes Leben unter den Völkern, damit die, die euch als Übeltäter verleumden, eure guten Werke sehen und Gott preisen am Tag der Heimsuchung. 13 Seid untertan aller menschlichen Ordnung um des Herrn willen, es sei dem König als dem Obersten 14 oder den Statthaltern als denen, die von ihm gesandt sind zur Bestrafung der Übeltäter und zum Lob derer, die Gutes tun. 15 Denn das ist der Wille Gottes, dass ihr durch Tun des Guten den unwissenden und törichten Menschen das Maul stopft – 16 als Freie und nicht als hättet ihr die Freiheit zum Deckmantel der Bosheit, sondern als Knechte Gottes. 17 Ehrt jedermann, habt die Brüder und Schwestern lieb, fürchtet Gott, ehrt den König!

Mahnungen an die Sklaven

18 Ihr Sklaven, ordnet euch in aller Furcht den Herren unter, nicht allein den gütigen und freundlichen, sondern auch den wunderlichen. 19 Denn das ist Gnade, wenn jemand um des Gewissens willen vor Gott Übel erträgt und Unrecht leidet. 20 Denn was ist das für ein Ruhm, wenn ihr für Missetaten Schläge erduldet? Aber wenn ihr leidet und duldet, weil ihr das Gute tut, ist dies Gnade bei Gott. 21 Denn dazu seid ihr berufen, da auch Christus gelitten hat für euch und euch ein Vorbild hinterlassen, dass ihr sollt nachfolgen seinen Fußstapfen; 22 er, der keine Sünde getan hat und in dessen Mund sich kein Betrug fand; 23 der, als er geschmäht wurde, die Schmähung nicht erwiderte, nicht drohte, als er litt, es aber dem anheimstellte, der gerecht richtet; 24 der unsre Sünden selbst hinaufgetragen hat an seinem Leibe auf das Holz, damit wir, den Sünden abgestorben, der Gerechtigkeit leben. Durch seine Wunden seid ihr heil geworden. 25 Denn ihr wart wie irrende Schafe; aber ihr seid nun umgekehrt zu dem Hirten und Bischof eurer Seelen.

1.Petrus 2 | nuBibeln Lutherbibel 2017